Oktoberbebisar 2015
Tråd för oss med BF i oktober!
Jag plussade i förrgår och har bf 3/10! :) Hoppas fler hittar hit och att vi kan följas åt under graviditeterna.
Tråd för oss med BF i oktober!
Jag plussade i förrgår och har bf 3/10! :) Hoppas fler hittar hit och att vi kan följas åt under graviditeterna.
Jag upplever min livmoder som väldigt sned, den ligger väldigt mycket åt höger. Nu äe jag i v 12. Hur är det för er andra ? Har inte kub förrän nästa vecka men jag ska fråga där också..
Usch, det låter hemskt! Beklagar dina missfal. =/
Vi har inga privata gyn här, annars hade jag nog haft klippkort där! Jag gillar inte alls min BM, hon ser bara fånig ut när hon försöker verka medkännande. Känns inte som att hon lyssnar på hur man mår heller. Jag har VC bara tio minuters promenad från bostaden, annars hade jag nog bytt för länge sen.
Kan ni känna er ensam? Jag känner mig så otroligt ensam. Är sjukskriven sen några veckor tillbaka med foglossning som bara blir värre. Värk varje dag och klarar mest bara av att ligga. Så håller på att bli tokig.
Har en bra vän men hon har fullt upp med sitt och det är svårt att hitta tid för att ses.
Känns som att jag och sambon bara glider ifrån varandra mer och mer. Känner mig dessutom som en dålig mamma då jag inte klarar av att sitta speciellt länge och leka.
Känns som att ingen förstår hur otroligt påfrestande det är för mig att bara gå hemma dag ut och dag in.
Känslan av att vara ensam är otroligt påfrestande psykiskt och jag önskar att jag slapp den!
Var bara tvungen att få skriva av mig.
Kan ni känna er ensam? Jag känner mig så otroligt ensam. Är sjukskriven sen några veckor tillbaka med foglossning som bara blir värre. Värk varje dag och klarar mest bara av att ligga. Så håller på att bli tokig.
Har en bra vän men hon har fullt upp med sitt och det är svårt att hitta tid för att ses.
Känns som att jag och sambon bara glider ifrån varandra mer och mer. Känner mig dessutom som en dålig mamma då jag inte klarar av att sitta speciellt länge och leka.
Känns som att ingen förstår hur otroligt påfrestande det är för mig att bara gå hemma dag ut och dag in.
Känslan av att vara ensam är otroligt påfrestande psykiskt och jag önskar att jag slapp den!
Var bara tvungen att få skriva av mig.
Hej alla! Hoppas att ni mår bra. Jag vill bara skriva av mig lite. Är i vecka 14.
Igår när jag och min sambo mös i sängen så började jag blöda hur mycket som helst! Jag gick in på toaletten och det slutade aldrig rinna, jag tog stora bollar med ihoprullat papper och stoppade mellan benen men det bara rann ner på mina ben och jag stod och hyperventilerade och höll på att svimma av chock.
Jag tänkte att nu förlorar jag bebisen. Jag skyndade ner i duschen för att skölja av mig lite snabbt innan vi skulle åka på akuten. I duschen kom mer blod och stora klumpar men inget som liknande bebisen som tur var.
Min sambo kom ner med trosor och maxi-binda och jag slängde på mig leggins och en tröja. Jag stoppade trosan full med papper och vi åkte iväg. Det är tio mil till närmaste akut och den var en fruktansvärd åktur, jag var så rädd.
Vi hade tur och slapp vänta så länge när vi kom fram och det konstaterades att blödningen kom från kanten på moderkakan som växt.
OCH bebisen var okej! Vår lille knodd rörde sig massor och vi var så glada!
Jag trodde aldrig att en så stor blödning skulle kunna vara normal och jag är så glad att vi åkte in. Sen däckade jag i sängen.