Ni andra med hyperemesis, när släppte det för er? Eller iaf blev bättre...
Jag är i v 20 nu och tar medicin mot illamående tre gånger per dygn fortfarande, Varit inlagd på sjukhus för dropp flera gånger och bara ligger hela dagarna, har ingen ork alls! Kräks och mår fruktansvärt hela tiden. Håller på att bryta ihop snart!!! Jag klarar inte att må så här i fem månader till!!!
Tips på vad man kan göra själv?
Hur står man ut?
Ja ett av mina problem just nu är förstoppning.... Minns inte när jag kunde gå på toa sist...
Jag gick ner 10 kg i snabb takt i början. Var inlagd ett par gånger på sjukhuset och till slut tyckte läkaren att det inte fanns någon annan utväg än att ge mig total näring via dropp. Och jag är så tacksam för det och att jag har fått möjlighet att vara hemma med droppet. Det är inte kul, men hellre det än att ligga på sjukhus.
Och sjuksköterskorna som kommer hit varje dag är så fantastiska! Så förstående och professionella! Det har hjälpt mig mycket, för humöret är inte alltid på topp... Ibland känns det bara förjävligt helt enkelt och man orkar inte mer! Men någon gång går det över och vi kommer att bli friska från det här :)
Jag har varit in och ut på sjukhuset vid flera tillfällen men aldrig fått dropp hemma endast på avdelningen eller på akuten. Din stackare! Även om det måste vara riktigt tufft att vara bunden till hemmet via droppen så finns det inget bättre än att slippa att ligga på sjukhus och få sova hemma.
Arwen, sedan förra veckan har jag börjat känna mig lite bättre och kan vara uppe mer och kräker inte lika ofta. Hoppas bara att detta får hålla i sig och att det går åt rätt håll nu. Hur visade testerna på sjukhuset? Jag har fått åka in flera gånger för ketoner i urinet.
Serla; jag kommer att få ha kvar droppet tills jag får i mig tillräckligt med mat och dryck själv. Som det är nu kan jag äta bättre än att dricka. Jag tar prover tre gånger per vecka för att kolla så att allt ser ok ut.
Det är synd att möjligheten att kunna vara hemma inte verkar gälla för alla! Sjuksköterskorna på ASIH har berättat att de går hem till ett par stycken i alla fall som har hyperemesis.
Min läkare på specialistmödravården gav mig ett tips som jag inte hört innan för att försöka bli av med illamåendet. Han hade haft flera patienter som började må bättre efter att de solat, antingen ute eller på solarium. Det kan ha med d-vitaminen att göra sa han. Så han sa till mig att gå och sola solarium (vilket jag aldrig trodde att läkare skulle rekommendera). Nu har jag inte kunnat prova det eftersom jag är lite fast här hemma. Men det kanske kan hjälpa någon av er därute? :) Annars är jag så ofantlig trött på alla råd och tips som ändå inte hjälper....
Har ni någonsin känt er rädda pga detta ? Jag känner mig dagligen rädd för att jag inte ska klara det. Att jag inte ska orka igenom det. Att jag gör ett misstag som behåller barnet osv. Vet inte hur jag ska hantera rädslan. Min sambo säger bara att det kommer att gå över. Jo men man vet ju aldrig NÄR! Psykiskt påfrestande. De enda medicinerna som hjälper lite är vanliga lergigan som jag tar till kvällen.
Alicebritta: hur gammal är din dotter? Är hon på dagis om dagarna? Vad säger din sambo och familj ?
Jag känner mig mycket rädd och ensam av att ligga hemma själv och må dåligt. Man känner sig så maktlös och övergiven. Hatar verkligen den känslan, får en klump i magen bara av att skriva om det.