Hyperemesis

Arwen du är inte ensam om att känna så här. Vet precis hur du känner. Lämnar inte hemmet utan medicin och kräkpåse. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt att nu orkar jag inte mer. Vissa dagar är helt fruktansvärda och man känner sig helt maktlös och ensam.

Ja jag kämpar på här! Min sambo kan inte vara hemma mer från jobbet nu. Han är konsult och har varit hemma för mycket nu säger dom. Dom är missnöjda med honom. Det gör att jag känner OTROLIGT dåligt samvete för det känns som det är mitt fel att han får skit mina föräldrar är här o hjälper mig med min son men nu är dom helt slutkörda o orkar inte mer heller. Igår kväll var det hemskt, jag kände att det enda jag i så fall kan göra är att göra abort för då kommer jag ju på benen! Men känner stor sorg för jag vill ju inte det, utan det blir jag ju i så fall tvingad till! Känner att jag inte vet hur jag ska lösa tillsynen av min son

Så himla hemskt att man ser abort som den sista utvägen för att bli kvitt allt det hemska illamåendet/kräkningarna. Måste vara så himla tufft att ha ett barn att ta hand om när man knappt kan ta hand om sig själv. Förstår att du får dåligt samvete över att din sambo har varit tvungen att vara hemma från jobbet så mycket och hjälpa till. Har känt precis likadant. Har du inte någon Kvinnomottagning i närheten där du kan söka hjälp? De brukar vara mer insatta och vet vad de ska sätta in vid Hyperemesis.

Tack för omtanken jag är inlagd nu och ska få dropp. Känns skönt att bli lite ompysslad och få vila lite från allt. Kommer sakna mitt lilla hjärta därhemma bara.... Men nu är det ju helg och då är ju pappa hemma, sen ska farmor komma upp från Småland och hjälpa till nästa vecka.

När ni andra låg inne, fick ni fasta helt då eller fick ni äta nåt?

När jag låg inne försökte de få mig att äta vad som helst som jag fick i mig. Vad jag än blev "sugen" på hämtade de till mig, dock så ville jag inte ha något speciellt.

Ok vilken grej! Verkar som dom va väldigt gulliga mot dig. Jag hamnade på en hemsk blandavd, ingen under 80 år Inge vidare

första grav blev det bättre kring v 20

andra grav kring v 16

tredje grav kring v 26   

Har Hyperemesis och fått veta att jag väntar tvillingpojkar. Känner redan panik över att bli gravid igen i framtiden och må så här dåligt. Vet inte hur man ska klara av det samtidigt som jag har två små barn att ta hand om. Vet att det är galet att redan tänka på en andra graviditet men jag känner att det hade varit roligt med en flicka också och känner att denna graviditet med Hyperemesis varit så otroligt jobbig och tagit på mig både fysiskt och psykiskt med att ligga och må såå illa hela tiden och kräkas en massa. Hur har ni andra känt? Hur har ni mentalt vågat gå in i en andra graviditet efter att ha mått så dåligt i första. Ofta blir man ju dålig igen och vet lite vad som väntar en.

Det kan vara så att man glömmer fort när man ser sin lilla bebis eller man vill tro att det blir bra nästan gång. Jag har haft Hyperemesis alla gånger(har haft 5 barn) och då vet  man precis hur det skulle bli varje gång men jag kan också känna igen vissa symtom och försöka lindra på något sätt