BF Juni 2015

Vikarien: det där med att berätta är ju alltid väldigt tudelat, men om man gud förbjude har otur och får missfall kan det faktiskt vara skönt att det finns någon som vet och som kan stötta en.

jag har alla mina graviditeter fått berätta för de närmaste redan i vecka 6-7 på grund av att jag mått så dåligt att det inte gått att dölja, och det har varit okej både när det gått bra och inte.

Jag förstår precis hur du menar. Fast jag haft ganska tydliga symtom så känns det som att jag ljuger om det varje gång jag pratar om det med någon. Knäppt. Blev helt kall när min arbetshälsovårdare sade någon om "din bebis". Har nog inte riktigt fattat att det faktiskt ska bli nåt, fast jag ju rent logiskt vet vad en graviditet allt som oftast resulterar i.

Det där med att det stannar av utan att man märker har jag hört att är ovanligt.Jag tror man ska vara försiktig med att dra slutsatser av hur många i den här tråden, eller andra, som upplevt det - vi representerar ju inte hela befolkningen, fast vi är ganska många :) Men ja, visst är det något jag också tänker på. Ännu mer sedan jag började läsa den här tråden, faktiskt. Innan hade jag ännu starkare uppfattningen om att MA är sällsynt. Nå, är ingen expert.

Du har ingen möjlighet att själv bekosta ett ultraljud, då? Annars kanske man om man riktigt broderar ut sin oro och ängslan ändå att få gå tidigare än v 19. Jag bor själv i Finland, här är det ännu standard med ett ul i veckorna 10-12, skönt nog.

Första barnet, jo. Har förstått att det kan vara så, men man kan ju inte låta bli att jämföra lite grann med andra :) Bland de där bilderna verkar dessutom en hel del förstagångare också vara. Lustigt att det kan vara så olika.

Edde: Visst är det så :) jag var aldrig enorm även på slutet och hur stor man blir beror på många faktorer. Då gick jag upp 10kg över min normalvikt (gick ner 5kg innan inskrivningen så 15kg från inskrivning till förlossning). Hade ganska starka magmuskler då, och det hjälper ju till att hålla in. Vissas livmoder lutar utåt så att säga och då syns det tidigare. Osv. Osv. :)

Nu har jag flera gånger fått frågan om det bara är en i magen då jag blev stor fort jämfört med förra gången :)

Skulle absolut kunna bekosta ett UL själv, men har 10 mil att åka för att hitta ett ställe som gör det. Det gör att det blir väldigt dyrt med tanke på reskostnad och förlorad lön eftersom jag måste ta ledigt.

Men jag ska kolla med BM nästa vecka om dom inte kan göra ett UL lite snabbt för att bara bevisa för mig att det finns något där som lever

Dom kan ju göra kub i dessa veckorna så då borde dom kunna kika lite för att stilla oron tycker jag

Ledsen för sent svar men har glömt att gå in på ett tag Ja, det är väldigt kul, man kan ju inte vara 100% säker men det är otroligt skönt att veta att barnet mår bra

Nej, inte alls tyvärr.. Jag slapp undan illamåendet helt och hållet sist men nu har jag varit riktigt illamående i en dryg månad. Jag hade foglossning sist så deg hoppas jag att jag slipper den här gången

När är du beräknad?

Vill jätte gärna hänga på i fb gruppen! Men lyckas inte kontakta tinkywinky! Nån som vill hjälpa mej? :)

Jag skulle också kunna tänka mig Facebookgruppen.

Jag väntar första barnet och är i v 10. Min mage ( läs typ tarmar) putar ut så jag känner mig tjock. Och jisses, jag är ju inte långt gången så hur kommer det bli framöver? :/

Har skippat vanliga kläder sen några veckor bak och har figursydd skjorta på jobb och tajta byxor, måste verkligen be om andra arbetskläder för det ser ju inte klokt ut... Jag känner mig ju inte gravidfin utan bara tjock. :(

Äsch, då förstår jag att det är krångligt. Är väl lite bortskämd som storstadsbo, där jag bor kunde jag friskt ringa runt efter bästa erbjudande. Inte för det, dyrt blev det ändå - närmare 200? totalt. Men då tog hon iofs också papa-prov. Två år sedan sist, så det skulle jag ändå ha behövt göra. Själva ultraljudet kostade nog bara runt hundringen, sen kom också mottagningsavgifter och sådant på.

Hoppas din bm är schysst. De flesta brukar väl vara det!