Jag undrar hur folk som tar lån för att köpa bil egentligen tänker? Varför lägga sig i skuld och tvingas betala en massa ränta på någonting vars värde halveras vart tredje år?
Är det för att kunna överglänsa arbetskolleger/grannar eller är det så enkelt så att ni inte kan räkna överhuvudtaget? En ny bil är ju faktiskt den sämsta investeringen man kan göra, i samma nivå som att torka sig i röven med pengarna. '
Så hur tänker ni riktigt?
Tänker som så att jag vill ha en bil och är beträdd att låta det kosta.
Har man barn vill man inte köra en golf från 82.
Man vill ha en bil från 120kkr. Det är svårt att spara ihop för många. Inget konstigt med det alls.
10-12% är väl inte enkelt att få men....
Ett bra fasträntekonto hittar du till 2-3% kanske inte nu efter sänkningen av reporäntan . Väljer du en fond i stället och de du har många att välja på som ger ca 5% övertid. Öka risken och din egen vaksamhet och 8% är inom räckhåll. Bli bra på det du gör ägna dig åt att aktivt förvalta så bör inte 10-12 % vara omöjligt... Vinster plockar man hem och investerats i något säkert...
Undrar faktiskt också varför det i princip verkar vara standard att ta billån. Jag förstår absolut att man inte vill ha en skruttbil, men det känns som att lånen gör att man ofta köper för 50-200 000 extra och att man på något sätt blir lite fartblind om vad man egentligen behöver. För ca 100 000 så får man alldeles utmärkta bilar men ändå så tar man lån på det dubbla för att köpa en bil. Vi tog lån till vår första bil som vi köpte direkt efter examen och när vi började jobba (nästan 100 000). Det betalade vi av på 6 månader och nu när vi köper bilar så köper vi varje gång en bil som är lite bättre än den förra. Vi tar helt enkelt pengarna från bilförsäljningen och bestämmer att vi utöver det har kanske 70 000 till att lägga på en bil så köper vi den bästa bilen vi tycker vi kan hitta för den summan. Om vi hittar en dyrare bil vi vill ha så tänker vi att nästa gång vi köper en bil så satsar vi på en sådan och köper en annan så länge. För närvarande så har vi bilar värda ca 400 000 och inga billån.
Visst om man har avkastning på annat håll på mer än vad man har i ränta på billånet så är det ju fördelaktigt. Men då förstår jag inte varför man inte istället lånar upp på bostaden hellre för det är oftast mer fördelaktigt. Och för gemene man som kanske inte är insatt i fond och aktiemarknaden tror jag inte det är så lätt att få upp en årlig avkastning på 12 %. Det är som att råda någon att ta billån för att spela poker med pengarna. Ett risktagande med andra ord. Nej i normalfallet så är ett bilköp dyrare om man köper med lån än om man hade betalat kontant beroende på räntekostnaden.
Men att det skulle vara normalt att finansiera bilköp med lån stämmer ej. Hur vet jag det? Jo för jag arbetar med bilfinansiering sedan nnågra år. Skulle säga att ca 1/3 av bilköpare tar lån.2/3 gör det iinte. Nu talar vi om bilar som kostar 100 tkr och mer. Det som skiljer dessa åt är att de som köper kontant ser på ekonomi som man gör i företag. Dvs man ser på bilens värdeminskning som den kostnad som den faktiskt är och de sätter av månatlig värdeminskning på ett konto i sin hushållsbudget. Då kan de ju köpa nästa bil kontant när den gamla är slut.
Sen det där att nya är kostsammare än gamla bilar är förvisso oftast sant men inte alltid. Visst värdeminskningskostnaden är störst i början innan den planar ut. Men man måste även ta ddrivmedelskostnad i beräkningen. Det beror på hur mycket man kör samr hur mycket bilendrat och pris på drivmedel. Nyare bilar drar mindre än äldre så kör man mycket så kan en ny bil uppväga.
Visst om man har avkastning på annat håll på mer än vad man har i ränta på billånet så är det ju fördelaktigt. Men då förstår jag inte varför man inte istället lånar upp på bostaden hellre för det är oftast mer fördelaktigt. Och för gemene man som kanske inte är insatt i fond och aktiemarknaden tror jag inte det är så lätt att få upp en årlig avkastning på 12 %. Det är som att råda någon att ta billån för att spela poker med pengarna. Ett risktagande med andra ord. Nej i normalfallet så är ett bilköp dyrare om man köper med lån än om man hade betalat kontant beroende på räntekostnaden.
Men att det skulle vara normalt att finansiera bilköp med lån stämmer ej. Hur vet jag det? Jo för jag arbetar med bilfinansiering sedan nnågra år. Skulle säga att ca 1/3 av bilköpare tar lån.2/3 gör det iinte. Nu talar vi om bilar som kostar 100 tkr och mer. Det som skiljer dessa åt är att de som köper kontant ser på ekonomi som man gör i företag. Dvs man ser på bilens värdeminskning som den kostnad som den faktiskt är och de sätter av månatlig värdeminskning på ett konto i sin hushållsbudget. Då kan de ju köpa nästa bil kontant när den gamla är slut.
Sen det där att nya är kostsammare än gamla bilar är förvisso oftast sant men inte alltid. Visst värdeminskningskostnaden är störst i början innan den planar ut. Men man måste även ta ddrivmedelskostnad i beräkningen. Det beror på hur mycket man kör samr hur mycket bilendrat och pris på drivmedel. Nyare bilar drar mindre än äldre så kör man mycket så kan en ny bil uppväga.
Jag undrar hur folk som tar lån för att köpa bil egentligen tänker? Varför lägga sig i skuld och tvingas betala en massa ränta på någonting vars värde halveras vart tredje år?
Är det för att kunna överglänsa arbetskolleger/grannar eller är det så enkelt så att ni inte kan räkna överhuvudtaget? En ny bil är ju faktiskt den sämsta investeringen man kan göra, i samma nivå som att torka sig i röven med pengarna. '
Så hur tänker ni riktigt?
Jag undrar hur folk som tar lån för att köpa bil egentligen tänker? Varför lägga sig i skuld och tvingas betala en massa ränta på någonting vars värde halveras vart tredje år?
Är det för att kunna överglänsa arbetskolleger/grannar eller är det så enkelt så att ni inte kan räkna överhuvudtaget? En ny bil är ju faktiskt den sämsta investeringen man kan göra, i samma nivå som att torka sig i röven med pengarna. '
Så hur tänker ni riktigt?