• Anonym (Vera81)

    Min son dödade...

    Jag måste få lite råd.

    Min son var hos sin pappa, vi har delad vårdnad m veckovis boende.

    När han var hos grannen o lekte gick han in hos dem, medans alla andra var kvar ute. Detta är inte ovanligt på deras gata, många av barnen är jämngamla o springer ut o in i varandras hem som om dom bodde där.

    Nåväl, han gick in hos grannen o lekte med sina leksaker/mjukisdjur han hade med sig. Efter en stund gick han upp på kompisens rum o tittade på dennes hamster.

    Han släppte ut den för att klappa den men den var så snabb o sprang ut, mot leksakerna han hade med sig. Sonen ville inte att den skulle "ta hans leksaker" så han tog upp dem o började baklänges gå därifrån, hamstern följde efter. Jag tror att han sedan blivit stressad av att inte kunna hejda den varpå han trampade ihjäl den. "Den blödde jättemycket så jag bar upp den till buren igen" berättade han...

    Jag är helt förskräckt av detta. Har ALLTID påtalat och varit såååå noga med att pränta in att man är snäll mot djur och bebisar. Andra barn o vuxna med såklart men i synnerhet mot dem som är mindre eller djur. ALLTID.

    Dock är jag även väldigt noga med att aldrig lämna honom själv tsm ens med mina egna hundar. Inte ens med sniglar o insekter som han samlar på sig emellanåt lämnar jag honom själv med.

    Det var jätteviktigt i mina ögon att han fick stå till svars inför kompisen o dennes föräldrar o fick berätta vad som hände och varför. Samt be om ursäkt förstås.

    Kan någon förklara detta för mig?

    Behöver jag vara orolig över honom? Pappan har bokat tid på BUP för utredning, vilket jag inte alls upplever att det föreligger orsak till, men efter det här så blir jag såklart orolig....

  • Svar på tråden Min son dödade...
  • Anonym (anna)
    Anonym (B) skrev 2016-06-26 20:54:35 följande:
    Ja vi är ju alla olika, jag tycker inte man ska förlåta sig för en sådan sak. Gå vidare ja, men inte förlåta sig själv. Men jag tycker självklart att det är mest de vuxnas fel. Ingen normalbegåvad vuxen lämnar ett litet barn ensam med ett djur.
    Utan förlåtelse så utvecklar man till slut ett självhat. Det gynnar ingen. Att förlåta är inte samma sak som att säga att något är ok. Det känns hemskt att prata om att man vill att en 5åring ska må så dåligt över något, vad som helst, att dom aldrig ska kunna förlåta sig själv. Vi har inte sett hur detta gått till, så vi borde inte heller vara så snabba med att döma.
  • Anonym (Emma)

    Pojken är 5 år. Han förstår inte konsekvenser. Han trampade troligtvis inte ihjäl den med flit. Han blev troligtvis rädd. Man kan inte utgå ifrån att han är störd och empatilös pga det. Dessutom mådde han enligt TS väldigt dåligt efteråt, vilket tyder på att han visst har empati. Han tyckte det kändes bättre när han pratat med kompisen. Tror att det är en helt normal liten kille som hamnade i en situation han inte kunde hantera.

  • Anonym (B)
    Anonym (anna) skrev 2016-06-26 20:58:07 följande:

    Utan förlåtelse så utvecklar man till slut ett självhat. Det gynnar ingen. Att förlåta är inte samma sak som att säga att något är ok. Det känns hemskt att prata om att man vill att en 5åring ska må så dåligt över något, vad som helst, att dom aldrig ska kunna förlåta sig själv. Vi har inte sett hur detta gått till, så vi borde inte heller vara så snabba med att döma.


    Ja som sagt, vi tycker olika när det gäller det.
  • Anonym (Vera81)

    Jag vill förtydliga att min son INTE är van att hantera eller samspela med smågnagare.

    Inte sin kompis o han har vad jag vet aldrig ens hållt i en själv.

    Jag är o har alltid varit såååå tydlig med att man måste respektera allt liv. Djur, människor och växter.

    Jag känner absolut att den vuxna, hans pappa som ansvarade för honom vid tillfället brustit i sin tillsyn o anklagar inte sonen alls. Tillfället skulle inte ha uppstått.

    Jag stöttar pappans beslut att ta sonen till BUP. Han ser saker jag inte ser eller upplever när sonen är här o är han orolig måste jag acceptera o respektera hans oro.

    Vad jag förstått öppnade han buren för att klappa den men sen blev han rädd när den kom ut o han fick inte tag på den o in den i buren igen "den lyssnade ju inte mamma?!"

    När han försökte fånga den med handen så bet den honom o då blev han rädd o trampade på den.

    "Det kom JÄTTEMYCKET blod mamma, o jag blev rädd o la in den i buren men den bara låg där o det kom mer blod hela tiden..."

  • Anonym (Vera81)

    Han blev rädd att de skulle bli arga på honom o gömde sig inne. När dom sedan såg honom hade han blod på tröjan o blev jätteledsen. Pojkens föräldrar tog med min son hem till hans pappa o berättade vad som hänt.

  • Anonym (Mumin)

    Ok, nu ändrades historien. Blir alltid skeptisk till sådant. I trådstarten står ingenting om att han försökte fånga hamstern och att den bet honom. Utan att han backade bort från den och den kom efter. Helt olika situationer.

  • Anonym (Rotten)

    Oj så många veganer i en och samma tråd.

    Fint att ni inte bidrar till dödandet av djur (djur mycket smartare än hamstrar) men ni tycker inte ni överdriver?

    Den heliga hamstern dog genom en olyckshändelse och folk ropar efter BUP? DET är sjukt.

    Så länge barnet inte råkar göra illa/döda djur flera gånger så är det hysteriskt att bli uppjagad.

  • Anonym (anna)
    Anonym (Rotten) skrev 2016-06-26 21:17:34 följande:

    Oj så många veganer i en och samma tråd.

    Fint att ni inte bidrar till dödandet av djur (djur mycket smartare än hamstrar) men ni tycker inte ni överdriver?

    Den heliga hamstern dog genom en olyckshändelse och folk ropar efter BUP? DET är sjukt.

    Så länge barnet inte råkar göra illa/döda djur flera gånger så är det hysteriskt att bli uppjagad.


    Varför är alla så rädda för BUP? Ifall inget är fel på pojken så är ingen skada skedd om BUP pratar med honom. Värre om man missar något och ännu ett djur ska behöva dö innan man fattar. Även om det kanske inte är så stor risk för det. Men BUP "kostar " inget att prova. 
  • Anonym (Rotten)
    Anonym (anna) skrev 2016-06-26 21:20:32 följande:

    Varför är alla så rädda för BUP? Ifall inget är fel på pojken så är ingen skada skedd om BUP pratar med honom. Värre om man missar något och ännu ett djur ska behöva dö innan man fattar. Även om det kanske inte är så stor risk för det. Men BUP "kostar " inget att prova. 


    Ja. Och låt oss bedja för att han aldrig någonsin gillrar en råttfälla i sitt liv.

    Visst vet du att det är flera månaders kö till bup? Och visst vet du att han inte kommer få handklovar och fysiskt hindras från att röra ett djur? Vad tror du själv bup kommer säga/göra? Har du själv gått till bup någon gång? Du tror heller inte att föräldrarna kommer ha uppsikt?
  • Anonym (anna)
    Anonym (Rotten) skrev 2016-06-26 21:34:16 följande:
    Ja. Och låt oss bedja för att han aldrig någonsin gillrar en råttfälla i sitt liv.

    Visst vet du att det är flera månaders kö till bup? Och visst vet du att han inte kommer få handklovar och fysiskt hindras från att röra ett djur? Vad tror du själv bup kommer säga/göra? Har du själv gått till bup någon gång? Du tror heller inte att föräldrarna kommer ha uppsikt?
    Som sagt, i detta fallet kan bup göra en bedömning av om pojken har någon form av problematik och då hjälpa honom med det. Pappan har ju sedan tidigare misstänkt att något inte står rätt till om du läser i tråden. För barnets skull bör han få hjälp i tid. Och nej, föräldrar kan inte ha uppsikt över sina barn 24/7. Ingen kan det. 
Svar på tråden Min son dödade...