Oktoberbebisar 2015
Tråd för oss med BF i oktober!
Jag plussade i förrgår och har bf 3/10! :) Hoppas fler hittar hit och att vi kan följas åt under graviditeterna.
Tråd för oss med BF i oktober!
Jag plussade i förrgår och har bf 3/10! :) Hoppas fler hittar hit och att vi kan följas åt under graviditeterna.
Äsch, jag lyckas inte få med nån bild :(
Nils var och vägde och mätte sig för två veckor sen och då vägde han 6190 gram och var 61 cm lång. Han är väldigt glad och social och älskar att träffa andra bebisar. På första träffen med bvc's föräldragrupp skrattade han och pratade mycket med de jämnåriga :) Här hemma är favoritlekarna att bli kastad upp i luften och att flyga flygplan, då skrattar han högt. Och så klart, sitta är det bästa som finns.
Händerna inspekteras fortfarande väldigt ingående, men fötterna är han inte lika intresserad av. Han studerar dem emellanåt dock, och vickar på tårna samtidigt :D

Alltså himmel, Love är inne i en sån intensiv period nu! Senaste dagarna har han varit nästan omöjlig att underhålla. Ingenting funkar mer än korta korta stunder och humöret svänger jättesnabbt. Mage kan han ligga på några minuter, sen blir jan så frustrerad för att han inte kommer framåt. Rygg funkar knappt alls. Babysittern funkar en stund förutsatt att man är precis framför och pratar/sjunger/skojar hela tiden, men även då tröttnar han rätt fort. Annars sitter han och "pratar" märkbart missnöjt, mer och mer intensivt, konstant, hela tiden. Sitta i knät kan funka en stund men då vill han få tag i allt han ser och blir jättesur när han inte når/får/kan ta saken till munnen. Dessutom sover han aldrig mer än 30 minuter (såvida vi inte är ute med vagnen och jag lyckas söva om honom) vilket leder till att han blir tröttare och tröttare ju längre dagen lider. På det äter han precis hela tiden, men bara lite åt gången för han blir så distraherad av allt han vill titta på/prata med/berätta om. Senaste dagarna har han haft ont i magen också och inte kunnat äta ordentligt för det utan släpper och skriker. Han bajsar fortfarande bara 1ggn/vecka men blir märkbart stökig i magen ju fler dagar som går. Jättegasig, ont och gnälligt. Nätterna är också mer uppstockade då han vill amma oftare igen och sen sova nära nära. Även om jag lägger honom på "sin" plats knölar han sig in tätt intill, och det får han ju såklart. Men jag sover betydligt sämre då. Har också fått nått som liknar (hoppas inte!!) eksem (fast ändå inte) på ena fotleden.
Försöker givetvis hjälpa honom med magen, masserar och rapar noga osv. Tankarna går ju på högvarv. Är det nåt annat jag kan göra? Är det nåt jag äter? Eller inte äter? Borde jag dricka mindre mjölk? Mer yoghurt? Utesluta choklad? Kaffe? Är det bara en fas? Är det att han utvecklas så mycket nu som gör honom så "knölig"?
Åh, jag blir galen! Samtidigt är han ju världens goaste och mest fantastiska lilla unge. Hur har ni andra det? Vad gör ni om dagarna? Någon som upplever nåt liknande?
Oj vad rörigt och osammanhängande det blev. Är så himla slut bara. Önskar bara jag visste hur jag kan hjälpa honom. Och underhålla honom. Jag VET ju att det blir bättre, men just nu känner jag mig totalt utmattad.
Det är nog vanligt, det har blivit oerhört besvärligt att somna här också, hon blir jättearg när hon är trött och kämpar emot in i det sista.
Har du testat att utesluta mjölk helt? Testat pysventiler? Vi kör med pysventil när hon har märkbara problem att få ut gaserna och det funkar, ibland kommer det bara luft och ibland blir det bajs också. :)
Oj vad rörigt och osammanhängande det blev. Är så himla slut bara. Önskar bara jag visste hur jag kan hjälpa honom. Och underhålla honom. Jag VET ju att det blir bättre, men just nu känner jag mig totalt utmattad.
Fru Hermelin; du beskriver ju min pojk! Han är 4 mån om en vecka och har i snart 2 veckor varit som förbytt. Konstant missnöjd, såå intensiv. Känns som det hann knappt bli bättre innan vi tog detta jättekliv bakåt. Det ska vara en stor utvecklingsfas nu, som pågår några veckor... Bara att stå ut. Glömde dock säga det enda jag inte känner igen är att han skulle ha ont i magen. I början bajsade han typ en gng/vecka men nu är det typ 2-3 ggr/vecka. Men han släpper bröstet eller vägrar ta det alls ibland. Han verkar mer arg för han inte kan bestämma vad han vill eller nåt. Håller på att gå under här, med en 22 mån och krävande storebror och att vi blir sjuka hela tiden. Knappt två veckor hann gå efter magsjukan tills att jag i förrgår började känna mig ännu hängigare än vanligt och nu har jag feber och ont i halsen. Dör.
Åh va jag känner igen mig Fru Hermelin!
Ständigt aktivera och nästan ingen sömn på dagen, vaknar varannan timme hela natten gör hon nu också. S
Hon sov hela nätter förrut. Jag är helt slut. Jag hoppas det beror på nåt utvecklingssteg och att det är övergående?
Sen har blivit så himla bitsk mot min sambo. Blir provocerad av minsta lilla - tror det beror på sömnbristen. När han klagar på att han är sååå trött och då har han sovit utan att vakna 23 - 07 blir jag galen. Han har bokat en skidresa nu nästa vecka med. Jag gick ju med på att låta honom åka så jag kan inte gnälla på det men vara själv dag, kväll och natt i 4 dygn med bebisen. Suck! Han kan ju leva som vanligt och det irriterar mig. Jag vet, är inte direkt produktivt jag vet men kan inte hjälpa det.
Sen senaste månaden kan han inte heller bära eller hålla lilltjejen då vrålar hon. När han ger henne till mig tystnar hon direkt. Han blir ju jätteledsen och det är sjukt jobbigt för mig att hela tiden behöva bära. Nån som är med om samma? Vet hur man ska göra... Inte "rädda" honom genom att ta henne så hon till slut lugnar sig? Men det är nästa omöjligt för båda att låta henne gråta så när vi vet vad som hjälper.
Så nu har jag gnällt klart. :) På det stora hela har vi en glad och jollrande bebis. Som är nyfiken på allt, älskar vara bland massa folk och utvecklas varje vecka.
Åh va jag känner igen mig Fru Hermelin!
Ständigt aktivera och nästan ingen sömn på dagen, vaknar varannan timme hela natten gör hon nu också. S
Hon sov hela nätter förrut. Jag är helt slut. Jag hoppas det beror på nåt utvecklingssteg och att det är övergående?
Sen har blivit så himla bitsk mot min sambo. Blir provocerad av minsta lilla - tror det beror på sömnbristen. När han klagar på att han är sååå trött och då har han sovit utan att vakna 23 - 07 blir jag galen. Han har bokat en skidresa nu nästa vecka med. Jag gick ju med på att låta honom åka så jag kan inte gnälla på det men vara själv dag, kväll och natt i 4 dygn med bebisen. Suck! Han kan ju leva som vanligt och det irriterar mig. Jag vet, är inte direkt produktivt jag vet men kan inte hjälpa det.
Sen senaste månaden kan han inte heller bära eller hålla lilltjejen då vrålar hon. När han ger henne till mig tystnar hon direkt. Han blir ju jätteledsen och det är sjukt jobbigt för mig att hela tiden behöva bära. Nån som är med om samma? Vet hur man ska göra... Inte "rädda" honom genom att ta henne så hon till slut lugnar sig? Men det är nästa omöjligt för båda att låta henne gråta så när vi vet vad som hjälper.
Så nu har jag gnällt klart. :) På det stora hela har vi en glad och jollrande bebis. Som är nyfiken på allt, älskar vara bland massa folk och utvecklas varje vecka.
9 veckor idag och Runa vägde in på 5,895 gr och är 62 cm lång.
Har haft två tuffa veckor med kruppanfall, hög feber och hosta på hennes minsta storebror (18 månader) och Runa åkte på både förkylning och ögoninflammation för en vecka sedan. Sambon jobbar borta i veckorna - men jag trivs med att hålla ordning på allt själv. Nu är det bara äldsta som är krasslig men jag ser iaf ljuset i tunneln ! :)

4 månader på måndag och vägdes in på 6110 gram och 65 cm idag. Han är inte fascinerad av varken händer eller fötter men han gnager på händerna och håller i fötterna. Han gillar att ligga på golvet själv och leka med sina leksaker och han skrattar högt åt Simpsons på tv:n. Han älskar att stå upp och börjar bli riktigt stadig, man skulle nog kunna släppa i två sekunder i alla fall, hihi. Han ler åt allt och alla och är allmänt nöjd. Sover mellan 21:30 och 08:00 och somnar om i vår säng till ungefär 10:00. Han är världens bästa och jag väntar och väntar på någon jobbig fas för det kommer alldeles säkert att vända någon gång..
Han har börjat tycka om att ligga på mage för nu kan han ligga och leka med sina grejer, förut avskydde han att ligga på mage.
Jag tycker så synd om er som inte får sova, det måste vara hemskt :-/