BF Januari 2016 :)

Det var en fin liten mage du har. Jag ska fundera på om jag vågar lägga ut min men den är stoooor

Minahjärtan och Amelie - tack så mkt
Vad roligt att ni tycker den är liten, jag som varit mkt mindre tidigare grav. känner mig jättegravid den här ggn och det är så roligt. Njuter i fulla drag av magen
Tänk så olika det kan vara för alla.

Klart ni vågar lägga ut era om ni vill men det ska ju såklart kännas rätt för en själv också.

amalie79; så skönt att du fick ett så bra samtal med chefen!! Det är så väldigt värdefullt. Jag kan inte rent praktiskt hur man kombinerar fl och arbete, de flesta av mina kollegor som gjort det har börjat jobba deltid och inte hoppat in för olika grejer. Men rent tekniskt borde det inte vara något problem att jobba enstaka dagar så länge arbetsgivaren är med på det, tänker jag. Det är ju bara att inte ta ut föräldrapenning de dagarna.

Jag förstår den där känslan av att inte kunna föreställa sig ett liv efter förlossningen, även om jag aldrig var så orolig som du verkar (ha varit?). Det går inte att föreställa sig det livet, det är så helt annorlunda, och kanske särskilt svårt om det inte varit nåt man direkt längtat efter och fantiserat om under lång tid så som det är för vissa. Jag bestämde mig ganska sent för att jag faktiskt ville ha (biologiska) barn, och då blev jag pepp, men så fick vi missfall på missfall och då tappade jag tanken på barn och fick fokus på att bara få en graviditet som stannade kvar. Så att det faktiskt skulle komma en BEBIS som skulle kunna följa med oss hem, det trodde jag egentligen inte på förrän han var ute. Däremot fixade jag ju allt som behövde fixas "som om" det skulle gå vägen, fast jag inte kunde tänka mig det. Annorlunda situation än den du är i, men det jag vill säga är att jag inte tycker att det låter som några konstiga tankar du har. Det där är ofta svårt för partnern och förstå och hantera, eftersom det är nåt helt annat att vänta barn och att faktiskt bära på det. Den som måste igenom alla de här kroppsliga förändringarna måste ju också deala med en massa existensiella frågor som man kanske aldrig behövt konfronteras med innan.

WiMe06; ja väldans vad olika det kan vara från gång till gång! Det här är ju bara andra gången jag går såhär långt men jag mår så annorlunda den här gången, i princip noll illamående den här gången men istället en förlamande trötthet i början. Helt olika saker jag är sugen på, då var det hamburgare (eller vad som helst med nötfärs) och nu är det avokado och ostbågar! Inte helt bra med tanke på mitt midjemått kanske men bättre med avokado än McDonalds, haha. Men foglossningen har jag ju iofs nu som då, även om det är värre nu. Så fin mage du har! Jag är så stor hela jag så jag är inte så taggad på magbilder, men det känns som magen exploderat sista veckorna bara. Nu syns det att jag är gravid, innan v 25 så syntes det inte om man inte visste.

Amelie79: fungerar bra att arbeta samtidigt som man är föräldraledig, jag hoppade in lite då och då när dottern klarade sig på mer än amningen. Om jag redan hade anmält föräldrapenning för just dom dagarna var det bara att ringa till FK och säga att jag hade jobbat så plockade dom bort de dagarna. Det viktigaste är att du inte får "dubbelt betalt" på en dag, men jobbar du en halvdag så kan du be dem ta bort en halvdag osv. Och planerar du från början så är det ju bara att inte söka föräldrapenning de dagarna.
Det är även ett bra sätt att dryga ut föräldrapenningen på, kunde ha min dotter hemma väldigt länge på det sättet och samtidigt komma hemifrån och få lite socialt umgänge och vara något annat än mamma för en stund.
Det är inga konstiga känslor du har, det är ditt första barn och det mesta kommer väldigt naturligt när du har bebisen i din famn. Jag var livrädd med mitt första barn och det var väldigt många tankar och känslor fram och tillbaka, men när jag väl träffade det lilla underverket blev jag helt förälskad :)

WiMe06: vilken fin mage :) men den största du har haft? Då känner jag mig enorm just nu jämfört med sig! Ska se om jag kan ta en bild senare.

Quatteriin - tack jag är också sugen på helt andra saker, jag har varit som galen i morötter, och dem måste va en viss storlek, haha. Inte för stora och inte minimorötter. Haha.
Ja, det har hänt en del sista veckorna tycker jag med magen. Det känns som min mage har kommit längre ner.

Tack vad gulliga ni är allihopa.
Jag har varit rätt liten med båda tidigare barnen. När båda dem andra föddes var jag mindre än jag är nu så för mig är det en helt ny upplevelse att vara gravid

Tack alla snälla som kommenterat mitt inlägg ovan. Det finns så många kloka kvinnor/mammor i den här tråden!

På vissa sätt är det nog bra att jag är 37 och inte 27 längre, jag har definierat mig själv nu och mammarollen är mer något som byggs på det andra än det som avgör allt. På andra sätt känns det som det kräver en större anpassning- man är inkörd på sina vanor :)

Nu är det ju inte första barnet i familjen eftersom vi har sambons pojkar så på det viset blir det ju som många säger- minsta barnen får liksom bara hänga med:) smittor mm kommer hem även om man undviker alla ställen under rs-säsong. Osv:)

Jag kom just hem från mitt första vattengympapass. Jättekul ju! Men det kändes lite som i simningen i skolan, när man sneglade på de andra för att se om de hade hår på kroppen och började få bröst. Fast nu sneglar man på magen och efter bristningar, ha ha.

Det fanns några långa, smala tjejer med bara kulor på magen. Någon såg ut att vara i min ålder, annars var det mest standard- storstadsmamman runt 28 år:)

Kände mig som att jag hade den största magen av alla- men man vet ju inte hur långt gångna de var heller.

Ett par av de tunnaste tjejerna hade problem med foglossning. Jag vet ju stt det inte är relaterat till storlek utan relaxin osv, men när jag stod i duschen så tänkte jag på hur tacksam man är att man sluppit sådant i ett tidigt skede iaf- klsrt kroppen är stelare o värker mer men känner mig fortfarande ganska stark och bebis är hittills snäll mot min kropp, har ju mått bra hela tiden.

Men träningsvärk lär jag ha lite imorgon. Jag tränar ju inte vanligtvis direkt men har väl en hyfsad grundfysik iom mitt jobb.

Väldigt väldigt roligt var det iaf!

Åh jag önskar det fanns gravidvattengympa här!! Hade verkligen behövt nån skonsam form av rörelse känner jag. Fast i dagsläget vet jag inte om jag hade fixat det, efter två dagar på kurs - om än bara 9-16 så tillräckligt korta dagar för mina 75% - så kan jag inte ens sitta i vår supermjuka soffa utan att gråta av smärta. Fy fan, jävla fogar. Jag känner mig ändå tacksam, en nära vän (som snarast var underviktig då för övrigt) kunde inte gå utan kryckor såhär långt in i sin sista graviditet och var helt sjukskriven. Så jag har det jämförelsevis ganska bra ändå. Men kurstillfällena i december undrar jag om jag kommer fixa. Jag vill så gärna, men sitta två hela dagar kommer nog inte funka då.

Igår var vi iväg på mammagrupp med dottern, träffade en så sjukt givmild och go mamma där som alltid varit med i gruppen, hört av sig osv men aldrig dykt upp på ett helt år förutom igår. Hon berättade lite motvilligt om sin graviditet och förlossning då vi andra drog igång diskussioner.

Alltså fy f a n rent utsagt. Ska aldrig mer klaga på ryggvärk eller illamående. Hon var sängliggandes från vecka 7 med dropp hela graviditeten pga av illamående samt att när hon väl kunde resa sig så hade hon så extrem smärta att hon inte ens kunde vända sig i sängen pga av smärtor i kroppen.

Förlossningen ville sätta igång henne vid vecka 36 men hon vill kämpa på naturligt när hon ändå gjort det så länge. Då gick hon över 16 dagar, fick värkar som tog 68 timmar, krystvärkar med dropp på 3 timmar pga av en infektion med 40 graders feber under förlossningen som gjorde att tappen inte orkade öppna sig. Såklart blir bebisen också sjuk och sväljer massor av vatten. Mamman får massor av skador och förlorar 2,5 l blod och de hela avlöses med att hon får en rejäl depression som
Håller i sig i stort sätt ända tills nu, ett år senare.

Alltså fy fan, ska aldrig mer klaga känner jag efter den historien! Skämdes typ efter att jag berättat att jag har ont i ryggen och mkt sammandragningar... Klaga på det liksom när man kan vara sängliggandes i 9 månader på sjukhus.