Ni som klär era pojkar i klänningar .

Hemma får barnen klä sig hur de vill. Men när de ska till dagis/skola så är det jag som bestämmer. De blir ganska neutrala kläder. Varken det ena eller det andra.

Det är väl bara att titta här i tråden och i andra trådar så finns det många som ofta definierar sig själva som både och. Varför frågar du mig det?Fast debatten om att mobbning är fel har funnits ganska mycket längre än debatten kring kön och genus. Jag tror att de flesta håller med om att det är fel att mobbas.

Däremot är det nog inte alla som tycker att det är rätt att sätta på sin pojke en prinsessklänning och skicka iväg honom till förskolan för att använda honom som en politisk murbräcka i en introvärt inrikespolitisk pseudodebatt som syftar till att ta bort fokus från reella problem i samhället.

Jag undrade om du hade uppfattat mig sådan, därav frågan.
Ang det sista  så kan man förstå att många tycker så men skulle verkligen ett barn vilja ha det så är det ingen anledning att de ska bli retade. Däremot kan man vara förutseende och se till att andra kläder finns med.

Min son fyller 3 i sommar. Han fick en Barbiefilm förra året och tycker verkligen om den. Han tycker att Barbie är jättefin och hennes kläder likaså. Han började tjata redan då om en klänning. Så en prinsessklänning har han fått och den älskar han! Han har den hemma ibland när han klär ut sig. Inget konstigt alls tycket jag! Han känner sig så himla fin i den. Sen skulle jag nog inte tycka det kändes helt ok om han ville ha den på lekplatsen eller om vi åker till ica osv. Han har lite rosa och lila kläder med, men skulle inte köpa kläder med glitter och spets på till honom, om han möjligtvis inte gärna själv säger att han vill det i framtiden. Tvingar inte på honom något som han inte vill ha på sig och klädde honom inte i babyrosa bodys som bebis heller.

Nej, det kommer inte försvinna. Grunden i normen är vad människor gör. 

Min son på 2.5år är extremt pojkig av sig å alltid e de bara bilar. Men när syster på 2.5år har sina kompisar över å dem leker prinsessa så brukar pojken vilja vara med å ha sessa klänning. Klart han får ha klänningen då å vara med. Han e så nöjd å visar upp klänningen hela tiden.

Den tröjan skulle jag inte tycka var okej, nej. Inte heller tryck med vapen eller våld. Föräldrarollen är oerhört viktig, det tycker jag med. Och en del av den är att låta barnen få utveckla sin egen identitet. Förklara gärna för mig vad konsekvenserna av en rosa mössa på en sexåring är? Han har nyligen börjat i en helt ny klass, inga problem där heller.

När min äldsta son var liten tyckte han att rosa klänningar var det absolut finaste klädesplagget som fanns! Och ja han fick använda den rosa klänning han fick ärva av sin kusin. Så mycket han ville! Dock bara på fritiden, inte på dagis.

Idag är han 13 år och skrattar åt bilderna och hans kusin minns väl när han tyckte om klänningar och de skrattar åt det tillsammans ibland.
Han har aldrig känt sig förlöjligad. Tvärtom tycker han det är humor i det.

Idag rider han, vilket han gjort sedan han varit 4 år gammal. Har en egen tävlingsponny. Varken kompisarna i skolan eller tjejerna i stallet tycker det är konstigt. 
Tycket du som vuxen det är en tjejsport?
Killkompisarna tycker tvärtom att han är modig för själva vågar de knappt sitta på ponnyn utan går helst bredvid. Att han galopperar och hoppar över hinder är JÄTTETUFFT. Så är det bland dagens barn.

Varför kan barn inte bara på testa sig fram och själva avgöra vad de gillar bäst? Det är inte ens ovanligt att killar gillar rosa, och det är ju en varm och glad färg så varför inte? Det är en FÄRG, inget annat. På deras dagis/skola har alla barnen alltid sagt "det finns inga tjej och kill färger" och det tycker jag barnen har helt rätt i. Att kön ska ha olika färger tycker jag känns gammaldags, det ser inte ut så idag bland dagens barn. 

Om mitt barn är gammal nog, och stark nog att ta omgivningens gliringar så får denne ha på sig precis vad barnet vill. Men så länge barnet inte är det så begränsar jag vad mitt barn har på sig. Varför? Jo, samhället är inte accepterande mot den som avviker, och för ett litet barn kan det bli enormt svårt och tufft att hantera. Däremot vill jag ge mina barn förmågan att acceptera och förståelsen för att alla är inte lika. Jag vill inte lära mina barn till att bli dömmande översittare som inte kan se och acceptera att alla är olika, men på sitt sätt lika. Det är bara genom att uppfostra mina barn till detta som jag kan hjälpa världen att bli mer accepterande. Jag vill inte dock att det ska ske på mina barns bekostnad.

Du tycker alltså det är otroligt dumt att dina barn får bestämma själv vad de vill ha på sig??