Tack för peppen Kela! Förra året flyttade vi med tre veckor till BF så det är lite lättare nu, även om dottern försvårar en del :P
Min man jobbade sista dagen idag och flyttlasset går imorgon. Ska bli så skönt att slippa packa mer! Dagarna har gått i ett och det känns i kroppen :/
Jag ringde fk Norge idag och tydligen är det en annan än min handläggare som tar beslut om sjukskrivning och hon verkar inge ha läst infon från varken mig, min läkare eller min handläggare.. Min handläggare är bra, hon hajade situationen och sa att hon skulle skriva upp att jag inte kommer bli kallad på nån uppföljning eftersom jag ska ut i ny mammaledighet snart igen. Fullt logiskt liksom. Fick iaf prata med en på rätt institution och hon skulle höra med den som har hand om mitt ärende där. Blir så trött när det inte känns som att de har kollat ens bakgrund och situation utan bara är aviga för sakens skull.
Tänkte att jag väntar en vecka på svar och sen får jag ringa igen om jag inte har hört nåt.
Jobbigt Mulan att du är i samma sits! Man vill ju bara ta den lilla energi man har och lägga på nåt vettigt, inte bråka om pengar som man borde få.. Hoppas att det löser sig för dig! (Och för mig)
Här har jag mest blivit otroligt deppig pga den obefintliga energin. Har gråtit för minsta lilla och bara velat ge upp. Men tror att det vänder nu när min man blir hemma.
Håller med om det med kommentarer! Som att det är helt okej att säga "oj, är det tre månade kvar? Jag trodde det var dags snart!".. Inte konstigt att man nojar över vikten..