BF December 2016

Tack:). 11+3, fast tror gyn har fel och att jag är i 12+1, får se på tisdag vem som har rätt, ska på ul då:)

Vad sa bm/läkare? Förhoppningsvis så har du räknat fel och om inte så beklagar jag.

Någon annan som berättat på jobbet? Och hur var reaktionerna?

Jag berättade för några på jobbet att jag misstänkte det innan jag ens testat mig. Det va för att där fick jag de första symptomen. Sen när jag plussade berättade jag för de jag jobbade närmast med. Blir konstant illamående och jättekänslig för lukter när jag är gravid. Jobbar med människor och på så sätt att jag inte kan gå undan vid behov så jag måste ha några som kan " ha koll " på mig.

Har bara fått bra reaktioner. Många är mest överraskade att jag vill ha en till. Har en pojke och en flicka så de flesta anser att jag borde bara nöjd så !? Vet inte hur många gånger jag fått kommentaren " en av varje, då räcker det med barn för dig eller hur "

Ja min chef frågade mig om jag var gravid o då berättade jag. Han tyckte det var kul, sa han.

Jag är större än i v.19 med sonen när jag jämför denna bilden med den vi la upp för att berätta. Den magen va inte stor:) Sen är väl detta mycket svullnad i magen o gaser,men ändå

Tänk att ett planerat snitt ju är planerat och rutin för läkarna. De har stenkoll på alla moment och du kommer vara i trygga händer. Jag fick urakut snitt pga att sonen mådde dåligt därinne. Sövdes 20 min efter jag kom till sjukan, men det lilla jag såg av teamet var grymt imponerande. Så proffsiga och alla hade stenkoll på sin uppgift.

Eftersom jag inte alls var beredd på förlossning, skulle bara in för kontroll, så var jag väldigt chockad efteråt, men så behöver det ju inte bli när det är planerat. Dessutom får man ju oftast vara vaken när det är planerat och får då träffa bevisen med en gång. Då vet du ju dessutom vilken dag det blir och slipper ovissheten på slutet, gå över tiden etc.

Kan vara bra att vara beredd på att man inte får lyfta något tyngre än bebisen i nån månad efteråt, så bra om man kan ha sin partner eller någon annan som hjälp första tiden. Jag kunde t ex inte öppna hissdörren hemma och det tog lång tid innan jag kunde sätta mig upp obehindrat. Det tar tid för alla muskler och nerver i magen att läka. Bli inte orolig om du inte har någon känsel på magen efteråt - obehagligt, men ofarligt. Beror på de avskurna nerverna, men de hittar tillbaka till varandra så småningom. Nu tre år efter snittet är det bara själva ärret som inte har full känsel.

Kan också vara bra att investera i några riktigt stora mjuka byxor som man kan dra upp över magen att ha efter. Tyvärr sitter sömmen på de flesta mammabyxor precis där operationssåret är och det är ju ömt innan det har läkt, så kan vara svårt att ha dem...

Lycka till, det kommer att gå bra!

Jag hade inte tänkt berätta då jag precis bytt jobb. Men min kollega kläckte att hon ät gravid och jag är bara några dagar före henne så hon banade väg kan man säga. Sen eftersom jag är ensam så kommer det att bli en något längre föräldraledighet samt att jag inte kan jobba heltid sen. Men inte sagt något till chefen utan bara närmaste teamet. Ska göra kub först, sen berättar jag för henne med.

Jag berättade för chefen och teamet för några veckor sedan. De har varit väldigt uppmuntrande och nästan i överkant stöttande. Omöjligt att hålla hemligt då vi reser mycket i jobbet och ofta käkar ihop och plötsligt mådde jag pyton när vi reste och åt varken ostar eller annat som jag brukar fylla tallriken med annars... På måndag är det kub och om det ser bra ut kommer jag berätta för resten därefter. Är i v13 nu.

Väldigt bra tips tycker jag som snittats 2 ggr. Håller med om mjuka sköna byxor jag hade det i 3 månader efter förlossningen typ för annat var för obekvämt när man jag ont el ä öm i snittområdet.