carina87 skrev 2014-02-16 18:49:26 följande:
Gnällinlägg:
Min mamma ringer ofta. Mest för att höra om jag fått några förvärkar. Hon tror INTE jag kommer gå tiden ut. Hon tror INTE jag kommer hinna till mars månad. Hon tror och tror och tror. Visst, det är fint att se att hon engagerar sig, men GLÖM att jag kommer säga till henne när det är på gång.
För en månad sen (skojar inte), ringde hon och undrade hur hon och hennes gubbe skulle göra när bebisen var född. hon vill nämligen vara först (läs: före min pappa) för att träffa bebisen. Hennes gubbe måste ju dessutom ta ledigt från jobbet. Här kommer en återgivning av vårt samtal den dagen. Jag önskar jag överdrev:
Mamma: "Kan inte du ringa när ni är på väg in på förlossningen, så O kan lägga in om ledighet samma dag?"
Jag: *svimfärdig och mållös* Du skämtar?
Mamma: "nej vadå då?"
Då fick jag tuppjuck! Vad sägs om att låta BEBISEN kommer UT först! Vad sägs om att låta oss komma hem först? Vad sägs om att jag hör av mig till henne när JAG orkar ta emot besök etc.
En sak är säker, om hon ringer när det faktiskt ÄR på gång så kommer jag INTE berätta det för henne!
Men fy, förstår att du blir irriterad!
Det är ju ganska respektlöst att vara så påstridig!
Min mamma håller sig lite väl långt borta ibland, hade önskat att hon ringde oftare och frågade mer än hon gör. Men har förstått att hon inte alls är ointresserad, för hon börjar nästan gråta av längtan och förväntan när vi pratar bebisgrejer och vi visar henne vad vi köpt till mini.. :)
Det är så olika..
Svärmor ringer flera gånger i veckan och har tagit ledigt från jobbet tre dagar när mini kommer. Hon vill finnas till hands om vi skulle behöva henne. Tror inte hon skulle tjata om att få hälsa på, men hon är helt klart mer angelägen än min mamma!
Hoppas din mamma ska låta er få lugn och ro när er bebis kommer! Hon ska nog få tid att träffa sitt barnbarn ändå! :)
Kan inte vara lätt för våra mammor/svärmödrar att veta hur mycket de ska våga/bör engagera sig, särskilt inte om det är deras fösta barnbarn..
