- bf juli 2013 -

Uscha! Kan inte sova! Massa tankar som bara far runt runt...!

Fram till nu har jag varit säker på att inte göra några tester (kub etc.), men har börjat tänka tanken: "tänk om..."

Iofs tror jag att oron skulle vara större om vi fick veta att chansen för diagnos skulle vara typ 1/10 - och skulle då ha mer magknip över situationen!

Nån mer som är orolig?

Snabba ryck men vi bokade en resa nu och åker till Dubai imorgon. Något speciellt att tänka på vid resa som gravid? Jag har köpt stödstrumpor iaf;)

Besöket med läkaren igår var jätte bra! Främsta anledningen till att det var bra var för vi fick se en liten sprattlande Tjorven via vanligt ultraljud. Fick se hjärtat slå och allt såg bra ut! Hon mätte huvudet för att beräkna i ungefär vilken vecka jag är i och det stämde överens med mina antaganden, plus minus någon dag eventuellt. Hon sa dock inget om BF utan tyckte att det kommer vi få reda på vid rutin ultraljudet. Känns riktigt skönt och kan nu pusta ut. Är i vecka 12 (11+3) - känns helt underbart att kommit hela vägen hit!

Vi har funderat kring KUB, var helt förstörd när vi väl började fundera över det. Vi hade bestämt oss för att genomföra testen men fick ett nej från sjukvården på grund av att jag bara är 30 (har en åldersgräns på 35). Så nu vet vi inte riktigt hur vi ska göra, ska prata med min man kring det i helgen har jag tänkt. Ska vi göra det nu så måste vi göra det privat. Vi har pratat mycket om vad vi tycker är hög sannolikhet för oss och att vi då kommer göra moderkakeprov/fostervattenprov, visar sen det provet att det faktiskt finns kromosomavvikelser så blir det med allsannolikhet abort. Frågan är dock om man känner på samma sätt när man väl står inför valet. Har dock jättesvårt att tänka mig att tabort mitt barn, ännu mer nu när jag sett det... Tror dock att det är bra att pratat igenom vissa sånna frågor och att man har en plan till varför man gör testet, är det för att man vill kunna göra abort eller är det för att man vill känna sig mer förberedd på vad som komma skall ifall man behåller...

Förstår dock din oro!

När jag var på inskrivning så pratade vi om att flyga och det min barnmorska sa var just det med stödstrumpor annars var det inget. Åker man senare i graviditeten så är det även viktigt att kolla upp så man får åka - är inte alla flyg som tillåter höggravida att flyga.

     

illamående konstant varje dag sen jag plussade :/ och pronaxen fungerar inte heller :/ inskrivningssamtal 9de januari hon tyckte att jag kunde hoppa över första eftersom att det är mitt tredje barn. Har nu gått längre en sist då jag fick missfall och nu börjar det kännas tryggare och kan börja glädjas åt detta knyte igen. Det ska bli såå spännande. Är i vecka 7+2 idag. (vecka 8) har bf 30de Juli

Grattis - håller tummarna!!
Vet hur det är att inte kunna glädjas riktigt men försöker

Besöket med läkaren igår var jätte bra! Främsta anledningen till att det var bra var för vi fick se en liten sprattlande Tjorven via vanligt ultraljud. Fick se hjärtat slå och allt såg bra ut! Hon mätte huvudet för att beräkna i ungefär vilken vecka jag är i och det stämde överens med mina antaganden, plus minus någon dag eventuellt. Hon sa dock inget om BF utan tyckte att det kommer vi få reda på vid rutin ultraljudet. Känns riktigt skönt och kan nu pusta ut. Är i vecka 12 (11+3) - känns helt underbart att kommit hela vägen hit!

Vi har funderat kring KUB, var helt förstörd när vi väl började fundera över det. Vi hade bestämt oss för att genomföra testen men fick ett nej från sjukvården på grund av att jag bara är 30 (har en åldersgräns på 35). Så nu vet vi inte riktigt hur vi ska göra, ska prata med min man kring det i helgen har jag tänkt. Ska vi göra det nu så måste vi göra det privat. Vi har pratat mycket om vad vi tycker är hög sannolikhet för oss och att vi då kommer göra moderkakeprov/fostervattenprov, visar sen det provet att det faktiskt finns kromosomavvikelser så blir det med allsannolikhet abort. Frågan är dock om man känner på samma sätt när man väl står inför valet. Har dock jättesvårt att tänka mig att tabort mitt barn, ännu mer nu när jag sett det... Tror dock att det är bra att pratat igenom vissa sånna frågor och att man har en plan till varför man gör testet, är det för att man vill kunna göra abort eller är det för att man vill känna sig mer förberedd på vad som komma skall ifall man behåller...

Förstår dock din oro!

När jag var på inskrivning så pratade vi om att flyga och det min barnmorska sa var just det med stödstrumpor annars var det inget. Åker man senare i graviditeten så är det även viktigt att kolla upp så man får åka - är inte alla flyg som tillåter höggravida att flyga.

     

Snabba ryck men vi bokade en resa nu och åker till Dubai imorgon. Något speciellt att tänka på vid resa som gravid? Jag har köpt stödstrumpor iaf;)