Jag är en hora.

Tack för era peppande svar,

Tro mig, för ett år sedan hade jag varit en av er. Jag hade själv inte fattat hur fan jag kan vara så svag som inte lämnar honom...

Jag är på en skyddad plats nu. Han åker runt i hela stan och letar efter mig. Men jag kommer inte att svara honom... Inte idag, kanske imorgon. Som sagt så älskar jag honom. Jag hoppas ni förstår hur svårt det är.

Innan han träffade mig har han berättat att han inte trodde att han skulle fungera i en relation där han älskar personen han lever med. Detta eftersom han blir såhär kontrollerande när han blir känslomässigt engagerad i någon. Han har gått i terapi för detta, men som sagt när herpesen slår till blir han en helt annan person.

Han har sagt att han ska sluta kalla mig saker. Många gånger. Men ikväll har han kallat mig hora fler gånger än jag minns.

"Visst är du en liten herpeshora?"

"Säg att du skäms över dig själv"

"Du har legat med djur!! Du borde jobba på zoo"

Osv.

Han har kollat upp mig på alla sätt och vis. Hela mitt förflutna. Han vet typ mer om mig än vad jag vet själv, och det sårar honom så mycket. Ändå gör han det.

Hur kan man förändra en mans kvinnosyn som är så vriden? Han har legat med SÅ många mer än mig men ändå är det jag som är boven... Ja, herpesen kanske kommer från mig, och om den gör det så skäms jag såklart och det har jag sagt. Men han släpper det aldrig..

Jag vet att det du säger är sant. Och jag kanske är lite skev, vad vet jag. Jag har haft bra förhållanden också. Ett på 5 år, bra och sunt förhållande. Jag är inte så gammal, så jag har inte hunnit med lika mycket som min nuvarande kille...

Min uppväxt var bra. Min pappa är fantastisk. Jag kanske har råkat bli kär i fel kille, jag vet inte. Jag vet bara att jag älskar honom när han är sådär som han INTE är när vi bråkar om mitt sk förflutna.... Det är jättesvårt...

Vi spelar någon slags maktspel han och jag. Han försöker tvinga mig att se honom i ögonen och säga att jag skäms över mig själv. Jag tiger. Han upprepar. Jag tiger och vägrar möta hans blick. Han tar tag i mitt ansikte för att tvinga mig till ögonkontakt. Jag börjar gråta. Han säger att han förstår att jag skäms.

Så kan det se ut. Kan pågå hela nätter. Jag ger mig ju inte, men jag vet att det är fel det han gör. Såklart.

Alltså. Herpesen kommer alltid finnas där, den går inte att bota. Jag bara undrar om vi alltid kommer ha det såhär varje gång han får ett utbrott? Hur ska jag veta om jag inte stannar?:(

Hej,

Har vart i ett förhållande med en kvinna som var i stil med din man, jag kan lova dig att vi hade det underbart mellan elaka ord och påhopp. Men min slutsats var att jag inte kan leva med henne, hennes svartsjuka blev för påfrestande för mig. Lämnade henne....