Stark kvinna

Tyvärr kommer man in i en rundgång som nästan är omöjlig att ta sig ur. När du säger "försökte ändra mig", vad var du gjorde. Kanske inte fungerade för dig, men kanske någon liten pusselbit som jag kan ha nytta av?!

Utan att bli för personlig så för att han skulle bli nöjd så:

städade jag på exakt det sätt han ville (reglerna ändrades dock hela tiden)
försökte intressera mig av det han tyckte jag skulle intressera mig av ( dög inte ändå)

försökte uppföra mig som han ville.

Summan är ju att det går inte, man ska inte ändra på sig så...man strävar ju ständigt efter att bli en bättre människa men ska det ske för någon annans skull så måste man hitta ett sätt som fungerar att peppa varandra. För det är svårt att ändra sig.

Du kanske ska fokusera om, istället för att försöka ändra dig ..hjälpa henne att ändra sig? Det krävs dock att hon är öppen för att göra ett försök. Och att ni hittar ett sätt där du kan hjälpa henne och hon hjälpa dig. 

Hon mår ju otroligt dåligt och verkar t.om. lida av någon form av störning om hon inte kan ta till sig det du säger till henne. "Varför är du inte som alla andra", vadå "alla andra"? Finns väl ingen normalt funtad vuxen människa som vill vara så grå och svennebanantråkig som "alla andra"?

Hon verkar onekligen må otroligt dåligt av att bara gå hemma och vara arbetslös. Varför ställer du inga krav på henne då? KRÄV att hon skaffar ett jobb, annars kan hon fara och flyga, finns fan inget mer osexigt än en tjatig tjej som går hemma, arbetslös, studerar inte, och kollar på hjärntvätten som går på TV under dagarna, för att sedan när killen kommer hem efter en hård arbetsdag börja härja på honom. Då skall fan maten stå på bordet, det skall vara rent och städat hemma, och hon skall vara intresserad av hur hans arbetsdag har gått och vad han har gjort. Sen kan man ta itu med resten.

På dig låter det som att hon knappt gör nånting och att du innehar två arbeten, ett jobb, och sen ett andra jobb när du kommer hem och får utföra markservicen också.

Du måste omvärdera dig själv och ditt tänkande omedelbart, för du har kommit in i någon extremt farlig cirkel när du knappt verkar våga ifrågasätta eller helt enkelt tala om för henne att hon beter sig som en jävla idiot och att hon behöver mogna och växa upp mentalt. Jag kan åtminstone säga att du förtjänar bättre, vilket hon förmodligen också tänker, vilket gör att hon blir dubbelt så elak, skuldbelägger dig för att vara otrogen, osv osv. Du måste flytta fokus från det där, det finns förmodligen mer än en anledning till varför du är ihop med henne, eller hur?

Lägg fokus på den biten, förklara det, och förstår hon inte det så är hon faktiskt rätt långt nergången och du borde verkligen ta dig ur skiten. 

Nej, det blir verkligen maniskt och tror faktiskt att hon har någon form av manisk depression. Hon måste som du säger bli öppen själv till en förändring innan det kan bli någon närhet till lösning och fortsättning på vårt förhållande, är jag rädd

Ja, som jag skrev i förra inlägget tror jag att hon måste ha "en släng av" manisk depression. Hon påstår själv att under hennes universitetsutbildning tyckte alla att de hade en mer eller mindre manisk depression. Låter i sig lite oroväckande, men på henne låter det som att det är mer regel än undantag att man är just det ?

Som du säger, vara som alla andra känns fruktansvärt instängt och dötråkigt. Men det är klart, så tycker nog båda två att det är just nu. Då är vi väl som alla andra, men så tycker inte hon att alla andra är!?

Jag har funderat mycket på det, om och hur jag ska ställa kraven. Det är ju jag som har jobb, det är jag som träffar människor och enligt henne är det jag som ska "förverkliga" henne.     

Förstår att jag måste börja ställa krav, men kanske inte riktigt på det sätt du nämner ovan. Jag vet att jag tar allt jobb för att kanske både få det lite lugnare, men samtidigt underlätta och inte låta allt förfalla. Vet väl att det är helt ohållbart, men vet f-n inte hur jag ska bryta den eländiga trenden. Jag måste försöka följa hennes 5-punkts program, men var finns glädjen och sexigheten i det

Jag vet att beskrivningen på henne som "starkskör" stämmer väldigt bra och hon är långa stunder riktigt i botten, men hon kan fortfarande styra upp sig vid behov och agera starkt, vilket ändå känns som ett hopp. Dock går det inte att leva på ett hopp hur länge som helst.

Det måste till en förändring nu!!!      

Som sagt...

Hon försöker leva ut sina egna misslyckanden på dig som partner.
En klassiker. Allt är ditt fel Och allt kommer att förbli ditt fel väldigt länge.

Tyvärr känns det så! Även om jag inte har sökt hjälp själv, så förstår jag att jag måste bolla tankar och ideer med någon och inte gräva ner mig mer i eländet. Om jag överhuvudtaget ska ha en chans att vända skutan rätt!

Tråkigt, men faktum är ju att det är hon som har jobb att göra här.
Det du kan ha som uppgift är att få henne att förstå ATT hon har jobb att göra med sig själv. Inte det lättaste...
Sedan när hon insett det kan du stötta henne. Men det är ju verkligen inte din uppgift att ändra på dig för att "passa henne". Jag lovar dig att även om du ägnar 30 år till det så kommer hon aldrig att bli nöjd, eftersom hon i grunden inte är nöjd med sig själv och sin egen insats hittills i livet.

Och frågan är om du är rätt man för det jobbet. Tror inte du kommer att orka. Hon borde ju gå till en KBT.

Tänkte bara säga att jag inte alls är på samma sätt mot min man som TS fru verkar vara. Dessutom har vi en bra relation och väldigt bra sexliv.