Dubbfria vinterdäck eller Dubbdäck?

Är det blank-is och inget annat än is så är dubbat såklart det bästa valet (så jag är glad att ni som åker på dubbat gör det och river upp isen åt oss odubbade ).

Men i alla andra väglag, som snö och väta, så är odubbat det bästa.

Och på de flesta vägar där det är mycket trafik och vägarna underhålls rätt med saltning är det ofta bar asfalt eller våt asfalt som gör odubbat överlägset.
Likaså på snövägar.

LoL: Har ingen aning om vad dom har för däck. Idag fick jag lära mig vad lastbilar har för däck. En annan dag kanske jag får reda på vad polisen har...

Då halkar in på ett annat diskussionsämne saltets vara eller ej 
Och för en som gillar riktiga vintervägar med riktiga vinterdäck så .....

Alla åker det dom vill, men som sagt om man läser alla däckest så vinner dom dyra med hästlängder.
Dom dubbade över dom odubbade, om det ej är ren asfalt.

Det är ju lite skrämmande att det i stort sett räcker med att stämpla M+S på ett däck för att det skall vara tillåtet att köra i vinterväglag.
Fast dom kanske är totalt värdelösa pga felaktiga gummiblandningar , inga tester med avseende på vinterväglagsgrepp görs (vad jag vet). 

Jo, men gillar " riktiga vintervägar"?
Det kan man ju inte bestämma över.
Men visst. Riktiga vintervägar för mig är snövägar, och där vinner odubbat

Visa mig tester där dubbat vunnit så visar jag fler där odubbat vunnit

Mmm, om du bär dig korkat åt på vägen, Snö, kanske jag behöver mina dubb för att hinna stanna i tid, liksom slippa trycka in min front 103 centimeter in i sidan på dig.....!

Vad tänkte du på med saltets vara eller ej?
Att det är dåligt för miljön?

www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Sa-skoter-vi-vagar1/Vintervaghallning/Vagsalt/Ar-saltet-ett-miljohot-/

Tänk då på hur du river upp asfalten med dina dubb och hur det påverkar oss!

www.supermiljobloggen.se/2012/04/ny-studie-dubbdack-utgor-halsofara.html

103 cm in i sidan på mig???
Såååå bred är jag inte. Då är du igenom för länge sedan!

Mina länkar funkar inte

Klipper och klistrar då:

De största problemen med saltet är inte saltet som kemisk substans. Det påverkar naturen i mycket begränsad omfattning.

Behövs saltet på våra vägar så mycket att det är värt miljöförstöringen det orsakar, frågar sig en del. Men jämfört med andra miljöproblem som vägtrafiken förorsakar, är saltets verkningar på vatten, växter och djur mycket små . Sand som alternativ är värre för miljön.

Vattnet påverkas sällan
Ytvattentäkter i vägens närhet påverkas nästan inte alls, därför att vattnets genomströmning är så stor. Grundvattnets kvalitet kan dock påverkas, om de geologiska och hydrologiska förutsättningarna runt vägbanan är ogynnsamma. Det finns alltså risk för att vattentäkter påverkas av vägsaltet. Trafikverket har därför tillsammans med Sveriges geologiska undersökningar (SGU) startat ett samarbete med uppföljning av vattentäkters påverkan av vägar.

SGU är huvudman för vattentäkter i Sverige. På vissa utsatta platser bygger vi fysiska skydd för att skydda grundvatten, både från salt och andra föroreningar från vägen.

Långtidseffekterna av vägsaltets inverkan på vattentäkter är ändå relativt dåligt kända och därför pågår forskning om detta.

Fakta om saltat vatten
Salt som löses upp i vatten bildar lika mycket natrium- som kloridjoner. Koncentrationer på kloridhalter över 100 mg per liter föranleder teknisk anmärkning enligt Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten. Vid halten för teknisk anmärkning kan korrosionsangrepp påskyndas och vid 300 mg per liter, kan kloridjonerna ge upphov till salt smak.

Livsmedelsverket sätter ingen gräns för mycket salt vattnet kan innehålla innan det blir otjänligt. Det finns inte heller något gränsvärde ur hälsoaspekt. Dock kan höga natriumhalter innebära hälsoproblem för personer med högt blodtryck.

Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att gränsen för natriumjoner ska ligga omkring 120 mg per liter. Men de positivt laddade natriumjonerna "fastnar" på negativa markpartiklar på sin väg ned mot grundvattnet och därför är natriumhalterna lägre än halterna kloridjoner i saltpåverkat grundvatten.

Växter och djur påverkas på olika sätt
En del växter i vägens närmaste omgivning kan påverkas negativt. Framför allt de gröna växtdelarna är känsliga för salt. Problemet är störst i städerna där träden står nära gatorna och saltvatten tränger ner i rotsystemen.

Barrträd, särskilt granar, är känsligare än lövträd, eftersom de inte fäller sina barr varje år. Saltet kan hämma trädens tillväxt. Ju tätare skog, desto bättre skyddas bakomvarande träd så att skadorna begränsas till vägens absoluta närhet. Skador på trädens rötter på grund av salt förekommer bara i mycket utsatta stadsmiljöer, där området runt träden är asfalterat eller stensatt. Där kan saltvattnet komma nästan direkt till rotsystemet utan att först spädas ut i marken.

Salthalterna längs vägarna har på en del ställen åstadkommit en förskjutning i växternas konkurrens. Arter som tål salt bättre har gynnats på andras bekostnad. Till exempel förekommer strandväxter som trift och strandråg längs en del vägar.

Djurlivet påverkas i mycket begränsad utsträckning, förutom att viltet, till exempel renar, dras till de saltade vägarna.

Alternativet sand ett större hot för miljön
Ibland hörs argumentet att vi borde använda sand istället för salt, även på de högtrafikerade vägarna. Trafikverket tycker inte att det är något bra alternativ.

Fakta om sandning
Om vi sandade i stället för att salta blir resultatet att vi skulle behöva sanda varje gång cirka 300 fordon passerat. För en väg med trafik på 10 000 fordon per dygn innebär detta att vi måste sanda var 45:e minut. Konsekvensen blir att användningen av naturresurser för väghållningen ökar drastiskt.

Med sandanvändningen kommer också behovet av sopning och underhållsdikning att öka. Dessutom tillkommer blästringseffekter på fordon och väganläggningar, vilket leder till ökade tungmetallutsläpp och ökade kostnader för både fordonsägare och väghållare. Även transporterna ökar vilket medför ökade koldioxidutsläpp.

Och här kan du läsa om vad dina dubb gör med asfalten:

www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Trafikkontoret/vinterdack/

"Dubbdäck river upp små, hälsofarliga partiklar från asfalten. Partiklarna följer med luften när vi andas in. Barn är särskilt utsatta och vuxna som redan har någon luftvägssjukdom blir sämre av partiklarna. Alla kan råka ut för irritationer i luftvägarna.
Andelen dubbdäck har sjunkit i Stockholm, men för att få en friskare luft och för att klara EU:s gränsvärden måste fler välja dubbfria vinterdäck.
På Hornsgatan är det förbjudet att köra med dubbdäck. Den minskade dubbdäcksanvändningen har medfört att utsläppen av partikelhalterna PM10 har halverats där . Du kan läsa mer via länken längre ner på sidan."