• Anonym (TS ångrar)

    Vi finns, vi som ångrar barn

    Jag ser att det kommer upp trådar där barnfria berättar om hur de måste försvara sitt barnfria liv, vilket är så tråkigt att det ska behöva göras. Till er som tjatar om att ni "fattar inte varför man inte vill ha" och att "ingen ångrar sina barn" vill jag bara säga: ni behöver inte fatta och jo visst finns det många som ångrar sina barn (t.ex. jag själv och sen vet jag två kvinnor till). Ni vet bara inte om det för det är inget man berättar i allmänhet, allt för att hålla fasaden om att allt är bra, livet leker och är perfekt, ungefär som på facebook.
    Jag är en av de kvinnor som ångrar att de skaffade sina barn, deal with it, pga grupptrycket och samhällets hjärntvätt, och nu kan jag knappast lämna bort henne. Vi finns, vi har insett att detta faktiskt inte passade oss och tyvärr är våra oönskade barn offren för våra ogenomtänkta beslut/enträgna påtryckningar från omgivningen. Visst står vi för konsekvenserna och tar hand om barnen, men det är synd att inte ha fått leva sitt egna, riktiga liv från första början. Med detta alternativa liv menar jag inte t.ex. supa sig full varje helg eller konstant resa jorden runt, jag är nykterist och reser rätt sällan, men aspekter såsom ansvaret, övrig livsstil, meningsfullt arbete/projekt, egentid, personliga behov och personlig lämplighet som förälder. 

    Creds till alla som tänker igenom detta livsval noga och gör klart för sig själva vad de vill och inte vill ha och sedan handlar efter det istället för att i blindo bara göra vad resten av flocken säger och gör, det om något är ansvarsfullt, var säkra på det ni barnfria Hjärta . Ni som tjatar, hintar och dömer våra liv, håll tyst bara om ni inte kan stänga av vad ni tänker och tycker att ni känner. 
  • Svar på tråden Vi finns, vi som ångrar barn
  • AnooYoo
    Anonym (. 2) skrev 2014-06-20 11:29:36 följande:
    Det där tyckte jag dock var lite ... osant, det finns gott om intressanta människor som ändå är ensamma. Men att skaffa barn av den anledningen tycker jag låter helt sinnessjukt.
    De kanske vill vara ensamma.
  • Jeaninne
    sextiotalist skrev 2014-06-20 10:37:26 följande:

    Kan inte annat än att tänka på Prinsessan Lillian, som var omgiven av personer som älskade henne in i det sista, barnlös.


    Ja, hon var väldigt nära sin mans brorsbarn och brorsbarnbarn. Men jag tror att det är väldigt, väldigt sällsynt, faktiskt. Vet inte ett enda sådant fall i verkligheten. 

    Sedan tror jag också, att i det speciella fallet - en familj som granskas av massmedia för varje steg de tar, och diskuteras och kritiseras och hängs ut - inte skulle ha VÅGAT annat än att ta väl hand om Lilian efter Bertils död. Dessutom vilade det ett ansvar på resten av kungafamiljen för att Lilian VAR barnlös. Hon och Bertil offrade ju möjligheten att gifta sig och skaffa barn, för att rädda kungahuset om Kungen inte hade gift sig, eller inte kunnat få egna barn. I så fall var det ju nödvändigt att Bertil var fri att gifta sig med någon yngre kvinna, så att arvingar till tronen kunde födas där i stället.

    Märkligt nog verkade Lilian inte ha någon kontakt med sina syskonbarn och deras barn ALLS, dock.
  • sextiotalist
    Jeaninne skrev 2014-06-20 11:32:13 följande:
    Ja, hon var väldigt nära sin mans brorsbarn och brorsbarnbarn. Men jag tror att det är väldigt, väldigt sällsynt, faktiskt. Vet inte ett enda sådant fall i verkligheten. 

    Sedan tror jag också, att i det speciella fallet - en familj som granskas av massmedia för varje steg de tar, och diskuteras och kritiseras och hängs ut - inte skulle ha VÅGAT annat än att ta väl hand om Lilian efter Bertils död. Dessutom vilade det ett ansvar på resten av kungafamiljen för att Lilian VAR barnlös. Hon och Bertil offrade ju möjligheten att gifta sig och skaffa barn, för att rädda kungahuset om Kungen inte hade gift sig, eller inte kunnat få egna barn. I så fall var det ju nödvändigt att Bertil var fri att gifta sig med någon yngre kvinna, så att arvingar till tronen kunde födas där i stället.

    Märkligt nog verkade Lilian inte ha någon kontakt med sina syskonbarn och deras barn ALLS, dock.

    Till skillnad från dig så tror jag det inte alls är sällsynt, vi har själv haft kvinnor som varit ensamstående och barnlösa i vår släkt och ensamma var det sista det var. De hade ofta besök ända in det sista.

  • AnooYoo
    Anonym (Munter) skrev 2014-06-20 10:47:19 följande:
    AnooYoo: jag tror tyvärr att det bara är att ge upp. Det finns otaliga inlägg som förklarar annat tankesätt när det gäller mycket men antingen så läser hon inte dem eller så har hon inte förmåga att ta till sig andras vinklar/erfarenheter över huvud taget. Kanske förstår hon den dagen hon är gammal och hennes barn och barnbarn har flyttat långt bort/har egna liv/inte bryr sig och hon sitter där ensam förutom de två pliktskylda besöken på hennes födelsedag och julafton varje år, eller ja - nästan varje år för ibland har man ju annat att göra. Hon kanske förstår när "varför ringer du aldrig?" är det första hon säger i telefonen när barnen äntligen ringer. Vi är många som sett detta på nära håll så många, många gånger men om vi haft barn hade vi tydlige förstått att vi sett i syne och är tämligen desillusionerade i vårt svammel om vänskap och självvalda kontakter genom livet.

    Glad midsommar!
    Du har antagligen rätt.

    Och detsamma!
  • AnooYoo
    Jeaninne skrev 2014-06-20 11:32:13 följande:
    Ja, hon var väldigt nära sin mans brorsbarn och brorsbarnbarn. Men jag tror att det är väldigt, väldigt sällsynt, faktiskt. Vet inte ett enda sådant fall i verkligheten. 

    Sedan tror jag också, att i det speciella fallet - en familj som granskas av massmedia för varje steg de tar, och diskuteras och kritiseras och hängs ut - inte skulle ha VÅGAT annat än att ta väl hand om Lilian efter Bertils död. Dessutom vilade det ett ansvar på resten av kungafamiljen för att Lilian VAR barnlös. Hon och Bertil offrade ju möjligheten att gifta sig och skaffa barn, för att rädda kungahuset om Kungen inte hade gift sig, eller inte kunnat få egna barn. I så fall var det ju nödvändigt att Bertil var fri att gifta sig med någon yngre kvinna, så att arvingar till tronen kunde födas där i stället.

    Märkligt nog verkade Lilian inte ha någon kontakt med sina syskonbarn och deras barn ALLS, dock.
    Eftersom du verkar tycka att de enda man har i sitt liv är den egenproducerade familjen får du ursäkta att jag bortser från din brist på personlig erfarenhet av barnlösa med egna liv.
  • micromat
    Jeaninne skrev 2014-06-20 09:26:23 följande:
    Visst, men skaffar du inte barn så kommer du ju GARANTERAT inte att ha några barn - och barnbarn - som bryr sig om dig på ålderns höst. Och vem ska då göra det..? Betald personal som byts ut hela tiden..? Som många gånger är bittra för att de inte kunde bli något annat, för att de tjänar för litet, för att de inte har något framtidshopp..?



    Nej men det finns kanske andra människor som bryr sig.. Barn och barnbarn är ingen garanti gör att någon ska bry sig..

    Dessutom, tycker du verkligen att man ska skaffa barn för att slippa va ensam på ålderns höst.. Du tror att det barnet kommer känna sig älskat om det är det enda syftet till varför det föds? Där kan vi snacka om en äldre människa som kommer känna sig ensam. En människa som enbart skaffar barn gör ett sånt syfte borde inte ha barn alls!!!
  • sextiotalist
    Jeaninne skrev 2014-06-20 11:32:13 följande:
    Ja, hon var väldigt nära sin mans brorsbarn och brorsbarnbarn. Men jag tror att det är väldigt, väldigt sällsynt, faktiskt. Vet inte ett enda sådant fall i verkligheten. 

    Sedan tror jag också, att i det speciella fallet - en familj som granskas av massmedia för varje steg de tar, och diskuteras och kritiseras och hängs ut - inte skulle ha VÅGAT annat än att ta väl hand om Lilian efter Bertils död. Dessutom vilade det ett ansvar på resten av kungafamiljen för att Lilian VAR barnlös. Hon och Bertil offrade ju möjligheten att gifta sig och skaffa barn, för att rädda kungahuset om Kungen inte hade gift sig, eller inte kunnat få egna barn. I så fall var det ju nödvändigt att Bertil var fri att gifta sig med någon yngre kvinna, så att arvingar till tronen kunde födas där i stället.

    Märkligt nog verkade Lilian inte ha någon kontakt med sina syskonbarn och deras barn ALLS, dock.

    Du vägrar ge dig.


    Vet du, jag är ganska säker på att deras relation med Prinsessan Lilian var äkta och inget för media.


    Att hon inte hade kontakt kan beror på att de levde i olika världar och kanske inte ens har haft bra kontakt innan, sedan hade hon uppenbarligen kontakt med någon släkting vad jag förstått även om detta inte skedde inför medias galleri


    Men jag har på min sida sett hur gamla har haft nära och bra relationer, även bland äldre kolleger som numera är pensionärer.


    Frågade min kusin som arbetar sedan 20 år tillbaka på ett äldreboende och hennes bild är att det finns de som är barnlösa som har många vänner som hälsar på, och de med barn som aldrig får besök och givetvis barnlösa som aldrig får besök och de som har tät ström med besök från sina barn


    Dvs det är finns ingen regel hur det är

  • Anonym (duärinteensam!)
    Anonym (Oj?!!!) skrev 2014-06-19 21:06:24 följande:
    Fy så ledsen jag blir av att människor ångrar sina barn! Asså herregud vilken värld vi lever i! Tänk att ha föräldrar som ångrar mig! Vet inte vad jag skulle gjort då! Barn är det finaste man kan få! Så ledsen jag blir! Stackars barnen!

    Älskar ni era barn??!!!
    Tänk om folk kunde läsa. Ja, jag älskar mitt barn, men jag ångar att jag skaffade barn alls. Hade jag kunnat spola tillbaka tiden hade jag gjort det. Hade barnet dött här och nu hade jag blivit väldigt ledsen. Ser du skillnaden?

    Jag vet hur det känns att ha en mamma som ångrade att hon skaffade mig. Hade hon inte berättat det hade jag inte vetat om det ens. Hon har alltid älskat mig ändå och jag har fått precis lika mycket kärlek och uppskattning och kramar som man ska få.

    Lyft blicken.
  • Anonym (duärinteensam!)
    Anonym (Beslut) skrev 2014-06-19 22:20:05 följande:
    Kan förstå att det finns dom som ångar sina barn. Lika mycket sonats man ja. Ångra att man i te skaffade barn alls el inte fick tidigare i livet.

    Man kan ångra alla sina beslut...

    Däremot tycker jag synd om barnen som faktiskt har föräldrar som ångrar sig... Det märks... Och det är den värsta känslan man kan ha...
    Nej, det märks inte alltid. Jag hade inte vetat det till denna dag om inte min mamma berättat. 
  • fluu
    Jeaninne skrev 2014-06-20 09:29:51 följande:
    Visst är det hemskt!

    Ärligt talat, så tror jag inte att detta fenomen beror så mycket på logiska beslut. Det sitter inte i den logiska delen av hjärnan, så att säga, för friska, sunda människor ångrar inte sina barn. Oavsett vad. Utan det handlar antagligen om någon störning, och dessa människor skulle antagligen inte ha känt normalt för sina barn ens om de hade kunnat få dem under de mest optimala omständigheter. (Typ rätt partner, rätt tid i livet, rätt bostad, inneboende barnsköterska och hushållerska som avlastar hela tiden...)
    Anonym (Oj?!!!) skrev 2014-06-19 21:06:24 följande:
    Fy så ledsen jag blir av att människor ångrar sina barn! Asså herregud vilken värld vi lever i! Tänk att ha föräldrar som ångrar mig! Vet inte vad jag skulle gjort då! Barn är det finaste man kan få! Så ledsen jag blir! Stackars barnen!

    Älskar ni era barn??!!!
    Anonym (Beslut) skrev 2014-06-19 22:20:05 följande:
    Kan förstå att det finns dom som ångar sina barn. Lika mycket sonats man ja. Ångra att man i te skaffade barn alls el inte fick tidigare i livet.

    Man kan ångra alla sina beslut...

    Däremot tycker jag synd om barnen som faktiskt har föräldrar som ångrar sig... Det märks... Och det är den värsta känslan man kan ha...

    Min mamma ångrar att hon skaffade barn, mig alltså. Jag hade precis som "duärintenesam" inte vetat om det om hon inte berättat för mig. Jag har fått otroligt mycket kärlek. Snudd på för mycket om ni förstår hur jag menar. Min mamma är också en av de mest normala och välfungerande människor jag vet. Och jo, hon hade allt som man ska när hon fick mig. Och jo hon älskar mig otroligt mycket och skulle typ själv dö om jag dog, men hade hon kunnat välja om så hade hon valt ett barnfritt liv. Det är något jag respekterar henne mycket för och jag känner en otrolig beundran för henne när jag tänker på vilken fin barndom jag ändå fick, vilken fin och kärleksfull mamma hon alltid varit och att jag(som mer eller mindre kan "läsa tankar") på intet sätt märkte av hur hon kände.
    Som föregående sa, lyft blicken.

    Jag är Narcissus, en fåfäng fakir SAVE ME KAIZER!
Svar på tråden Vi finns, vi som ångrar barn