Kristina79 skrev 2019-10-08 20:06:03 följande:
Att tråden är gammal gör ju att det blir intressant se förändringar i förtroendet.
Och frågan ställd som "du" gör det ju också intressant notera hur mitt eget och andras förtroende påverkas på individnivå i takt med regeringens allt tydligare misslyckande.
Som jag skrev tidigare har mitt lilla förtroende ytterligare minskat.
Likväl som många andras tydligen går i samma riktning.
Om jag fattar dig rätt kallar du dig socialdemokrat.
För mig första gången jag hört att någon som kallar sig socialdemokrat säga att det kvittar om S har 23 eller 44%. Menar du verkligen allvar? Tror du själv att andra sossar tycker som du?
S har ju verkligen valt att aktivt förändra sin hållning och sin politik i för väljarna viktiga frågor, t ex i fråga om invandring och integration.
Du är den enda jag någonsin hört som påstår att dessa ändringar inte hänger samman med det kraftigt minskade väljarstödet och det tydligt förlorade förtroendet.
Tror du verkligen själv att S och sossar är helt opåverkade av väljarstöd och av opinionen? I så fall tror jag att du har fel och dessutom att du är tämligen ensam om din bedömning.
När det gäller att byta fot, att ändra sin hållning och sin politik, som många skulle kalla för att vända kappan efter vinden, andra skulle kalla det populistiskt, är det väl något som alla riksdagspartier under senaste åren har visat tydliga prov på, alla förutom ett parti.
Det enda partiet som inte behövt vända kappan efter vinden i den för väljarna viktigaste frågan är ju SD. Tyvärr var de det enda partiet som hade kappan rätt vänd, vilket tydligt de andra partierna nu bekräftar genom att de försöker visa på olika sätt och med olika framgång att de rör sig i den riktningen som varit så ojämförbart framgångsrik för SD.
För ordningens skull vill jag klargöra att jag inte är SD:are och att jag har aldrig röstat på SD. Jag tycker det är beklagligt och faktiskt tragiskt att framförallt det (tidigare?) största partiet S men även de andra riksdagspartierna, har spelat SD i händerna och helt enkelt bjudit dem på deras framgångar. Jag hade önskat en annan utveckling och jag hade hoppats på så mycket mera av S och de andra etablerade partierna.
Jag håller inte med dig i din analys i fler saker:
Regeringspartier och partier i budgetsamarbete har nog i stor utsträckning hållit samma linjer i många frågor.
Detta gäller såväl S+M som Alliansen + MP. och de partier som medverkat. Däremot har alla partier i regeringsställning fått lov att kompromissa för att få igenom delar av sina politiska mål.
Det enda parti som varit verkligt populistiskt är de facto SD - de har varit lika ombytliga i fråga om politik utanför deras politik om migranter som HIV-mannen var i fråga om att byta flickvänner. SDs enda fasta punkt har varit migranter. Resten har de bytt åsikt om, de har till och med röstat mot förslag som de själva sagt sig stödja. SD har sagt sig vilja se samarbeten med främst S, men då de fick nobben så var det M+KD som de vände sig till.
Om vi jämför hur de övriga partierna i Sverige hanterat SD med hur liknande partier hanterats i våra grannländer så ä det tydligt att SD _inte_ haft samma framgång som liknande partier i grannländerna haft.
Om de partier som inte vill samarbeta med nyssnazisterna ska naturligtvis inte behöva göra det. SD har trots detta plats i utskott och arbetsgrupper inom det parlamentariska system vi har i Sverige. Att SD inte hittat något samarbetsparti kan ingen annan än SD själva beskyllas för.
Nu då SD håller mest tyst och inte avslöjar sig genom diverse rasistiska och ickeparlamentariska utspel så får SD mer positiv opinion.
Kom ihåg att SDs JÅ var mycket nöjd efter att regeringen SL1 'stängt gränsen' och genomfört det han sa var SDs politik. Nåja, så nöjd var han inte - han ville omvandla migrationsverket till ett återvandringsverk - inte alla som kom efter -75 som de ursprungligen drev, men för JÅ och SD är det inte invandringen i sig som är problemet, det är migranternas 'nedärvda essens' som han inte klarar av ...
