Borderline

Nu är ALLT helt jävla SVART igen

Visste inte om att jag hade Borderline för 12år sedan, hade inte skaffat 3 barn, högst 1 med vetskapen om hur jag mår. Ja min diagnos påverkar barnen indirekt, att ha en mamma som inte orkar engagera sig så mycket, kan ju inte annat är påverka en, sen är jag kärleksfull mot de, (har aldrig varit ett problem) men att orka göra så mycket mer än så, tyvärr inte. Inte konstigt att jag har ständigt dåligt samvete

Det här låter kanske som en kliché; men det finns faktiskt barn som växer upp utan kärlek. Det skulle kunna vara MYCKET värre för dina barn, de har iaf en mamma som älskar dem.

Jag vet, det låter inte vettigt - men det är faktiskt så. Hellre oengagerad mamma som älskar mig, än en engagerad mamma som egentligen inte tycker om mig.

Jag fick min BD diagnos i år... Vet inte om jag hade skaffat dom då. Men troligen.. Men är ju ett resultat av jag haft tråkigt och ständigt sökt nya "äventyr" Har ju även adhd.
Jag och barnens papp var ju ihop i 9år nästan. DOm bor ju där mest då jag just nu mår skit.. MEn jag har dom så mkt jag kan säger jag älskar dom. Men ser myket drag i min älsta med både adhd och BD så det är tufft och man ivll ju itne ge sina barn detta helvete. Men jag älskar dom så jag gråter när jag ser dom. DOm gör ju så man vill leva och vill kämpa och bli frisk.
Jag vill ha ett barn till, när jag mår bättre också.
Sen gråter jag dock nu för barnen är hos sin pappa igeb och jag och dottern bara bråkat.. Men hon går igenom mkt nu.. 

Jag avskyr ordet psykisk sjuk eller störd/störningar. Jag föredrar istället själsligt sjuk eller hen har själsliga sår för det är ofta vad psykiatriska diagnoser innebär. Jag växte upp med en själslig sjuk mamma, därav mina frågor. Så jag har upplevt vad det är att ha en mamma som var dysfunktionell. Avskyr även det ordet. Vi kanske ska uppfinna ett helt nytt vokabulär för själslig smärta..

Tyvärr så lägger många ett negativt värde i "psykiskt sjuk" av traditionella själ. Så borde det inte vara och därför fortsätter jag använda ordet rent provocerande. Varför skulle "vanligt sjuk" vara okej men inte "psykiskt sjuk"? Att hitta på fler ord gör ju bara att vi undviker problemet.

hur tycker du det var?

Jag vanvårdades, inga blöjor byttes, jag minns att jag ständigt var hungrig, hon tillgodosåg inte mina behov på något plan och framförallt kommer jag ihåg att jag var rädd för henne och vägrade att hon tog i mig för att hon skrämde mig. Hon var psykotiskt och jag var ensam med henne. Jag var 0-3 år.

Har idag fått utskrivet imovane, sertralin och atarax. Kommer eventuellt bli sjukskriven också, ska vänta och se vad försäkringskassan säger. Jag har läst lite om medicinerna och som jag förstår det tycker de flesta att atarax är värdelös. Ska i alla fall testa dem ett tag och se om det funkar. Ska börja på måndag, tänkte festa i helg. Tänkte även hoppa av skolan på måndag, jag pallar inte med det längre. 

Hur går det för er andra? Är det någon av er som har testat nån av medicinerna jag har fått? 

Här är allt svart med. Gjort slut med pojkvännen. Blivit utslängd, kastat hans kläder i soporna, samt drämt till han för han kallar mig sjuk. Legat i sängen i tre dygn, och nu kl 17 så vänder det. Jag ska lösa detmed pojkvännen igen(hoppas) spela biljard och fira min födelsedag.

Bord lägga in mig, för inga mediciner fungerar. Jo, oxascand i hästdos med theralendroppar, får mig lugn efter en timma.