• Anonym (Trådskaparen)

    Är jag psykopat?

    Jag vet inte varför jag skriver det här. Jag känner bara att jag bara måste få skriva av mig. Jag är en player och jag har en tendens att träffa klubbtjejer och bli tillsammans med dem i 1 - 4 veckor. Ljuga för kvinnor kommer naturligt för mig och det har jag alltid gjort. Ärligt talat så bryr jag mig inte om kvinnor, jag ser dem som redskap som jag kan utnyttja och trycka ner psykiskt.

    Som sagt, jag har en tendens att träffa klubbtjejer och jag låtsas vara den perfekta killen för dem. Väldigt ofta så vill dem träffas igen, och det är då jag börjar min process. Jag gör allt som den där perfekta pojkvännen skulle kunna göra, allt från simpla till mer komplicerade saker. Men när jag väl tröttnar på tjejen (1 - 4 veckor) så träffar jag en ny klubbtjej och ser till att få ligga med denna, men det räcker inte för mig. För här kommer poängen - jag skickar ett sms till den andra tjejen som jag "har något på gång med" att hon borde komma över för jag har något att berätta, och 9 av 10 gånger så kommer hon. Hon förväntar sig något bra, men hon går in och ser mig ligga med en ny, främmande tjej som jag precis har raggat upp.
    När hennes tårar kommer så fylls jag av en extrem glädje och en känsla som får mig att känna mig vid liv. I vanliga fall så känner jag inte mycket, förutom ilska och frustration då och då. Glädje känner jag inte ofta, och jag fejkar nästan alltid när jag skrattar. I alla fall, tjejerna brukar reagera på två sätt;
    1. Hon stannar kvar och skriker på mig. Ibland lämnar den andra tjejen och skäller på mig eller så skrattar hon bara åt offret.
    2. Hon störtar ut från rummet helt förstörd medan jag och den andra tjejen fortsätter.
    Vad som händer sen är att jag gör precis samma sak med den nya tjejen -- träffar en ny tjej, är otrogen och fortsätter igen. Det är som en drog för mig, att få förstöra en kvinna psykiskt.

    Här är frågan... varför är jag sån? Det enda som får mig att inte tro att jag är psykopat är för att jag själv är medveten om det här. Ja, jag ser mig själv som en bättre människa än andra av olika anledningar, det nekar jag inte till, men jag skulle aldrig kunna skada någon fysiskt. Det enda jag gör är att jag förstöra någon psykiskt.

    Manliga vänner har jag gott om och dem trycker jag inte ner, utan det är endast kvinnor -- speciellt klubbtjejer jag gör så här mot. Som sagt, jag vet inte varför jag skriver det här, var bara tvungen att skriva det här efter ännu en lyckad kväll.

  • Svar på tråden Är jag psykopat?
  • Jellybeanbaby
    Anonym (Trådskaparen) skrev 2012-10-08 18:05:56 följande:
    Jag känner ingen skam. Men jag gör ju inte heller dumma saker då förutom, som sagt, min grej.

    Inget dåligt har hänt mig än så länge, och jag har hållit på i 10 år. Mina vänner vet vad jag gör och accepterar mig som person. Jag kör inte upp det i deras ansikte så jag antar att dom accepterar det, men jag tror inte heller dom gillar det. Men som sagt, dom är mycket väl medvetna om vad jag gör.

    Det värsta som har hänt mig är harmlösa hot från tjejerna som SMSar eller att dom har knackat på min dörr under nätterna, men dom slutar alltid efter någon eller några veckor då jag ignorerar dom helt och hållet.


    Tänk dig den dagen du lägrar en tjej som har goda kontakter i Stockholms maffiavärld...
  • Anonym (Trådskaparen)
    Jellybeanbaby skrev 2012-10-08 18:09:32 följande:
    Tänk dig den dagen du lägrar en tjej som har goda kontakter i Stockholms maffiavärld...
    Fniss. Det lär ju hända. Besides, jag hänger inte runt i skitstaden Stockholm. Fullt av sjukdomar överallt.
  • HäckHäxan
    Anonym (Trådskaparen) skrev 2012-10-08 17:46:22 följande:
    För mig så har alla kvinnor varit likadana. Falska, tråkiga, naiva och klängiga. Vart är ni andra som inte är så här? Vart kan man hitta er?
    Sällan på klubbar Testa närmsta bibliotek, på såna hänger i vart fall jag rätt ofta.

    Jag skrev innan att jag hade velat vara den som hittade dig med en annan, för mig hade det varit humor. Jag hade velat se din reaktion på min reaktion.... Se om du blivit arg för att det inte blev som du planerade. För på den punkten verkar du aldrig ha fått något annat än den effekt du är ute efter, alltså att se någon lida och bli ledsen. Att skada är något du njuter av. Det hade inte blivit så med mig, inte alls.
    I have a criminal mind...
  • HäckHäxan
    Jellybeanbaby skrev 2012-10-08 18:09:32 följande:
    Tänk dig den dagen du lägrar en tjej som har goda kontakter i Stockholms maffiavärld...
    hahahahhaha maffia finns överallt...

    Vem vet TS kanske kan få jobb där senare....
    I have a criminal mind...
  • Rådjur
    Anonym (Trådskaparen) skrev 2012-10-08 17:46:22 följande:
    För mig så har alla kvinnor varit likadana. Falska, tråkiga, naiva och klängiga. Vart är ni andra som inte är så här? Vart kan man hitta er?
    Synd att du träffat så många jobbiga människor ... dock har du väl endast "letat" på ställen där de gillar att hålla till, dvs. på klubbar Tungan ute  Har själv träffat många skithål till killar, varav 2 hade psykopatiska drag. Detta var dock innan jag lärde mig att sortera bort alla som inte har intelligens över medel och saknar förmåga att tänka kritiskt, och innan jag lärde mig se tecken på antisocial personlighetsstörning. Solig 

    Mig hade du för övrigt antagligen hittat på nätet på ett forum, i skolan eller typ på samma tåg. Klubbliv tilltalar mig inte ett skit faktiskt, föredrar att kröka på en parkbänk om jag måste välja.  
  • Rådjur
    Anonym (Trådskaparen) skrev 2012-10-08 17:46:22 följande:
    För mig så har alla kvinnor varit likadana. Falska, tråkiga, naiva och klängiga. Vart är ni andra som inte är så här? Vart kan man hitta er?

    För övrigt så tror jag din egen känslokyla och ditt avståndstagande bara matar på dessa kvinnors beteende - dvs. ju mer otillgänglig du är, desto mer PÅ dig kommer de att vara. Vissa människor verkar ha en tendens att bli 100 ggr mer förälskade, när den andra parten visar tecken på att klara sig jävligt bra utan dom.
    Jämför med skunken som är kär i katten i Looney tunes Tungan ute 
  • Anonym (Trådskaparen)
    HäxanSurtant skrev 2012-10-08 18:47:02 följande:
    Sällan på klubbar Testa närmsta bibliotek, på såna hänger i vart fall jag rätt ofta.

    Jag skrev innan att jag hade velat vara den som hittade dig med en annan, för mig hade det varit humor. Jag hade velat se din reaktion på min reaktion.... Se om du blivit arg för att det inte blev som du planerade. För på den punkten verkar du aldrig ha fått något annat än den effekt du är ute efter, alltså att se någon lida och bli ledsen. Att skada är något du njuter av. Det hade inte blivit så med mig, inte alls.
    Så folk hänger fortfarande på bibliotek? Det trodde jag verkligen inte.

    Och ja, jag hade nog reagerat negativt om vi leker med tanken att du bara hade skrattat och joinat in. Det tänker jag inte neka till. Frågan är ju varför du skulle bara skratta åt det. Är du en nymfoman?
    Rådjur skrev 2012-10-08 19:19:34 följande:

    För övrigt så tror jag din egen känslokyla och ditt avståndstagande bara matar på dessa kvinnors beteende - dvs. ju mer otillgänglig du är, desto mer PÅ dig kommer de att vara. Vissa människor verkar ha en tendens att bli 100 ggr mer förälskade, när den andra parten visar tecken på att klara sig jävligt bra utan dom.
    Jämför med skunken som är kär i katten i Looney tunes Tungan ute
    Du har fel dock. Jag tar inte avstånd från dom, jag omfamnar dom och gullar med dom tills det är dags.
  • HäckHäxan
    Anonym (Trådskaparen) skrev 2012-10-08 21:48:45 följande:
    Så folk hänger fortfarande på bibliotek? Det trodde jag verkligen inte.

    Och ja, jag hade nog reagerat negativt om vi leker med tanken att du bara hade skrattat och joinat in. Det tänker jag inte neka till. Frågan är ju varför du skulle bara skratta åt det. Är du en nymfoman?

    Du har fel dock. Jag tar inte avstånd från dom, jag omfamnar dom och gullar med dom tills det är dags.
    VI som älskar riktiga böcker hänger fortfarande där. Jag älskar tyngden, lukten, känslan av pappret mot mina fingrar

    Varför jag skulle skratta, för jag blir aldrig kär eller betuttad, händer mycket sällan, jag är den minst klängiga person jag vet. Hmm ja jag kanske är nymfoman, är inte helt hundra. Men jag är fd sexmissbrukare, så för mig är sex och känslor verkligen två skilda saker.

    Vad får dig att tro att jag skulle skratta förresten? ( kanske inte en helt fel tanke heller ) Men jag kan lika gärna gå fram och skaka hand och presentera mig och fråga om ni vill ha kaffe när ni är klara. För mig beror reaktionen på precis hur jag känner mig den dagen. Men jag vet att jag aldrig skulle lipa, se chockad ut eller vråla osv, det är helt under min värdighet på alla sätt och vis.

    För att kunna bli sårad eller illa berörd så krävs ju någon form av känslomässig koppling och för min del går inte gullande hem särskilt väl. Knulla går hem, men kramar och mys funkar inte så bra, Känslomässigt störd, japp förmodligen, men då är vi minst två i tråden, inte sant?
    I'm not saying you're ugly, I'm just saying you're like 50 tequilas away from my type.
  • Rådjur
    Anonym (Trådskaparen) skrev 2012-10-08 21:48:45 följande:

    Du har fel dock. Jag tar inte avstånd från dom, jag omfamnar dom och gullar med dom tills det är dags.
    Haha där ser man! Jag trodde du körde "psykopatstilen" som jag själv stött på - dvs. vara hur "charmig" som helst men ändå svåråtkomlig och inte kunna träffas ofta. 
  • Anonym (H)

    Man undrar ju hur relationen till din mamma är TS? Vad har gjort att du känner sånt förakt för kvinnor? Jag tycker def att det låter som att du är empatistörd sen om du är psykopat, sociopat osv kanske inte spelar så stor roll?

  • Anonym (Trådskaparen)
    HäxanSurtant skrev 2012-10-08 21:55:49 följande:

    Vad får dig att tro att jag skulle skratta förresten? ( kanske inte en helt fel tanke heller ) Men jag kan lika gärna gå fram och skaka hand och presentera mig och fråga om ni vill ha kaffe när ni är klara. För mig beror reaktionen på precis hur jag känner mig den dagen. Men jag vet att jag aldrig skulle lipa, se chockad ut eller vråla osv, det är helt under min värdighet på alla sätt och vis.


    Jag tror du skrev i ett tidigare inlägg att du skulle skratta. Jag orkar dock inte kolla upp det, jag har bråttom för tillfället.

    Men ja, vad ska man säga. Du är unik helt enkelt.
    Rådjur skrev 2012-10-08 23:27:34 följande:
    Haha där ser man! Jag trodde du körde "psykopatstilen" som jag själv stött på - dvs. vara hur "charmig" som helst men ändå svåråtkomlig och inte kunna träffas ofta.
    Självklart inte. Jag gör det med stil.
    Anonym (H) skrev 2012-10-08 23:45:42 följande:
    Man undrar ju hur relationen till din mamma är TS? Vad har gjort att du känner sånt förakt för kvinnor? Jag tycker def att det låter som att du är empatistörd sen om du är psykopat, sociopat osv kanske inte spelar så stor roll?
    Min relation med min mor? Tja du, ignorerad för det mesta. Hon gjorde inget för att stoppa min far när han slog mig. Du kan läsa lite längre bak i tråden, då skrev jag lite om min uppväxt.



  • adaeze

    Har du aldrig själv blivit dumpad av nån av de här tjejerna innan du hunnit göra det här mot dem? Jg menar du säger ju att du är så gullig och perfekt pojkvännig och allt i början, alla tjejer pallar ju inte sånt.
    Om jag träffar en kille som beter sig sådär pojkvännigt och sånt så tidigt så drar jag direkt för jag känner mig inte ett dugg bekväm med att man ska visa känslor och grejer sådär tidigt, det känns inte naturligt på nåt sätt alls för mig att man skulle utveckla starka känslor för nån så snabbt så om en kille verkar utveckla starka känslor för mig så snabbt så tänker jag att han antagligen har någon psykisk störning.


  • Anonym (Trådskaparen)
    adaeze skrev 2012-10-09 20:05:14 följande:
    Har du aldrig själv blivit dumpad av nån av de här tjejerna innan du hunnit göra det här mot dem? Jg menar du säger ju att du är så gullig och perfekt pojkvännig och allt i början, alla tjejer pallar ju inte sånt.
    Om jag träffar en kille som beter sig sådär pojkvännigt och sånt så tidigt så drar jag direkt för jag känner mig inte ett dugg bekväm med att man ska visa känslor och grejer sådär tidigt, det känns inte naturligt på nåt sätt alls för mig att man skulle utveckla starka känslor för nån så snabbt så om en kille verkar utveckla starka känslor för mig så snabbt så tänker jag att han antagligen har någon psykisk störning.
    Det beror på personen. Jag träffar nästan endast naiva tjejer så det brukar funka, men jag brukar observera tjejen under natten då jag först träffar henne och sen på morgonen. Det tar inte så långt tid att förstå hur hon vill att hennes pojkvän ska vara, eller i alla fall potentiella pojkvän.
  • ser likheter

    Hej TS!

    Jag känner igen mycket av det du berättar, och har burit på liknande tankar ("Är jag psykopat? Jag gör ju tjejer illa med berått mod!"). Det som gör det svårt för mig att köpa diagnosen rakt av är precis samma sak som du visar här, en insikt om att det du gör är fel och en irritation över "de naivas" alla känslor, som man visserligen föraktar, men i ärlighetens namn också avundas på samma gång. Det är som att man står inne i en egen bubbelvärld, men fortfarande kan titta ut och se sig själv med de andras perspektiv. Det där hjälper dock inte, snarare tvärtom. Det gör det bara jobbigare. Hade hellre varit helt inne i bubblan och sluppit insikten att det jag gör är "fel". Det matar bara demonen.

    När jag har grubblat kring detta, så har jag fastnat för en lite annan grej, som jag tror kan vara viktig och som jag gärna skulle höra vad du tror om: När jag kapslade in mina känslor i sena tonåren, så var en viktig metod att skaffa just såna "oacceptabla hemlisar", saker som familjen aldrig skulle kunna få veta, nej ingen. Inte som hämnd eller för att skada dem, utan just för känslan att vara oberoende, "ni vet INGENTING om mig. Egentligen".

    Det där gör en stark, osårbar. Ingen kan komma åt en, för det finns alltid något värre än det de råkar tjafsa med mig om just nu. Något som de inte vet, bara jag. Ett slags inkapslat tonårsuppror, en flykt in till platser som bara är mina. Ett eget palats av (mörka) hemligheter.

    Jag tror att lyckoruset du känner när du blir påkommen är lite av det slaget. Du visste allt på förhand, hon anade inget. Du surfar på känslovågen som störtar in och du klarar det galant, du är osårbar.

    Och så känner man sig lite starkare ett tag igen, tills en ny egoboost behövs.

  • Anonym (om det var jag)

    Om det var mig du gjorde så mot hade jag nog misstolkat dig. Om du varit så perfekt o bra kille o sedan bjuder hem mig och du har en sängen hade jag tolkat det som att du bjudit hem henne till trekant. Det hade jag tyckt vart galet sexigt.

Svar på tråden Är jag psykopat?