Uppfostrar man inte barn längre?

Som jag ser det så är många föräldrar vilsna i sin roll som uppfostrare. Man lägger mer energi på att låta barnet synas än på att ge det en bra stabil uppfostran. Fokus hamnar på skitsaker än det långsiktiga viktiga.

Bara att blicka igenom Fl här och se vilka frågor som hamnar mest i fokus och vilka som knappt får svar. Det ytliga och oviktiga ägnas det 30 sidor åt men frågor om reell uppfostran får inga eller få svar..

Det är bland många av dagens föräldrar viktigare med egen tid, rätt barnvagn, rätt namn, märkeskläder och laga 3 maträtter till bortskämda barn än att stanna upp och tänka långsiktigt om hur man vill att barnen ska vara om x antal år.

Undrar vart folk är bosatta egentligen?

Jag känner inte av det här problemen, hos mig, mina släktingar, grannar och bekanta så kör vi med likvärdig uppfostran. Man äter det som serveras tackar för maten och plockar undan efter sig. Man är rädd om sina saker, annars blir man utan. Säkerhetsutrustning som hjälm, knäskydd vid inlines åkning etc ska användas annars får man gå.  Vi säger till när det är läggdags, bebisar kan man inte riktigt styra över men äldre barn vet att det bara är att gå upp, bråkar man så blir det ingen film eller läsning.

Givetvis får barnen framföra sin åsikt och önslemål, det intresserar mig att höra vad dom tänker och tycker om saker. Vi är en familj, och då ska vi kunna ta gemensamma beslut också. Men vissa saker tummar jag inte på, som säkerhet och annat för deras välmående som kost och sömn.

Det är bara på familjeliv man läser om knepiga människor som inte vågar ta föräldrarollen. Har aldrig träffat på någon förälder irl som inte vågar säga ifrån eller agera, bara på fl man läser om mjäkande och fix idéer ;) 

Mina barn har precis ätit klart sin mellis när jag hämtar dom kl 15 på förskolan, självklart är dom inte hungriga på middag vid 17-18 när jag och sambon är vrålhungriga. Det är väl jättebra att de känner efter att de inte är hungriga utan istället vill vara ute och röra på sig?

Jag jobbar som lärare och känner inte igen det du skriver ts, eleverna följer reglerna på de skolor jag jobbat på. Både jag och mina vänner har fasta regler för nattning och andra väsentliga moment. Hur man går klädd till förskolan t.ex. är inte ett dugg viktigt.

Ja jag håller helt med dig! Men vissa tycker att barnen även ska äta när de kommer hem trots mellis på förskolan. Misstar kanske trötthet för hunger, vad vet jag.

Det är väl jättebra att hon kramar barnet, eller?

Barnet (4 år) skriker ju för att teven stängs av. Behöver det då en kram?

Jag höll med dig, såg nu att det såg ut som att jag ifrågasatte det du skrev :)

Duktig förälder som är konsekvent och orkar hålla ut. Det är ju enda sättet.

Ja, i vissa fall kan det behövas. En 4 åring är inte alltid stor nog att kunna hantera sina stoooora känslor över för oss "skitsaker". Då skadar det knappast att få tryggheten i en kram när känslorna blir så stora och barnet inte kan hantera dem. Uppenbarligen tycker mamman att det är det som fungerar bäst för just det barnet i just den situationen.

"Förr"?

När jag var liten så cyklade ingen med hjälm och det blev lag på hjälm för barn under 15 år först 2005. Och med det vill jag ha sagt att när man säger att det var bättre förr så beror det ofta på dåligt minne. ;)