Men varför är alla så sjuka helt plötsligt?!?!

Anonym (Still standing)

Äldre 23 Apr 08:31
289 svar

Visa endast Anmäl

Men varför är alla så sjuka helt plötsligt?!?!

Varför går alla människor hemma för depression, ångest och allmän ohälsa helt plötsligt? Vad är det som händer med svenska folket?

Varför har sjukskrivning blivit ett sätt att hantera livet istället för att ta tag i det som är jobbigt och ta ansvar för sin hälsa?

http://www.netdoktor.se/psykiatri/nyheter/Dramatisk-okning-av-antalet-sjukskrivna-med-psykisk-ohalsa/

Jag vill inte verka nedlåtande, men samtidigt kan jag erkänna att det är svårt att se vad, annat än ren lathet, som ligger bakom siffrorna. Upplys mig gärna. . .
- «
- ‹
- Sida 8 av 28
- 2
- 3
- 4
- 5
- 6
- 7
- 8
- 9
- 10
- 11
- 12
- 13
- 14
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Men varför är alla så sjuka helt plötsligt?!?!
Anonym (Berta)

Äldre 23 Apr 21:06
#71

Visa endast Anmäl

Jag har under min uppväxt varit mamma till min mamma, då hon led av en djup depression och kunde inte ta hand om hemmet.

Sedan har jag utbildat mig och jobbar inom vården och jag kan se en stor skillnad bara på de sista året, vi ska utföra mer omvårdnad fast på mindre tid. Min arbetsgivare kan närsomhelst ringa för att beordra ut mig att jobba, jag har en kollega som blev beordrad att jobba trots att hon satt på restaurang med familjen och firade att hon och maken varit gifta i 25 år! dock så vägrade hon och fick senare en varning pga arbetsvägran!!!

Själv har jag jobbat tagit hand om barn, hus har en make vars hjärta stannat men överlevde med vissa skador som blev pga syrebristen. I samma veva dog min far och hans lägenhet skulle städas ur, 40 mil bort.
Efter detta blev jag utbränd då jag inte tänkte på mig själv alls utan bara på alla andra, jag skulle köra till jobbet en morgon och körde in i en rondell som ligger på väg till mitt jobb och visste inte hur jag skulle ta mig ur rondellen!!!
Fick hjälp ur rondellen och till vårdcentralen kom inte ens ihåg vilket år det var eller mitt personnummer.
Blev sjukskriven en längre tid och arbetade mig sakta men säkert tillbaka, nu har jag gått ner i arbetstid och jobbar inte 100 % längre och jag märker en ökad känslighet mot stress, jag måste säga nej tidigare nu för att inte hamna där igen.
asta66

Äldre 23 Apr 21:08
#72

Visa endast Anmäl

Anonym (Berta) skrev 2015-04-23 21:06:30 följande:
Jag har under min uppväxt varit mamma till min mamma, då hon led av en djup depression och kunde inte ta hand om hemmet.

Sedan har jag utbildat mig och jobbar inom vården och jag kan se en stor skillnad bara på de sista året, vi ska utföra mer omvårdnad fast på mindre tid. Min arbetsgivare kan närsomhelst ringa för att beordra ut mig att jobba, jag har en kollega som blev beordrad att jobba trots att hon satt på restaurang med familjen och firade att hon och maken varit gifta i 25 år! dock så vägrade hon och fick senare en varning pga arbetsvägran!!!

Själv har jag jobbat tagit hand om barn, hus har en make vars hjärta stannat men överlevde med vissa skador som blev pga syrebristen. I samma veva dog min far och hans lägenhet skulle städas ur, 40 mil bort.
Efter detta blev jag utbränd då jag inte tänkte på mig själv alls utan bara på alla andra, jag skulle köra till jobbet en morgon och körde in i en rondell som ligger på väg till mitt jobb och visste inte hur jag skulle ta mig ur rondellen!!!
Fick hjälp ur rondellen och till vårdcentralen kom inte ens ihåg vilket år det var eller mitt personnummer.
Blev sjukskriven en längre tid och arbetade mig sakta men säkert tillbaka, nu har jag gått ner i arbetstid och jobbar inte 100 % längre och jag märker en ökad känslighet mot stress, jag måste säga nej tidigare nu för att inte hamna där igen.

En del drar ett tyngre lass än andra. Och jobbar man inom vården så måste man lära sig använda nummerpresentatören. Och inte alltid svara.
Batmamba

Äldre 23 Apr 21:12
#73

Visa endast Anmäl

Virriga Vera skrev 2015-04-23 21:03:45 följande:
Åhå, så det är att jag känner efter så förbannat, är avundsjuk på grannen och inte tar hand om mig själv som är orsaken till att jag har kronisk d-vitaminbrist som i sin tur ger mig svåra depressioner var sen vinter/ tidig vår. Vad bra att jag fick veta det. Jag skall med en gång informera min läkare att jag kan sluta medicinera och bara tänka mig frisk. Jag skall också komma ihåg detta när ångesten är som svårast och jag har fysiskt ont i hela kroppen och paniken sköljer över mig.

Ja, det är rätta tag! Här sitter vi inte och hänger läpp! Själv ska jag genast sluta att ha ont. För om man kan tänka bort psykisk sjukdom borde det väl funka med fysisk sjukdom också?! Jisses, varför ligger jag här i soffan? Mot elljusspåret!
Batmamba

Äldre 23 Apr 21:16
#74

Visa endast Anmäl

asta66 skrev 2015-04-23 21:08:41 följande:
En del drar ett tyngre lass än andra. Och jobbar man inom vården så måste man lära sig använda nummerpresentatören. Och inte alltid svara.

Hu ja. Och en del orkar inte ens ett normaltungt lass eftersom de är "svagare" till sin natur. Och det måste få vara ok att vara det.
Anonym (latmasken)

Äldre 23 Apr 21:16
#75

Visa endast Anmäl

Anonym (Still standing) skrev 2015-04-23 20:19:47 följande:
Sluta känna efter så förbannat, sluta tro at grannen har det så mycket bättre. Lära sig sätta gränser, ta han om sig själv. . . saker som människor alltid har lyckats med tills nu.

Skiter fullständig i vad grannen gör eller inte .

men att inte känna efter har jag gjort i 40 år alldrig varigt hemma och sjuk jobbat heltid i ett ansvarfyllt jobb. Hjälpt föräldra svärföräldrar föräldrar . Fött och tagit hand om fyra nu välartade barn tillsammans med min man . Det går ett tag sedan klappade jag i hop. Så att klippa sig och jobba på går inte längre ,

jag gör det jag måste går upp på morgonen sköter mig exeplariskt så jag är snygg och inte sunkar ner mig sen blir jag kvar i soffan kommer inte ut om ingen drar ut mig , det går bara inte får ångers för allt . Skulle vilja ha det anorlunda så det är bara att bestämma at man ska . Tyvärr kommer jag inte dit . Hur gör man ni som vet hur man gör för att bli av med denna situvation . Jo jag tar illa vid mig av att bli kallad lat parasit .
asta66

Äldre 23 Apr 21:17
#76

Visa endast Anmäl

Batmamba skrev 2015-04-23 21:16:05 följande:
Hu ja. Och en del orkar inte ens ett normaltungt lass eftersom de är "svagare" till sin natur. Och det måste få vara ok att vara det.
Framförallt borde vi inte döma andra utan att veta. Och det är sällan vi gör.
Anonym (latmask)

Äldre 23 Apr 21:18
#77

Visa endast Anmäl

Anonym (Still standing) skrev 2015-04-23 20:19:47 följande:
Sluta känna efter så förbannat, sluta tro at grannen har det så mycket bättre. Lära sig sätta gränser, ta han om sig själv. . . saker som människor alltid har lyckats med tills nu.
Har de verkligen gjort det? Är självmord nått nytt?

Det var just för att jag vägrade känna efter som jag blev sjuk. Alla runt mig såg för länge sen vart det brakade, men jag vägrade känna efter. Jag skulle inte vara en såndär latmask som kände efter. Jag skulle vara duktig, kompetent och alltid ställa upp.

Hade jag istället känt efter så hade det nog aldrig gått såhär långt. Jag kommer aldrig bli densamma igen, det är priset jag får betala för att alltid ställa upp, för att vara kompetent och duktig. J
Anonym (Berta)

Äldre 23 Apr 21:19
#78

Visa endast Anmäl

asta66 skrev 2015-04-23 21:08:41 följande:
En del drar ett tyngre lass än andra. Och jobbar man inom vården så måste man lära sig använda nummerpresentatören. Och inte alltid svara.
Problemet är att arbetsledaren ringer från anonymt nummer och svarar inte jag på hemnumret eller mobilen ringer dom till makens mobil!
Dom har tom en gång ringt på dotterns telefonnummer men då blev jag fly förbannad eftersom dom får inte till dottern och arbetsgivaren visste att vi inte var hemma eftersom jag tagit semester både innan och efter helgen.
Anonym (j)

Äldre 23 Apr 21:20
#79

Visa endast Anmäl

Anonym (Still standing) skrev 2015-04-23 08:50:33 följande:
Visst kan det vara det, men många förväntar sig att en sjukskrivning och ett piller ska göra dem friska utan egen ansträngning, och det funkar ju inte så.

Det var länge stigmatiserat med psykisk ohälsa i Sverige, men nu känns det som att pendeln slagit för långt åt andra hållet. Det är lite för okej att gå hemma å efter år om man har en "depression".
Hur vet du att många förväntar sig det?
Jag tycker det verkar som om du väljer att göra en illvillig tolkning av nån anledning.
Du väljer att tänka ont om människor som redan ligger, utan att faktiskt veta vad dom går igenom, utan att veta hur mycket dom kämpar och med vad, utan att veta deras historia, utan att veta deras bevekelsegrunder.

Du har aldrig funderat på varför du väljer att bete dig så och vad det säger om dig?
Anonym (j)

Äldre 23 Apr 21:23
#80

Visa endast Anmäl

Anonym (Still standing) skrev 2015-04-23 20:19:47 följande:
Sluta känna efter så förbannat, sluta tro at grannen har det så mycket bättre. Lära sig sätta gränser, ta han om sig själv. . . saker som människor alltid har lyckats med tills nu.
Det har dom väl inte alls alltid gjort.
En del har gjort det, andra har gått under, fler gick under förr, då vi inte visste hur vi skulle hjälpa dom..
Och precis likadant är det idag, en del klarar av det där, andra gör det inte, skillnaden är att idag kan vi mer och vi har förmåga att kunna hjälpa, så färre går under.
Är inte det bra?

«
‹
Sida 8 av 28
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Men varför är alla så sjuka helt plötsligt?!?!

Men varför är alla så sjuka helt plötsligt?!?!

INNEHÅLL