• Anonym (Vera81)

    Min son dödade...

    Jag måste få lite råd.

    Min son var hos sin pappa, vi har delad vårdnad m veckovis boende.

    När han var hos grannen o lekte gick han in hos dem, medans alla andra var kvar ute. Detta är inte ovanligt på deras gata, många av barnen är jämngamla o springer ut o in i varandras hem som om dom bodde där.

    Nåväl, han gick in hos grannen o lekte med sina leksaker/mjukisdjur han hade med sig. Efter en stund gick han upp på kompisens rum o tittade på dennes hamster.

    Han släppte ut den för att klappa den men den var så snabb o sprang ut, mot leksakerna han hade med sig. Sonen ville inte att den skulle "ta hans leksaker" så han tog upp dem o började baklänges gå därifrån, hamstern följde efter. Jag tror att han sedan blivit stressad av att inte kunna hejda den varpå han trampade ihjäl den. "Den blödde jättemycket så jag bar upp den till buren igen" berättade han...

    Jag är helt förskräckt av detta. Har ALLTID påtalat och varit såååå noga med att pränta in att man är snäll mot djur och bebisar. Andra barn o vuxna med såklart men i synnerhet mot dem som är mindre eller djur. ALLTID.

    Dock är jag även väldigt noga med att aldrig lämna honom själv tsm ens med mina egna hundar. Inte ens med sniglar o insekter som han samlar på sig emellanåt lämnar jag honom själv med.

    Det var jätteviktigt i mina ögon att han fick stå till svars inför kompisen o dennes föräldrar o fick berätta vad som hände och varför. Samt be om ursäkt förstås.

    Kan någon förklara detta för mig?

    Behöver jag vara orolig över honom? Pappan har bokat tid på BUP för utredning, vilket jag inte alls upplever att det föreligger orsak till, men efter det här så blir jag såklart orolig....

  • Svar på tråden Min son dödade...
  • Anonym (...)

    Men hur i helvete kan man låta ett barn ha ett eget djur i sitt rum? Där är det största problemet i det här.

  • Anonym (Oj)
    Anonym (...) skrev 2016-06-26 19:50:05 följande:

    Men hur i helvete kan man låta ett barn ha ett eget djur i sitt rum? Där är det största problemet i det här.


    Varför då? Det barnet kan ju till skillnad från Ts son hantera sitt husdjur!
  • Hannabelle

    Ta det lugnt! Det är absolut ingen fara! Herre Gud, en fem åring har inte mycket till konsekvens tänk. Vissa kanske har, andra absolut inte. Det betyder inte att något allvarligt är fel. Han är ett barn!! Barn gör jätte konstiga saker. Jag brukade släpa en unge bakom knuten och slå han när jag var fem för att jag blev irriterad när jag såg honom. Jag är en fullt normal, fungerande, samvetsgrann omhändertagande tre barns mor idag. Väldigt synd om barnet som jag slog dock. Man ska ju såklart förklara läget, be om ursäkt, prata om det. Föräldrar är ju till för att lära och vägleda sina barn. Men det ta det lugnt, älska honom och visa honom hur man ska bete sig.

  • Anonym (...)
    Anonym (Oj) skrev 2016-06-26 19:53:22 följande:

    Varför då? Det barnet kan ju till skillnad från Ts son hantera sitt husdjur!


    Man ska aldrig någonsin låta en femåring ansvara för ett djur på sitt rum. Barn ska umgås med djur under uppsikt.

    Kanske är just det barnet snällt men de har inte koll på samma sätt som en vuxen. Och får barnet besök kan det bli situationer som det nu blev med ts son.
  • Anonym (B)
    Anonym (anna) skrev 2016-06-26 19:44:51 följande:

    Det känns lite överdrivet. Jag älskar djur, och djurmisshandel är fruktansvärt, men det är stor skillnad på ett litet barn som dödade av misstag, eller för att barnet blev stressat och utförde en form av överslagshandling. Speciellt OM barnet skulle ha ADHD så kan jag se hur barnet inte hann tänka genom sitt agerande och handlade på impuls utan att faktiskt mena att skada hamstern. Och i det läget, vad är där att förlåta? Barnet är inte ont för det. Om barnet är helt "normalt" så lär det inte fortsätta att vara det om föräldrarna aldrig kommer kunna förlåta. 


    Nja för dig kanske känslorna är överdrivna men för mig är det så. Hade aldrig kunnat förlåta. Älskar såklart mina barn mest av allt men förlåta, nej. Hade dragit med barnet till BUP på en gång, det är inte normalt.
  • Anonym (Oj)
    Anonym (...) skrev 2016-06-26 19:59:08 följande:

    Man ska aldrig någonsin låta en femåring ansvara för ett djur på sitt rum. Barn ska umgås med djur under uppsikt.

    Kanske är just det barnet snällt men de har inte koll på samma sätt som en vuxen. Och får barnet besök kan det bli situationer som det nu blev med ts son.


    Hur vet du ålder på det barnet?
  • Anonym (...)
    Anonym (Oj) skrev 2016-06-26 20:04:44 följande:

    Hur vet du ålder på det barnet?


    Det vet jag inte men uppenbarligen har en olycka hänt som inte hade inträffat om vuxen haft uppsikt.
  • Anonym (anna)
    Anonym (B) skrev 2016-06-26 20:01:25 följande:
    Nja för dig kanske känslorna är överdrivna men för mig är det så. Hade aldrig kunnat förlåta. Älskar såklart mina barn mest av allt men förlåta, nej. Hade dragit med barnet till BUP på en gång, det är inte normalt.
    Alltså jag hade också haft jättestarka känslor, men jag hade nog försökt dölja dom för barnet för att inte ge mer dåligt samvete. För jag tror att barnet redan mår dåligt över det som det är, och att då bygga på det till något som barnet aldrig kommer kunna förlåta sig själv för, det känns inte alls ok. Det är som sagt ett barn. Även om det är något avvikande med barnet så har barnet agerat utifrån sina förutsättningar. Ett barn med ADHD eller persnlighetsstörning har inte valt att ha det så, och kan inte heller förstå hur det styr dom i den åldern.
  • Bibbidi

    Varför är det så många av er som tar så lätt på det här? Han är 5 år, inte 2, och det här var knappast en "olycka" på det sättet som många av er verkar tycka. Hade varit en sak om han inte hade sett hamstern och råkat trampa på den - DET kallar jag för olycka! Här hamnade han i en situation där han inte visste hur han skulle hantera det - och han valde att trampa ihjäl hamstern. Tycker ni ska ta kontakt med bup, din son verkar behöva stöd och hjälp i hur man ska hantera sådana situationer. Vad är det ni är rädda för? Bup finns till för att hjälpa! 


    ♪ Bibbidi-Bobbidi-Boo ♫
  • Anonym (B)
    Anonym (anna) skrev 2016-06-26 20:44:45 följande:

    Alltså jag hade också haft jättestarka känslor, men jag hade nog försökt dölja dom för barnet för att inte ge mer dåligt samvete. För jag tror att barnet redan mår dåligt över det som det är, och att då bygga på det till något som barnet aldrig kommer kunna förlåta sig själv för, det känns inte alls ok. Det är som sagt ett barn. Även om det är något avvikande med barnet så har barnet agerat utifrån sina förutsättningar. Ett barn med ADHD eller persnlighetsstörning har inte valt att ha det så, och kan inte heller förstå hur det styr dom i den åldern.


    Ja vi är ju alla olika, jag tycker inte man ska förlåta sig för en sådan sak. Gå vidare ja, men inte förlåta sig själv. Men jag tycker självklart att det är mest de vuxnas fel. Ingen normalbegåvad vuxen lämnar ett litet barn ensam med ett djur.
Svar på tråden Min son dödade...