• kluckis

    Marsbebis 2016

    En grupp för oss som nyss plussat och har barn sen innan :)

    Vi har en dotter född Juni 2013 och är nu ÄNTLIGEN gravid igen :)

    Skulle lämna spermaprov och massa blodprov nästa vecka men verkar som att vi slipper de :D

    Vi flyttar till hus om 23 dagar och de känns ännu roligare nu när man kan se framemot ett syskon till våra stora tjej!

  • Svar på tråden Marsbebis 2016
  • NellieMeja

    Har varit på föräldramöte för min yngsta i kväll. Lämningarna är hemska å har varit det sen augusti . Hon får dras från mina armar jätte ledsen. Vet att det går över men att få gå varje dag från ett ledsamt barn är så jobbigt för henne och oss. Iallafall tog upp detta på föräldramötet å hormonell som man är grinade jag flera gånger skäms kudde på mig själv Men det har varit jätteoroligt med personal på denna avdelning många byten av pedagoger..

  • Reflexen

    Carabellis; vad tråkigt att du mår så dåligt. Det måste vara svårt att fokusera om på patienterna när man har så mycket i sig själv. Jag känner igen mig i problemet. Har också för mycket runt om mig, som gör att jg ibland (som nu tex) vaknar mitt i natten och inte kan somna om. I mitt fall så är det drömmar som blir så intensiva att jag vaknar, gärna mardrömmar om situationer jag inte kan påverka. Oftast inget gravidrelaterat. Det är jättejobbigt, tankarna bara snurrar och så fort jag sluter ögonen ser jag de jobbiga drömscenerna igen. Lite panikångest , tror jag. Måste försöka komma in i annan sinnesstämning så jg kan somna igen. Ibland tar det många timmar.

    Jag går hos en psykolog vilket jag tycker hjälper mycket. Kolla om det finna nån vettig i närheten. Om du inte vill gå via bm så gå privat, det är värt det!

  • Elenic
    NellieMeja skrev 2015-11-23 19:50:57 följande:

    Har varit på föräldramöte för min yngsta i kväll. Lämningarna är hemska å har varit det sen augusti . Hon får dras från mina armar jätte ledsen. Vet att det går över men att få gå varje dag från ett ledsamt barn är så jobbigt för henne och oss. Iallafall tog upp detta på föräldramötet å hormonell som man är grinade jag flera gånger skäms kudde på mig själv Men det har varit jätteoroligt med personal på denna avdelning många byten av pedagoger..


    Åh, förstår att det var känslosamt och att hormonerna gör så att det blev tårar..  Men BRA att du tog upp det! Oavsett om barnet slutar gråta eller ej ska man aldrig behöva lämna ett gråtande barn tycker jag. (Eller, rättare sagt, så ska man aldrig lämna ett gråtande barn..) Barnet uttrycker med gråten ett behov av något, och att då lämna det ensam med det är liksom inte okej. Uppenbart känner barnet av oroligheterna som varit på förskolan, och även er oro för lämningen. Det är förskolans skyldighet att se till att barnet är tryggt och mår bra hos dem, och ett barn som gråter vid lämning (och dras ur armarna) gör inte det. Om det är jobbigt för dig, känslosamt och hormonellt, kanske det är lättare för din partner att stå på sig och driva frågan? Och finns det något ni kan göra på er sida för att förändra? (Lämna vid annan tidpunkt, stanna ett tag, ändra rutinerna, ny ?inskolning? etc.) Hoppas det löser sig för er!

  • Frida Li
    Elenic skrev 2015-11-23 10:34:59 följande:
    Skoja inte...! Jag är i v.24 nu och för ett par dagar sedan bara slog det till och jag började känna mig jättetung, otyplig och supergravid. Suck, inte redan...
    Ja, o det är långt kvar! Första gången man var gravid så visste man inte hur det skulle kännas vid varje vecka. Nu vet man ju att det blir tyngre o tyngre, lungor o magsäck kommer tryckas i hopa, ryggen kommer värka, svårt att sova m.m....
  • mammave

    NellieMeja: Att barn gråter vid lämning behöver absolut inte ha ngt med att göra att de inte trivs på förskolan. Det är oftast själva separationen de tycker är jobbig. Båda mina barn har gråtit vid lämning o min minsta gråter ofta när jag går utan honom, även om han är med pappa. De vill helt enkelt inte att mamma går. Ringer jag två minuter senare är han jättenöjd o så även på förskolan.

    Men förstår att det är jättejobbigt, men de flesta barn gör det pga separationen från föräldern. Känns det kanske bättre om du ringer o kollar hur det går på förskolan? Det gjorde jag varje dag i början o då lekte de glatt. Som du säger så kmr det gå över, men vet hur jobbigt det är o det är bra att du tog upp det med personalen. Jag har själv gråtit på väg till jobbet efter lämning, men är numera trygg i att de blir väl omhändertagna o att de är glada under dan.

  • Elenic
    Frida Li skrev 2015-11-24 13:21:20 följande:
    Ja, o det är långt kvar! Första gången man var gravid så visste man inte hur det skulle kännas vid varje vecka. Nu vet man ju att det blir tyngre o tyngre, lungor o magsäck kommer tryckas i hopa, ryggen kommer värka, svårt att sova m.m....
    Oh no... Påminn mig inte. ;) Var ju evigheter sen jag var gravid sist (mer än 9 år sedan) så jag minns inte så mycket mer än att det var grymt svårt att sova på slutet. Och DET är något jag verkligen fasar...
  • Madski

    Suck och stön.. Ligger klarvaken och kan inte somna om.. Somnade vid 21, var super trött, vaknade kl.00.15 och här ligger jag nu, tre timmar senare fortfarande klarvaken, Gaaaah!
    Har haft det så här några nätter senaste två/tre veckorna, blir galen på det.. Sist somnade jag om kl 5, sådär lagom en timme innan väckarklockan ringde.

  • Elenic
    Madski skrev 2015-11-26 03:15:58 följande:

    Suck och stön.. Ligger klarvaken och kan inte somna om.. Somnade vid 21, var super trött, vaknade kl.00.15 och här ligger jag nu, tre timmar senare fortfarande klarvaken, Gaaaah!
    Har haft det så här några nätter senaste två/tre veckorna, blir galen på det.. Sist somnade jag om kl 5, sådär lagom en timme innan väckarklockan ringde.


    Åh så jobbigt! Sover inte heller toppenbra, vaknar minst varannan timme och är kissnödig. Och framåt småtimmarna börjar det bli svårt att somna om, ligger och funderar och vrider och vänder mig. :( Hoppas att du kan vila på dagtid eller så iaf, för sömnbrist är verkligen ingen lek..
  • aztec

    Hej! Någon som känner igen sig eller läst om något liknande?

    Jag började må konstigt för en vecka sen (fredag), kunde inte riktigt sätta fingret på det men tänkte att jag höll på att bli sjuk eller något, kände mig tung i huvudet osv. Fick ställa in roligheter där i helgen :( veckan nu har varit okej, trött men fortfarande haft den där känslan att inte nå helt bra. Kände av yrsel och lite illamående.

    Idag känns det mer klart, får yrsel när jag reser på mig och även när jag anstränger mig. Känns som om kroppen gör sin grej och huvudet hinner inte riktigt med.

    Tänker sockerfall, blodtrycksfall?? Har inte spytt men har den där illamående känslan då och då. Maten har blivit lidande pga detta.

    Dricker mycket vatten.

    Jag mår okej när jag sitter och ligger ner men så fort jag börjar röra på mig får jag den där konstiga känslan. Ja usch.

    Jobbigt när man inte riktigt vet vad det är och inte vet vad man ska göra för att göra det bättre. Försöker vila, men måste fortfarande ta hand om min dotter, laga mat, gå på toa ;)

    Tips och råd?

    Var hos bm någon dag innan bara detta började ske och mitt blodtryck var normalt.

  • NellieMeja

    Nu har skiten börjat som jag har haft när jag var gravid dom andra 2 gångerna hade hoppats att slippa denna gång. För det är så jobbigt. Har nu så ont mellan benen känns som apparaten är på väg ut. Så typiskt att det ska börja idag. Vi som ska till ullared i dag lördag å allt . Å det blir bara värre ju längre gången jag blir. SKIT. Var tvungen å gnälla av mig lite.

Svar på tråden Marsbebis 2016