Första barnet - BF Mars 2014

Lite uppdatering kring min något ofarliga situation, som man givetvis förvärrar i sitt lilla huvud..

Jag skulle ju åka till gynmottagning idag för bokat besök för kontroll av blödningar och bruna flytningar och smärtan jag haft till och från.. t.o.m. magen har blivit mindre sedan två veckor tillbaka. Läkarrsekreteraren ringer och meddelar att läkaren är sjuk. Jag som gått runt och lugnat mig med att jag ska på läkarbesök idag... ringer till barnmorskan om hon bara skulle kunna kolla hjärtljud, dom tar in mig på UL. ALLT ser bra ut!

Hon förklarade att vissa kvinnor har blödningar och bruna flytningar hela graviditeten, jag är en av dom. Jag sa att jag kunde leva med att jag var orolig, bara man kunde få slippa blödningarna...

Jag fick iallafall se mitt lilla liv, vinkandes och studsandes i min mage.. det är ju sååå häftig känsla!

När jag sen kom tillbaka till jobbet och berättade så bekräftade mina arbetskollegor att min mage inte syns lika mycket som för två veckor sedan, men de har inte vågat säga något för de vet min situation.

Jag måste bara få säga att det händer så mycket skit i mitt liv hela tiden och har pågått i tre år, allt från misshandel av en idiot man dejtat 3 veckor, rättegång och allt skit därefter, jag har tappat all kontakt med vänner sen jag flyttade och fick "ett stadigt liv" med sambo och ännu längre bort från dem sedan jag blev gravid, min mamma gick bort för knappt ett år sedan och familjen har blivit så splittrad efter det, jag är så sjukt ensam att den lilla lyckan som växer i mig har blivit något mer än ett liv. Jag och min sambo ska få skapa en egen familj, men det är bara så tråkigt att ingen i vår närhet vill dela denna lycka med oss.... tur att ni i detta forum finns så man vet att ni delar samma glädje med en fastän vi inte känner varandra...

Lite uppdatering kring min något ofarliga situation, som man givetvis förvärrar i sitt lilla huvud..

Jag skulle ju åka till gynmottagning idag för bokat besök för kontroll av blödningar och bruna flytningar och smärtan jag haft till och från.. t.o.m. magen har blivit mindre sedan två veckor tillbaka. Läkarrsekreteraren ringer och meddelar att läkaren är sjuk. Jag som gått runt och lugnat mig med att jag ska på läkarbesök idag... ringer till barnmorskan om hon bara skulle kunna kolla hjärtljud, dom tar in mig på UL. ALLT ser bra ut!
Hon förklarade att vissa kvinnor har blödningar och bruna flytningar hela graviditeten, jag är en av dom. Jag sa att jag kunde leva med att jag var orolig, bara man kunde få slippa blödningarna...
Jag fick iallafall se mitt lilla liv, vinkandes och studsandes i min mage.. det är ju sååå häftig känsla!
När jag sen kom tillbaka till jobbet och berättade så bekräftade mina arbetskollegor att min mage inte syns lika mycket som för två veckor sedan, men de har inte vågat säga något för de vet min situation.

Jag måste bara få säga att det händer så mycket skit i mitt liv hela tiden och har pågått i tre år, allt från misshandel av en idiot man dejtat 3 veckor, rättegång och allt skit därefter, jag har tappat all kontakt med vänner sen jag flyttade och fick "ett stadigt liv" med sambo och ännu längre bort från dem sedan jag blev gravid, min mamma gick bort för knappt ett år sedan och familjen har blivit så splittrad efter det, jag är så sjukt ensam att den lilla lyckan som växer i mig har blivit något mer än ett liv. Jag och min sambo ska få skapa en egen familj, men det är bara så tråkigt att ingen i vår närhet vill dela denna lycka med oss.... tur att ni i detta forum finns så man vet att ni delar samma glädje med en fastän vi inte känner varandra...

Hej

Imorgon ska jag göra vul, då jag haft en liten blödning och bruna flytningar. Är nu i vecka 14 (13+3) och hur stor är risken att man kan få missfall nu? Är livrädd, vill bara intala mig att det är normalt och att det kommer gå över och barnet lever..

Lite uppdatering kring min något ofarliga situation, som man givetvis förvärrar i sitt lilla huvud..

Jag skulle ju åka till gynmottagning idag för bokat besök för kontroll av blödningar och bruna flytningar och smärtan jag haft till och från.. t.o.m. magen har blivit mindre sedan två veckor tillbaka. Läkarrsekreteraren ringer och meddelar att läkaren är sjuk. Jag som gått runt och lugnat mig med att jag ska på läkarbesök idag... ringer till barnmorskan om hon bara skulle kunna kolla hjärtljud, dom tar in mig på UL. ALLT ser bra ut!
Hon förklarade att vissa kvinnor har blödningar och bruna flytningar hela graviditeten, jag är en av dom. Jag sa att jag kunde leva med att jag var orolig, bara man kunde få slippa blödningarna...
Jag fick iallafall se mitt lilla liv, vinkandes och studsandes i min mage.. det är ju sååå häftig känsla!
När jag sen kom tillbaka till jobbet och berättade så bekräftade mina arbetskollegor att min mage inte syns lika mycket som för två veckor sedan, men de har inte vågat säga något för de vet min situation.

Jag måste bara få säga att det händer så mycket skit i mitt liv hela tiden och har pågått i tre år, allt från misshandel av en idiot man dejtat 3 veckor, rättegång och allt skit därefter, jag har tappat all kontakt med vänner sen jag flyttade och fick "ett stadigt liv" med sambo och ännu längre bort från dem sedan jag blev gravid, min mamma gick bort för knappt ett år sedan och familjen har blivit så splittrad efter det, jag är så sjukt ensam att den lilla lyckan som växer i mig har blivit något mer än ett liv. Jag och min sambo ska få skapa en egen familj, men det är bara så tråkigt att ingen i vår närhet vill dela denna lycka med oss.... tur att ni i detta forum finns så man vet att ni delar samma glädje med en fastän vi inte känner varandra...