Anonym (Trådskaparen)

Äldre 28 Sep 04:06

165 svar

Är jag psykopat?

Jag vet inte varför jag skriver det här. Jag känner bara att jag bara måste få skriva av mig. Jag är en player och jag har en tendens att träffa klubbtjejer och bli tillsammans med dem i 1 - 4 veckor. Ljuga för kvinnor kommer naturligt för mig och det har jag alltid gjort. Ärligt talat så bryr jag mig inte om kvinnor, jag ser dem som redskap som jag kan utnyttja och trycka ner psykiskt.

Som sagt, jag har en tendens att träffa klubbtjejer och jag låtsas vara den perfekta killen för dem. Väldigt ofta så vill dem träffas igen, och det är då jag börjar min process. Jag gör allt som den där perfekta pojkvännen skulle kunna göra, allt från simpla till mer komplicerade saker. Men när jag väl tröttnar på tjejen (1 - 4 veckor) så träffar jag en ny klubbtjej och ser till att få ligga med denna, men det räcker inte för mig. För här kommer poängen - jag skickar ett sms till den andra tjejen som jag "har något på gång med" att hon borde komma över för jag har något att berätta, och 9 av 10 gånger så kommer hon. Hon förväntar sig något bra, men hon går in och ser mig ligga med en ny, främmande tjej som jag precis har raggat upp.
När hennes tårar kommer så fylls jag av en extrem glädje och en känsla som får mig att känna mig vid liv. I vanliga fall så känner jag inte mycket, förutom ilska och frustration då och då. Glädje känner jag inte ofta, och jag fejkar nästan alltid när jag skrattar. I alla fall, tjejerna brukar reagera på två sätt;
1. Hon stannar kvar och skriker på mig. Ibland lämnar den andra tjejen och skäller på mig eller så skrattar hon bara åt offret.
2. Hon störtar ut från rummet helt förstörd medan jag och den andra tjejen fortsätter.
Vad som händer sen är att jag gör precis samma sak med den nya tjejen -- träffar en ny tjej, är otrogen och fortsätter igen. Det är som en drog för mig, att få förstöra en kvinna psykiskt.

Här är frågan... varför är jag sån? Det enda som får mig att inte tro att jag är psykopat är för att jag själv är medveten om det här. Ja, jag ser mig själv som en bättre människa än andra av olika anledningar, det nekar jag inte till, men jag skulle aldrig kunna skada någon fysiskt. Det enda jag gör är att jag förstöra någon psykiskt.

Manliga vänner har jag gott om och dem trycker jag inte ner, utan det är endast kvinnor -- speciellt klubbtjejer jag gör så här mot. Som sagt, jag vet inte varför jag skriver det här, var bara tvungen att skriva det här efter ännu en lyckad kväll.

Smartie

Äldre 3 Oct 23:03

#61

Anonym (Trådskaparen) skrev 2012-10-03 22:44:30 följande:

Jag kan ha uttryckt mig klumpigt, men det jag menade var att jag inte kunde komma på något så traumatiskt som gjorde att jag gör det jag gör mot kvinnor.

Men om jag inte är psykopat, vad är jag då?

Du är känslomässigt skadad. Det kan yttra sig på många sätt och man måste inte alltid ha ett särskilt namn för det.

Okänd

Äldre 3 Oct 23:05

#62

Meddelande borttaget

Smartie

Äldre 3 Oct 23:11

#63

Anonym (Trådskaparen) skrev 2012-10-03 22:57:40 följande:

Så länge hon ser förstörd ut så är jag nöjd. Att se hennes ögon spärras upp innan gråten kommer känns nästan som om att det går i slow motion för mig. När första snyftningen kommer så skakar jag nästan av excitement, och när hon börjar vråla på mig medans hon är helt förtvivlad så kommer glädjebomben. Jag vill inte ha det på något annat sätt, och jag bryr mig inte om den andra tjejen sticker då också. Den känslan är bättre än sex hur du än vänder och vrider på det för mig, och resten av kvällen så är jag riktigt glad.
Nästa dag jag vaknar så är jag tillbaka till min vanliga tomhet.

Att "skada" andra ger dig ångestlindring, det är som en drog. När drogen går ur kroppen (morgonen efter) kommer tomheten tillbaka.

Du är varken den första eller den sista som har försökt lindra ångest på det här sättet. Vissa är våldsamma, andra mobbar andra, åter andra sol- och vårar osv. Den gemensamma nämnaren är att man får en slags kick av att trycka ner andra. När andra mår dåligt, mår man bra. Som en slags vampyr, suger man energi och livslust ur andra... Detta är givetvis mycket destruktivt. Men det är i alla fall orsaken.

Att det blev just kvinnor (eller tjejer du raggar upp) verkar vara en slump. Kanske är du misogyn också, men din ångestlindring hade som sagt lika gärna kunnat ske på något annat sätt. Dessutom verkar du inte ge dig på vilka kvinnor som helst, utan just "klubbtjejer" som du skriver. Som är ute och festar mycket, slösar pengar och inte alltid är några änglar själva? Kanske känner några av dem samma tomhet som du?

Anonym (Trådskaparen) Trådstartaren

Äldre 3 Oct 23:57

#64

Anonym skrev 2012-10-03 22:57:41 följande:

TS! Det ar dax att vakna upp nu. Det du kanner nar du gor som du gor ar inte gladje utan en kick tror jag... Kickar ar kortvariga och inte bra for dig i det langa loppet. Det kanske leder till angest en dag, vem vet.
Tycker du ska ga och tala med en psykolog eftersom du inte verkar ha slappt in karlek och kanslor pa riktigt i ditt liv, du maste alltsa reda ut vem du ar och varfor du beter dig pa ett visst satt. Du ar snart 30, du ar vuxen nu.

Du ar inte unik men kanslokall och skadeglad, kanske en psykopat. Du vill ju veta varfor du ar som du ar, forst da kan du ga vidare och utvecklas.

Ga till en psykolog. NU!!! Det kan vara borjan pa ditt nya, underbara liv.

Jag har tänkt på att gå till en psykolog många gånger, men jag vill inte vara svag. Jag vet att jag låter nonchalant och du får inte tolka det här fel, men jag känner bara att svaga människor besöker psykologer.

Anonym (Sammanträffande) skrev 2012-10-03 23:00:55 följande:

Som jag förstår det så verkar du drivas av något slags agg, något slags hat gentemot de du utsätter för ditt beteende? För jag tänker - varför just KLUBBTJEJER... förtjänar inte ALLA tjejer att utnyttjas av dig, eller vilken är skillnaden?

Vore intressant att höra om hur din kvinnosyn är överhuvudtaget, och hur du skiljer på grupper av kvinnor. Finns det de som förtjänar att bli utnyttjade mer än andra, så att säga.

Att du själv vill sätta diagnos på dig själv, framstår för mig som en ursäkt att fortsätta vara som du är, att ha RÄTT att fortsätta vara som du är. Vi båda vet ju att psykopati är något "obotligt", enligt psykiatrin, finns inga mediciner som tar kål på det. Stämplar man sig själv med "Jag är psykopat, så jag kan inte styra över mitt beteende", så behöver man heller aldrig ta ansvar för sina handlingar, och inte heller förändras, för det "kan man ju inte".
Förstår du hur jag menar ?

Till att börja med - tråkigt att du träffade en sådan person som var redo att skada dig fysiskt. Jag lider med dig, det gör jag verkligen.

För att svara på din fråga angående kvinnosyn, ja du... Jag vet inte. Jag bryr mig inte så mycket rent allmänt. Jag tycker mest att kvinnor är naiva och tråkiga som personer, har oftast ointressanta saker att ta upp och vill väldigt gärna ha överdrivet mycket kärlek och klänger på en.
Jag känner inte för att slå en kvinna och jag har aldrig gjort det heller. Jag har inte ens tänkt tanken då jag har varit som mest arg. Jag förstör "bara" en kvinna psykiskt och lämnar henne om hon gör något mot mig, men det har bara hänt två gånger.

Jag skiljer på kvinnor, det gör jag verkligen. Egentligen så skulle jag kunna göra det jag gör mot vilken kvinna som helst, men jag skulle inte bli lika glad om jag gjorde det mo en "vanlig oskyldig tjej." Nej, då föredrar jag en så-kallad klubbtjej. Varför jag gör det vet jag inte, jag känner bara för att förstöra deras psyke så fort jag ser en riktig klubbtjej.

Tolka mig inte fel heller, jag vill inte påstå att jag är psykopat. Det var en fråga, om någon kunde intyga på om jag verkligen var det eller inte, och från vad jag ser så säger folk att jag inte är det med tanke på att jag är medveten om vad jag gör, och att jag vet att det är fel egentligen. Jag letar inte heller efter någon ursäkt för att få göra så här, för jag kommer nog fortsätta med det vilket fall som helst för att det gör MIG glad. För i slutändan så bryr jag mig inte om vad som händer med de här tjejerna, för dom hade inte brytt sig om dom hade gjort det mot mig.

Anonym (Trådskaparen) Trådstartaren

Äldre 4 Oct 00:07

#65

Almis11 skrev 2012-10-03 23:02:13 följande:

Nix. Du är bara ett kräk som en dag kommer bli grymt kär i en tjej....som kommer göra samma sak mot dig som du gjort mot andra tjejer genom åren. Karma is a bitch =)

Haha, tveksamt. Jag har inte ens varit i närheten av att bli kär i någon på ett väldigt, väldigt bra tag.

Anonym (antisocial?) skrev 2012-10-03 23:05:51 följande:

Vet du, TS, du förväntade dig att andra skulle vara hatiska och kritiska mot dej, men istället fick du förståelse och frågor som är riktade mot att förstå dig - och att hjälpa dig att förstå dig. Genom att vara mjuka mot andra, att visa hänsyn mot andra så får vi också det tillbaka - det gäller för oss alla. Är du med på vart jag vill komma? Om du, eller rättare sagt NÄR du, träffar en tjej som du bestämmer dig för att satsa på för att hon har något speciellt som du gillar, då behöver du ha med dig detta. Möt henne såsom du själv vill bli bemött, oavsett om du känner något eller inte. Var en sådan person som du vill möta.
Tomheten du känner kommer kanske alltid att vara där. Det kanske är något som du behöver lära dig att leva med. Det kommer du att klara av och du kommer hitta strategier för att hantera det - du har säkert redan flera sätt.

Det du beskriver som glädje över att bli påkommen, det är nog inte glädje såsom många andra skulle beskriva det. Det är en annan känsla du har. Kan det vara så att det är en känsla du får, och eftersom du inte känner glädje eller sorg annars så kan du ha "förväxlat" den med glädje?

Jag köper inte att man ska vara mjuka och snälla mot varandra i många sammanhang. Det har aldrig hjälpt mig, tvärtom - det har bara gjort det tuffare för mig i det långa loppet. Självklart beror det på situationen, men i de flesta fall har det varit ren skit.

Du träffade rätt med en grej däremot - jag har mina knep för att hantera min tomhet. Jag sysselsätter mig själv med målning, skriver noveller eller ligger framför min dörröppning och kollar upp i himlen medans jag lyssnar på musik. Tomheten har jag lärt mig att leva med, men det betyder inte att jag vill ha det så. Förstår du vad jag menar med det?

Jag antar att det är glädje då jag känner mig skrattfärdig och hela min kropp kliar, pirrar och allt känns bra. Din glädje är likadan, va?

Anonym (Trådskaparen) Trådstartaren

Äldre 4 Oct 00:14

#66

Smartie skrev 2012-10-03 23:11:26 följande:

Att det blev just kvinnor (eller tjejer du raggar upp) verkar vara en slump. Kanske är du misogyn också, men din ångestlindring hade som sagt lika gärna kunnat ske på något annat sätt. Dessutom verkar du inte ge dig på vilka kvinnor som helst, utan just "klubbtjejer" som du skriver. Som är ute och festar mycket, slösar pengar och inte alltid är några änglar själva? Kanske känner några av dem samma tomhet som du?

Det är inte möjligt för dom att känna som jag gör, i alla fall inte MIN tomhet. Dom har säkert sina problem som tar itu med och det är jag medveten om. Men bara att vara tillsammans med dom i 1 - 4 veckor är jobbigt nog. Dom är överdrivet glada, tycker allt är roligt och vill hela tiden gulla, och jag förstår inte vilken typ av verklighet dom lever i, för den stämmer inte med min.

NKmamma

Äldre 4 Oct 00:31

#67

Anonym (Trådskaparen) skrev 2012-10-03 23:57:10 följande:

Jag har tänkt på att gå till en psykolog många gånger, men jag vill inte vara svag. Jag vet att jag låter nonchalant och du får inte tolka det här fel, men jag känner bara att svaga människor besöker psykologer.

Du är känslomässigt störd och behöver hjälp. Jag tycker att det tyder på styrka och mod att ta tag i sina problem och söka hjälp hos en psykolog. Värt att tänka på.

Anonym (Trådskaparen) Trådstartaren

Äldre 4 Oct 00:44

#68

NKmamma skrev 2012-10-04 00:31:48 följande:

Du är känslomässigt störd och behöver hjälp. Jag tycker att det tyder på styrka och mod att ta tag i sina problem och söka hjälp hos en psykolog. Värt att tänka på.

Då har vi inte samma uppfattning om styrka. Mår du så dåligt att du MÅSTE ha hjälp av en annan så är du svag, för att du inte har styrka nog att ta itu med dina egna problem. Det är min syn på svaghet.

hernameispekka

Äldre 4 Oct 00:47

#69

Anonym (Trådskaparen) skrev 2012-10-04 00:44:24 följande:

Då har vi inte samma uppfattning om styrka. Mår du så dåligt att du MÅSTE ha hjälp av en annan så är du svag, för att du inte har styrka nog att ta itu med dina egna problem. Det är min syn på svaghet.

Detta stämmer inte. Det är en försvarsmekanism många tar som har varit tvungna att ta hand om sig själva när de var yngre.

Jag tycker det låter som att du har psykopatiska drag om inte annat. Och även om du inte har det borde du prata med någon professionell.

110

Äldre 4 Oct 00:53

#70

Anonym (Trådskaparen) skrev 2012-10-03 22:57:40 följande:

Så länge hon ser förstörd ut så är jag nöjd. Att se hennes ögon spärras upp innan gråten kommer känns nästan som om att det går i slow motion för mig. När första snyftningen kommer så skakar jag nästan av excitement, och när hon börjar vråla på mig medans hon är helt förtvivlad så kommer glädjebomben. Jag vill inte ha det på något annat sätt, och jag bryr mig inte om den andra tjejen sticker då också. Den känslan är bättre än sex hur du än vänder och vrider på det för mig, och resten av kvällen så är jag riktigt glad.
Nästa dag jag vaknar så är jag tillbaka till min vanliga tomhet.

Skulle mer tippa på att du är en sadist. Men psykopat är du inte.

Är jag psykopat?

INNEHÅLL