Vi finns, vi som ångrar barn

Jag gick inte igenom alla kommentarer men jag vill ändå säga att jag är ledsen för din skull att familjelivet inte blev som du hoppats på. Det finns ingen lag om att man måste älska sina barn men om du visar och lär ditt barn respekt, omtanke och trygghet har du ändå kommit långt och ger barnet en chans att bli en hel vuxen. För min personliga del så tyckte jag att det var oerhört jobbigt i början hela barnsituationen, min man kunde spendera lite tid utomlands och hade barnet med sig så att jag skulle få samla ihop mig och då upptäckte jag att all den där ensamheten och planerna jag hade egentligen inte var så viktiga. Alla är vi olika.  

Jag har fått uppfattningen att det finns alldeles tillräckligt med människor i världen. Om invandrare från andra kulturer skaffar barn är det väl bra för befolkningstillväxten du tycker att vi ska ha? Presentera gärna andra argument än de enbart rasistiska du just presenterade ska jag överväga det. 

Kristen religion i Sverige är  på nedgående i alla fall, och det är bara positivt.

Människor får fortfarande själva ansvara för sina egna val. Om man inte orkar med det praktiska kring att ha barn får man väl anställa en au-pair som hjälper till. Det finns många fattiga ungdomar som mer än gärna skulle vilja komma till Sverige under en period. 

Annars står det ju var och en fritt att anställa vem de vill som barnvakt 2-3 timmar i veckan? En "lillpiga"?