Håller tummarna för alla er som väntar och hoppas :)
Själv har jag haft en vecka när jag haft alla möjliga symptom och känt mig skengravid. Ont i brösten, illamående, huvudvärk, liten miniblödning, otroliga hungerkänslor, trötthet, vaknat och varit kissnödig. Hormonsvängningar med konstigt humör... Och hjärnan kunde inte tänka på något annat än tänk-om (!)...
Men nu de senaste dagarna är vips alla besvär bortblåsta och jag väntar bara på att bli kallad till gynekologen (någon gång under november månad) för att få pergotime utskrivet.
Om det är så här redan nu kan jag bara tänka mig hur det kan bli och kännas när vi verkligen sätter igång... Känner ni igen er?
Har det gjorts någon ytterligare utredning, har era män fått lämna spermaprov innan eller är det bara att börja käka?