Men varför är alla så sjuka helt plötsligt?!?!

Ökad arbetsbörda i form av att färre personer ska göra exakt samma arbete (och mer därtill) som tidigare var utlagd på dubbel personal.

I praktiken blir det att först jobba sina 40 timmar, sen bli beordrad övertid, ledighet nekad. Osv. Till slut orkar man inte längre.

Jag undrar om det där är så vanligt ändå, och framför allt om det är en orsak till de kraftigt ökande sjuktalen. Det är ju på 2 år det ökat kraftigt, inte har arbetsmarknaden försämrats så mycket så fort.  ..

Jag har haft djupa depressioner som nästan tog livet av mig. Livet går upp och ner, som jag sa tidigare alla reagerar olika. Att ta sig ur är inte lätt, det är ingen resa som går snabbt och utan problem. utan min familj och min terapeut och medicin skulle jag inte vara här idag. Jag är tacksam för att jag får hjälp och har ett bra jobb som stöttar och förstår. Alla har inte folk som stöttar alla kanske inte klarar det ändå. Det går inte att förklara om man inte varit där själv. Det fanns ingen varning första gången för mig, då viste jag ju inte vad som kom. Allt blev bara svart. Fy fan säger jag bara, det är något jag inte skulle önska min värsta fiende att uppleva.

Till sist vet jag inte om ni har tänkt på att förr va det fult att va psykiskt sjuk. Du låstes in. Det fanns många mentalsjukhus i sverige...(Tyvärr verkar vissa fortfarande tycka illa om de som mår så dåligt)

Ok, ursäkt godtagen! Det känns bara så hopplöst ibland med folks inställning. Och rädslan jag har att någon fler i min närhet också skulle ta sitt liv blir ibland förlamande trots att den är obefogad. Andra är rädda att partnern ska vara otrogen, jag är rädd att han ska ta sitt liv om han mår dåligt, fast han inte ens är en av de som haft såna tendenser! Ett småsyskon till mig hade planerat att ta sitt liv redan som barn, tillvägagångssätt och allt. Jag tror man föds med en ökad känslighet, eller okänslighet för att hamna i situationen och att man måste bli bättre på att prata med varandra, att testa pusha, föreslå att personen testar jobba emellanåt, men inte tvinga. Med rätt hjälp, och mindre rädsla för ämnet, tror jag de flesta skulle klara ett normalt, eller ganska normalt, liv. Till och med de med lite svårare diagnoser.

Jag tror nog ändå att det är en förändrad attityd till sjukskrivning som ligger bakom. Att det är något man liksom har rätt till så fort man inte är lika lycklig som grannen ser ut att vara. Vi har ju "rätt" till så mycket i Sverige, men så få skyldigheter.

Otryggare samhälle, sämre fungerande relationer, sämre ekonomi, känslan av att det inte finns någon utveckling.

På 1900-talet hade alla de allra flesta som slavade i gruvorna en fungerande relation till fru och familj. Efter avslutat arbetsskift gick de hem till en kåt fru. De hade anställningstrygghet och från år till år var det bättre standard, mer pengar, fler barn och progress.

Just nu lever vi i en tid då standarden blir sämre från år till år. En tid då otryggheten ökar. Relationerna är odugliga på grund av allmän egoism och dekadens.

Om man jobbade så tjänade man pengar och kunde köpa ett hus / ägor. Nu kan du jobba hur hårt du vill. Att köpa ett hus kostar där jag bor 6 mille. Det tar allt mellan 30-60 att tjäna ihop dessa summor. Väldigt få orkar med sånt.

Då ägde privatpersoner nästan allt.
Idag äger bankerna nästan allt.

Fast det här gällde ju fortfarande en drastisk ökning just de senaste två åren. . . 

Arbetsmarknaden har ändrats mycket 450 000 arbeten har automatiserats mellan 2005-2011 så många har efter några år med diverse korta anställningar, varvat med arbetslöshet och timmar till slut blivit sjuka av situationen, inom vården har det dessutom dragits ned på personal och slimmats till max så förr eller senare slutar kroppen att fungera. Är ju främst kvinnor som drabbats av sjukskrivningar och dessa jobbar främst inom vård och omsorg där de är underbemannade, fabriker är aldrig underbemannade eftersom det krävs ett visst antal för att produktionskedjan ska fungera.

Jag är så kallad utbränd . Och det beroror på att jag inte var lat och att jag tog mig i kragen tills kragen brast. Ett mycket bra arbete bytte ägare 2009 .

arbetsdagarna kunde bli hur som väntades att jag skulle ställa upp jämt Helg som vardag

. Ställde man inte upp så fick man veta att det bara var att gå . Inte så lätt att hitta nytt när man är 50+ . Tyvärr är självinsikten värdelös , sov jättedåligt . Blev sjukskriven men tordes intevara hemma visste man fick sluta då . Anndra hade råkat ut för det 2013 brakade jag ihop försökte ta mitt liv genom att köra ihjäl mig . Lovar att jag hellre var den duktiga flickan jag alltid varigt.

Hej!

Innan man kallar folk för lata eller bekväma bör man gå några mil i deras skor. (som dom så vackert sjunger)

Jag är en person som räknas som urstark..Inte en dag sjuksrivning i hela mitt liv trots 4 kids. Jag jobbade direkt efter barnen var födda. (egen företagare)

Men..

Idag är jag ett vrak. (dock har jag ännu inte tagit mig till läkaren för att sjukskriva mig men som sagt jag är snart där)

Orsaken.
1:  son med autism. Fick diagnosen sent och därmed ingen hjälp utan jag och sonen har kämpat själva. Nu är sonen myndig och skall flytta.
2 Ansvarsfullt jobb sdär jag är spindeln i nätet. Förtagets anstälda har mått dåligt min roll är att stötta. Uppsägningar kontor som lades ner.
3. min bästa vänn ramlade under isen. (Jag bar henne då hon inte har släktingar)
4. taskig barndom när mamma dom när jag var barn. Det har jag klarat av men min psykiskt knäppa åldrande far tar knäcken på mig. Han kräver och krever..
5 .Min mamma fick lung cancer.
6. svägerskan fick bröstcancer och brodern föll ihop.
7 Krockade med bilen fö ca 15 år fick wiplesh och har nu som brev på posten fibromyalgi= en jävla smärta dygnet runt.
Allt detta har jag bollat med själv i ca 5 år..Jag är slutkörd och undrar vart skydsnätet är. Jag har varit skyddsnät till alla mina nära och kära tills jag själv nu stupar och har bokat tid som kurrator ihop om hjälp med att styra upp allt.

Jag är fasike inte lat.
Jag har vart egen företagare,  tävlat i långdistans,  haft träningskurser, tränat barn m.m.---

Så det jag vill säga med detta är kalla inte sjukskrivna personer för lata. ni har ingen aning om vad som ligger bakom.

Kram från en som troligen kommer kolapsa inom snar framtid.