• Anonym (trött)

    Jobbigt när kollega vabbar hela tiden!

    Jag har en kollega med ett litet barn tror hon är 2 år gammal. Problemet är att hon vabbar hela tiden. Varje eller varannan vecka får man räkna med att hon är borta och det är ofta tor-fre. Mina andra kolleger och jag börjar bli trött för att vi måste göra vårat jobba och hennes också och det tär verkligen på oss och att jobba övertid. Vi har pratat om det med chefen som är också less men det finns inte så mycket att göra. Jag förstår att barn blir sjuka men jag tycker hon kunde jobba med något annat som inte är så känsligt när man är borta eller jobba där det är lätt att vikariera på. När hon kommer till jobbet klagar hon ofta på hur trött hon är och att det är jobbigt att vara småbarnsmamma och jobba heltid bla bla bla. Tror inte att hon jobbat en hel vecka på över ett år! Hon har ju man som skulle kunna vabba också. Jag börjar få ångest nu och blir trött då jag har så mycket extra att göra. Hur skulle ni hantera situationen?

  • Svar på tråden Jobbigt när kollega vabbar hela tiden!
  • cloudberry79
    fröet2015 skrev 2014-06-15 07:56:19 följande:
    Så fattiga ska inte ha rätt att skaffa barn? Fräscht. 
    Ingen har rätt till barn, barn har rätt till föräldrar. Personligen anser jag också att barn har rätt till en dräglig livstillvaro, tex rätt till en passande bostad, skolgång, hjälp med skolarbete osv. Kan man inte ge ett barn en god uppväxt får man vänta tills man har rätt förutsättningar.
    Just NO.
  • Anonym (...)

    va jobbigt för er.
    jobbigare för din stackars kollega vars lille är sjukt så mycket... jag kan lova dig att det inte är roligt att behöva stanna hemma med sitt sjuka barn, sömnlösa nätter och sin ögonsten som är ledsen.... 
    ännu värre är det med kollegor och chef som inte visar någon förståelse.... tråkigt situation du har, men det är din chefs sak att ta hand om att ni andra inte blir överarbetade...
    visa lite medmänsklighet gentemot din kollega :( tråkigt att du känner som du gör....

  • fröet2015
    cloudberry79 skrev 2014-06-18 13:39:29 följande:
    Ingen har rätt till barn, barn har rätt till föräldrar. Personligen anser jag också att barn har rätt till en dräglig livstillvaro, tex rätt till en passande bostad, skolgång, hjälp med skolarbete osv. Kan man inte ge ett barn en god uppväxt får man vänta tills man har rätt förutsättningar.
    Men det är inte alla som någonsin får "rätt" förutsättningar på grund av att vi lever i en cynisk tid. Har folk i min närhet som prioriterat utbildning, villa, bil, stabil ekonomi - allt ska vara klappat och klart och NU är det dags att "skaffa" barn. Men hoppsan, nu är vi så gamla och slitna så vi bara får missfall efter missfall. 

    Man blir inte sjuk eller arbetslös av fri vilja, vi har ett ekonomiskt system som KRÄVER att (idag) 10% ska gå utan jobb. Få ihop den ekvationen att vi inte ska ta väl hand om dem som råkar drabbas av detta. Barn är för övrigt en otroligt viktig förutsättning för att samhället i framtiden ska funka, därför ska samhället givetvis satsa på barn och deras föräldrar.. Oavsett om de råkar vara fattiga eller rika. 
  • Anonym (skämmisen)
    nevermind skrev 2014-06-14 15:12:34 följande:
    Man kanske kan prioritera lite, spara, inte skaffa fler barn än man har råd med?

    Skulle aldrig skaffa barn med någon som har så små marginaler och prioriterar pengar före barnen.
    I vårt fall har vi en buffert på i dagsläget ca 50 000 att ta av om ngt händer med vår villa. Det anser vi är viktigare. Barn har vi råd med, hus har vi råd med, men makens vabb har vi just nu inte råd med. Men vi pensionssparar också, amorterar 6000 på huset varje månad samt petar in mer på buffertkontot. Vidare sparar vi till barnen samt lägger slantar till semesterkonto, så ja, egentligen kanske det vore skitsamma. Men vi väljer att kunna göra så.

    (Och ja, givetvis har vi råd att leva ÄVEN om maken vabbar, men det blir mycket, mycket tightare än vad det är nu. Vi ligger inte och nosar på fattigdomsgränsen, oavsett.)
  • cloudberry79
    fröet2015 skrev 2014-06-18 14:10:15 följande:
    Men det är inte alla som någonsin får "rätt" förutsättningar på grund av att vi lever i en cynisk tid. Har folk i min närhet som prioriterat utbildning, villa, bil, stabil ekonomi - allt ska vara klappat och klart och NU är det dags att "skaffa" barn. Men hoppsan, nu är vi så gamla och slitna så vi bara får missfall efter missfall. 

    Man blir inte sjuk eller arbetslös av fri vilja, vi har ett ekonomiskt system som KRÄVER att (idag) 10% ska gå utan jobb. Få ihop den ekvationen att vi inte ska ta väl hand om dem som råkar drabbas av detta. Barn är för övrigt en otroligt viktig förutsättning för att samhället i framtiden ska funka, därför ska samhället givetvis satsa på barn och deras föräldrar.. Oavsett om de råkar vara fattiga eller rika. 
    Det där är BS. Att man väntar tills man är i snittåldern för första barnet är inget konstigt eller minskar chansen att få barn, däremot ökar det chansen att man kan ge barnet en vettig levnadsstandard. Man får spara, ha en buffert och se till att man har extra pengar så man klarar sig även om en i paret blir långtidssjukskriven, arbetslös eller om barnet blir sjukt.
    Just NO.
  • Anonym (-)
    cloudberry79 skrev 2014-06-18 21:04:12 följande:
    Det där är BS. Att man väntar tills man är i snittåldern för första barnet är inget konstigt eller minskar chansen att få barn, däremot ökar det chansen att man kan ge barnet en vettig levnadsstandard. Man får spara, ha en buffert och se till att man har extra pengar så man klarar sig även om en i paret blir långtidssjukskriven, arbetslös eller om barnet blir sjukt.
    Nu är det ju inte säkert att allt det där uppnås i snittåldern för att skaffa barn. Kan ju lika gärna hända när man är 39, 42 eller 57 år gammal...
  • cloudberry79
    Anonym (-) skrev 2014-06-18 21:07:52 följande:
    Nu är det ju inte säkert att allt det där uppnås i snittåldern för att skaffa barn. Kan ju lika gärna hända när man är 39, 42 eller 57 år gammal...
    Då kanske man ska fundera över om man kan ge ett barn det hen behöver? Tak över huvudet, mat på bordet, hjälp med skolan och möjligheten att utöva någon fritidsaktivitet känns som minimum. 
    Just NO.
  • Lilje
    cloudberry79 skrev 2014-06-18 21:50:15 följande:
    Då kanske man ska fundera över om man kan ge ett barn det hen behöver? Tak över huvudet, mat på bordet, hjälp med skolan och möjligheten att utöva någon fritidsaktivitet känns som minimum. 
    Just NO.
    Allt det där har jag råd med, och mer till, som ensamståande. Vab varje vecka i ett halvår hade jag dock inte haft råd med. Tur nog är mina stora nog att ta hand om sig själva om dom är sjuka.
  • cloudberry79
    Lilje skrev 2014-06-20 15:30:59 följande:
    Allt det där har jag råd med, och mer till, som ensamståande. Vab varje vecka i ett halvår hade jag dock inte haft råd med. Tur nog är mina stora nog att ta hand om sig själva om dom är sjuka.
    När jag fick första barnet prematurt fick jag och maken vabba totalt 150 dagar så länge han låg på sjukhus. Eftersom vi är lite ansvarstagande hade vi båda SGI och jobb, samt en buffert. Så det gick ingen nöd på någon av oss ekonomiskt. Även sånt får man ha i beräkningen när man har ansvar för en annan människa än sig själv, att det kan hända situationer där man får leva på betydligt mindre inkomst och ändå ska klara försörjningen.
    Just NO.
  • Anonym (-)
    cloudberry79 skrev 2014-06-22 21:42:49 följande:
    När jag fick första barnet prematurt fick jag och maken vabba totalt 150 dagar så länge han låg på sjukhus. Eftersom vi är lite ansvarstagande hade vi båda SGI och jobb, samt en buffert. Så det gick ingen nöd på någon av oss ekonomiskt. Även sånt får man ha i beräkningen när man har ansvar för en annan människa än sig själv, att det kan hända situationer där man får leva på betydligt mindre inkomst och ändå ska klara försörjningen.
    Fast man skall inte behöva ha buffert för alla eventualiteter för att kunna skaffa barn. Ofta löser det sig på något vis.
    Vi hade inte SGI bägge två, eftersom min man nyss flyttat till Sverige när vi skaffade barn. Skulle vi vänta på att han skulle få fast anställning och SGI skulle jag sannolikt bli för gammal för barn överhuvudtaget. Vi hade inte heller buffert pga olika omständigheter som gjort att alla sparpengar fått användas. Nu lever vi på min lön och det går så bra så. Har inkomstförsäkring.
Svar på tråden Jobbigt när kollega vabbar hela tiden!