BF januari 2014

Hej hej!
Tänkte hoppa in här jag!  Är i nuläget  i v 8 7+6 och har BF 16/1.

Jag har en kille som blir 9 i sommar och fick ett MA i höstas. Har lite svårt att tro att jag är gravid.
Känns mer som nån magsjuka, för blä vad jag mår illa hela tiden. Inget hjälper förutom åksjuketabletterna.

Hoppas det går över snart.

 

Jag är avis på dig som KAN vänta så länge med att berätta. Själv så har jag inget val annat än att berätta tidigt iom hur dåligt jag mått med illamåendet. Har inte kunnat gå till jobbet och jag kan inte ljuga hur mycket som helst. 

Apropå jobbet så får dom inte säga upp dig med graviditeten som anledning. Däremot så kan dom såklart välja att inte förlänga din anställning och hitta på någon annan orsak. Det var jag med om när jag var gravid med sonen. Chefen hittade på alla möjliga orsaker som inte alls stämde om att jag inte passade för jobbet och inte kunde utföra det och slutade sedan med att säga att jag var välkommen tillbaks efter föräldraledigheten. Skulle jag vara mindre usel då eller? Förhoppningsvis har du en mer human chef som inte behandlar sin personal så.
Vad har du för känsla av chefen? 

Jo då nu har jag en jättebra chef.  Visserligen är han föräldraledig nu under hela min graviditet. Men den som ersätter honom tror jag är rätt så ok också. Dessutom har jag turen att vara fast anställd sedan ett bra tag tillbaka denna gång. Det är ju alltid lite läskigt att ha något typ av löst kontrakt när man är gravid. Som nyanställd och att vara till "besvär" är inte jättekul. Då får man bara hoppas på en schysst chef. 

Nej verkligen inte. Har förmodligen också IBS så har redan innan graviditeten haft rätt  mycket frånvaro i perioder. Men nu är det ju inte det och jag är USEL på att hitta på, tom för chefen. Nåja, nu är det ju bara han som vet nästan. De flesta kollegor kommer jag vänta med att prata med förrän efter semestern då jag förhoppningsvis varit på kub och känner mig lite tryggare.

Det är nog för att det blir kul när man får barnbarn. Där behöver man aldrig säga nej så dom är aldrig arga på en! Livets efterrätt hette det enligt någon..

Ja när man bildar familj är det skönt med ekonomisk trygghet av något slag. Men man ska inte måla fan på väggen i onödan. Saker löser sig oftast. Det går att leva snålt och hjälp finns att få i värsta fall. 
När jag fick min son så var ingenting planerat och den här gången har jag mani på att planera allt. Man skulle kunna tro att det sistnämda är bättre men jag är så mycket mer stressad nu när jag KAN planera och välja saker. Mer valmöjlighet gjorde mig inte lugnare. hehe. Knasigt!

Den skulle jag inte våga se som gravid. Jag gråter så jag håller på att dö i vanliga fall till den. Den är så bra..

Symtom kan komma och gå vad jag förstått det som.
Har också sett det där med de olika apparna. Vissa säger att man är i vecka 9 när man gått 9 fulla medans vissa säger 10'e veckan och räknar också fulla veckor + dagar. Det sista verkar vara det som de går på inom vården så så har jag alltid räknat.Vi verkar då förresten ha samma BF.
Jag går också in i v 10 imorn. :)

Idag var jag på inskrivningssamtal! Nu känns det faktiskt lite mer på riktigt. 

Idag ska jag på vul(tror jag man får göra iaf) /tidigt ul. Är så oerhört nervös. Fick ju MA i november och fick reda på det på kub-testet fastän det skett redan i v 8. Nu är jag 9+4 och vill verkligen att allt ska se fint ut idag så jag kan slappna av och njuta fram tills kub-testet 9/7. 
Håll tummarna för att vi ser ett pickande hjärta idag!  

Tack tack! :)