Första barnet - BF Mars 2014

Jag har försökt "putta" lite och liksom skaka om magen men är osäker på om jag fått ngt "svar" kan hon ändrat på sig och ligger med ryggen utåt? Jag har ju känt så tydligt tidigare, både när jag legat och vilat men även när jag varit uppe och gått.

Vilka historier ni delar med er av. Jag vill bara skicka ut massa grattiskramar till alla!

Jag är en av de där få som aldrig hann börja försöka. Min kille och jag hann inte heller prata så mycket om barn innan vi plötsligt väntade ett. Han visste att jag hade en stark barnlängtan (och ångest över att vara "för gammal") och han hade själv, i början av året, kommit underfund med att han var redo att ta det steget. Något jag också hade märkt på honom under våren, men som sagt hade vi inte pratat om det.

Första gången vi hade oskyddat sex visste vi båda att jag hade äl och jag kände direkt att jag blev gravid. Han märkte det på mig inom ett par dagar, men ingen av oss sa något till den andra. Så en dag, i samband med att jag egentligen skulle få min mens, gick vi förbi ett apotek i Colombia. Vi stannade utanför, tittade på varandra och gick utan att säga ett ord in för att handla grav.testet. När det väl var gjort kunde vi inte vänta utan gick raka vägen hem och testade positivt. 

Sedan den dagen har vi pratat desto mer om barn och att komma hem till släkt och vänner med en bonus-resenär efter ett år på resande fot kändes väldigt speciellt :)

Va många det ändå är som försökt ganska länge här. Kul att höra att vi äntligen lyckas och får följa varandra. Som de skrivs här så är det många som tar det för "givet" att man ska bli det. Jag gjorde de när jag slutade med p piller. Jag trodde aldrig att vi skulle behöva kämpa så som vi gjort. 
Och innan jag fick plusset så trodde jag inte ens att vi kunde bli gravida. Så många tårar man haft under dessa år. Så många gånger man gråtit för någon berättat att dem varit gravida. Har vänner som super varje dag som klarade att bli gravida. Så mycket ilska har där varit. Som ni alla här säkert oxå känt. 

Någon mer här som tittade på drömmen om ett barn? Jag kunde ligga där och böla varje avsnitt jag såg hehe synd dem slutade visa det. 

Men en fråga till er som kämpat nu i många år. Har omgivningen lagt märke till en förändring sen ni blev gravida? Jag har fått höra av många även min sambo att dem aldrig sett ett sånt stort leende på mina läppar. Lyckan bara skiner igenom. Blir så glad att höra det av folk. För man mår ju så dåligt och det tar enormt mycket på krafterna att gå igenom detta. 
Jag känner bara nu att det äntlogen är min tur att känna denna lycka =)

 

Tvetalan: jag fick hem en skötväska en bambo (tror dom heter så) och ett bola gravidsmycke :) dom har så fina åkpåsar! Har bara så svårt att bestämma vilken jag vill ha, eller om vi ska ha täcke i vagnen haha

Hade mycket sammandragningar för en månad sen. Livmodern blev stenhård och det gjorde ont som kramp. Pratade med en sköterska på MVC om det, hon sa då att jag skulle lyssna på min kropp mer och vila när jag är trött osv.

Min sambo får numera sköta mer hemma och ibland när jag är trött får jag tacka nej till saker. Lite tråkigt, men sammandragningarna är borta! :)

Varför, varför, är sjukt orolig!!!
Igår va jag till BM och lyssnade på bebis hjärta och hjärtat slog så fint. =) 
Men så nu under natten så har jag rosa lite blandat rött i flytningarna.

LIVRÄDD.
Vill ju såg gärna ha den lilla parveln.