j3nnyy skrev 2014-01-16 13:06:52 följande:
Helt plötsligt har det gått upp för mig på allvar att vi faktiskt ska bli föräldrar. Att det ska komma ut en bebis förhoppningsvis(?) samma väg som den kom in. Och de gör mig fan livrädd! Har inte tänkt ett dugg på förlossningen innan, utan mer att "ja de e klart bebisen ska ju ut på ett eller annat sätt" hur fasiken ska man klara det här? Tror egentligen de bästa för mig är att inte läsa om olika förlossningar o vara lite påläst, utan mer bara "rulla med" och lita på att bm på förlossningen hjälper till på bästa vis. Det enda jag är 100% säker på är att jag inte vill ha sterila kvaddlar eller vad de hette som smärtlindring.
Igår berättade en bm om en tjej och en kille som innan förlossningen hade diskuterat o hon hade sagt till honom att hon absolut inte ville ha epidural utan ville absolut föda naturligt. Det var deras första barn och när de väl var dags så gallskrek hon i Högan sju och ville absolut ha epidural men den blivande pappan sa nej, som han hade blivit tillsagd sen innan, så hon fick inte. Efter att hon hållt på bra länge så såg dom att bebisen började bli stressad och då bestämde läkarna att dom skulle ge epidural trots pappans vilda protester, då tog de inte ens en kvart så va bebisen ute. Hon ville väl kanske säga att man gärna ska kolla upp lite om dom olika alternativen, men vara öppen för förslag när det väl är dags.
Hur tänker ni kring smärtlindring? Jag känner att jag mer eller mindre vill ha allt haha
Har också starkt börjat fundera kring förlossning.. Jag har sagt att jag ska försöka så långt det går med epidural och försöka med alternativen, typ TENN och badkar.. allt finns på Lunds förlossning.
Min sambo har dock börjat uttrycka riktig oro inför förlossningen, jag känner nästan lite att jag inte vill tvinga honom till något han mår riktigt dåligt inför (han hatar verkligen sjukhus, blod och dylikt).. har väl sagt att han får gärna vara med mig så länge han orkar! Lite tråkigt kan jag tycka nu, men han har ändrat sitt tänk i mycket här på vägen, så han kanske ändrar sig kring detta också..
Apropå sex så är jag som tjatar, fram till dess att min sambo vill, då vill jag inte.. jag känner sammandragning och annat som gör att jag ångrar mig ! :)
