Gravid i Göteborg 2013

Gaaaahh jag sitter och fl:ar på mobilen...går ju sådär bra. Nån duktig som kan slänga in mig på rätt plats i bf listan..

Jag orkar inte läsa igenom allt vad ni har skrivit nu men jag hoppas att ni mår bra! Själv ligger jag på BB med världens finaste bebis på bröstet. :) I natt kom han, och det gick med en väldans fart! Hade en hel del värkar innan men då vi var inne på förlossningen för att jag ville ha något starkare mot smärtan så hade det fortfarande inte hänt något, var öppen 1 cm och tappen var 2 cm lång. Åkte hem med sömntabletter och var väldigt arg och ledsen för att jag var tvungen att ha så ont i onödan. Tillslut började värkarna komma i ett, få grät jag. Tyckte det var så jobbigt , och inte hade jag något smärtlindrande. Tog sömntabletten för att få sova men den blev jag bara dåsig och yr av den. Värkarna lugnade inte ner sig. Vi valde att åka in igen för att se om de kunde görs något mer, jag stod inte ut. Hemma och i bilen började det trycka väldigt mycket neråt. När vi kom in kände jag att jag behövde gå på toa och göra nr. 2, hamnade på en toa utan lyse och fick använda min telefon som lampa. Där och då kunde jag inte stå emot, jag tryckte på för kung och fosterland. Och inte var det bajs som kom utan det var vatten och massor av blod. Jag ropade på min man, det hade redan kommit en massa blod i trosorna. Han blev chockad av synen och sprang och hämtade hjälp. Undersköterskan han fick tag på förstod vad det handlade om och tog med en rullstol. Hon och en barnmorska fick lyfta upp mig från toan, jag förstod ingenting... Vi åkte snabbt in på ett rum. När de gjorde en undersökning märkte de att jag var fullt öppen och bebisen var på väg. Det blev inget snitt, fick ta till lustgasen och börja krysta på en gång. Allt gick bra, ut for en välskapt liten kille på 3204 gram och 49 centimeter. Jag fick lite bristningar och fick sys i ena inre blygdläppen samt inuti slidan, men det gick bra! Bedövningssprayen fungerade fint! Allt gick verkligen undan och jag hade gjort allt jobb hemma. Vi parkerade bilen kl. fem i halv ett och en halvtimme senare var han ute! Nu myser vi för fullt här på BB, kan inte sluta titta på underverket.

Grattis!
Lite avis blir man allt (inkl din snabba förlossning) Min förra var ifs bra men 15h på fl och ett par dygn hemma med värkar innan dess. Vad ska man säga?

Börjar känna mig stor redan nu, i v 17. Undrar hur det kommer sluta?
Hur har ni haft det med fogarna? Och, när började ni få sd?
Någon som har fått igenom graviditetspenning utan att ha extemt tungt jobb?

Bara problem med dom över julhelgen och sen nu i våras. Då var d så man inte kunde röra sig några dar men inte mer än så. Nu känns det bara i ena skinkan när jag gått mycket eller rört mig i allmänhet.

Sammandragningar har jag inte haft några. Mycket enkel första graviditet. 

Grattis till nytillskottet :) skönt att det inte blev nån utdragen historia inne på förlossningen men jag är inte så avundsjuk på dig för att åka fram och tillbaks, bilresandet borde vara hemskt jobbigt i sig.
Med förra hade jag inte haft så mycket förvärkar utan kunde obehindrat ta promenader utan problem, samma dag som jag fick åka in hade jag varit i slottskogen och sen kom värkarna igång på kvällen och bara ett par timmar senare åkte vi in och på förlossningen tog det sedan 14 timmar. Jag hoppas så innerligt att det ska gå lite fortare den här gången, ska i alla fall försöka stå ut några timmar till med värkar hemma så, vet inte riktigt varför men tror att det skulle kännas lite bättre att få höra att jag är öppen mer än de ynka 2 cm jag var öppen när jag kom in förra gången.

TeddyGirl82, ang nedstämdheten du nämnde tidigare kan jag förstå mycket väl, så mycket tankar och känslor man inte vet hur man ska hantera allt och ovissheten hur livet kommer bli med ett litet liv som man helt plötsligt ska ansvars för. Nu när man har ett barn så är ju hela situationen helt annorlunda, glädjen som ens barn ger varje dag blåser bort alla känslor av nedstämdhet tycker jag. Man kan omöjligt förstå hur stor kärlek man kan ha för någon annan förrän man fått sitt första barn. Jag gick verkligen på moln den första tiden, går ju inte riktigt att leva i den bubblan på det sättet nu när man har ett barn till är hemma, kommer nog sakna den känslan den här gången, det är något jag avundas er som nu får första barnet!