Ni som äter mycket socker, hur mår ni?

Tidigare år jag mycket kolhydrater överlag samt även en hel del socker. Så här mådde jag då:

- Fluktuerande energinivåer. Ibland hyperaktiv. Ofta extremt trött.

- "Hjärndimma" resten av dagen efter att jag ätit mycket kolhydrater eller ens små mängder socker.

- Lätt överviktig.

- Ofta hungrig och konstant småsugen på att småäta.

- Massa magproblem.

- Återkommande allvarliga depressioner.

Mådde helt enkelt rätt dåligt nästan hela tiden utan att fatta varför.

För några år sedan bestämde jag mig för att skippa sockret helt och dra ner på kolhydraterna till ett minimum. Äter mig istället mätt på proteiner och fett. Så här mår jag numera:

- Konstant energinivå över hela dagen.

- Aldrig trött förutom när jag sovit extremt dåligt.

- Klar i huvudet hela tiden.

- Slank (gått ner massor i vikt).

- Aldrig småsugen och sällan hungrig.

- Inga magproblem.

- Inte varit deprimerad en enda gång sedan jag la om min kost.

Mår otroligt mycket bättre nu både kroppsligt och psykiskt.

Oj Skapligt inspirerande att läsa! Jag har gått ner mycket i vikt (är fortf överviktig men ej längre fetma) men har ett gravt sockerberoende och lider utav alla symtomen du räknade upp. Hm kanske kanske borde jag försöka "avgifta" mig, men huu det känns så otroligt jobbigt och nervöst (även om jag är övertygad om att det skulle vara värt det). Använder verkligen socker som belöning och märker själv hur glad jag blir när jag har sockret att se fram emot och totalt deprimerad utan. Vill så gärna få bort det speciellt när jag redan bytt livsstil så mycket i övrigt..

Tog du bort allt socker o kolhydrater över en dag eller hur gjorde du?

Oj vad lite socker en del av er äter som tycker ni äter mycket socker.

Jag har genom åren ätit väldigt mycket socker, betydligt mer när jag var yngre än nu men till och från blir det fortfarande en hel del.

När det var som värst, i högstadiet, gymnasiet och ett par år därefter, så blev det en påse lösgodis a 7-8hg per dag, plus läsk. Ett mål lagad mat om dagen (middag, kunde slarvas med om mamma jobbade kväll) och frukost om jag orkade på skoldagar.

När jag flyttade till London över sommaren något år efter studenten byttes godiset ut mot kakor.

Flyttade och började plugga och då det inte fanns något ställe med riktigt gott godis blev det mer chips och glass istället. Plus minst en 6-pack Cola varje dag.

Blev pank en månad och drog in på Colan, sen dess har jag knappt druckit Cola för den avvänjningen vill jag inte gå igenom igen. Att avstå godis har aldrig varit något problem.

Har alltid varit kärnfrisk. Inte haft problem med blodsockernivåer som märkts utåt. Och då har jag slarvat något enorm med den vanliga maten periodvis då jag har alldeles för lätt att glömma bort att äta. När jag ätit så har det alltid varit hemlagat (eller pizza) från grunden men ensidigt då jag inte gillat att testa nya saker.

Numera äter jag betydligt bättre men mitt tidigare ätande har, så vitt jag vet, inte påverkat mig ett dugg hälsomässigt. Har inte haft problem med tänderna, eller något annat heller. Inte heller vikten påverkades av mitt ätande av sötsaker utan jag låg på ett BMI på ca 20. Och nej, träning fanns inte heller med i min världsbild.