• Tom Araya

    Genusfråga - ska man välja själv vilket kön man tillhör?

    Genusfråga - ska man välja själv vilket kön man tillhör?

    Något som är mycket på tapeten nu är att man själv ska få avgöra vilket kön man tillhör och att även ett tredje kön som varken är man eller kvinna ska införas som valmöjlighet.

    Jag känner en del folk som jobbar på skola/förskola och där har detta tydligen börjat få genomslag, barnen ska inte längre delas upp, räknas eller benämnas som pojke eller flicka, utan det ska vara könsneutralt.

    Jag vill gärna att vi funderar vidare på detta och diskuterar såväl praktiska som faktorer av etisk/värderingsmässig art.

    En tanke som slår mig är att om en flicka känner sig obekväm med att identifiera sig som flicka, vad beror det på då? Är det så enkelt att låta flickan istället identifiera sig som pojke eller obestämt kön? Om det beror på att flickan från hem, skola, arbete, vänner och samhället har fått uppfattningen att innebörden av att vara flicka/kvinna är en begränsad bild av dagens verklighet i Sverige som hon inte vill identifiera sig med, så borde man väl i så fall fokusera på att förändra den bilden (och även fortsätta utvecklingen av samhället till större jämställdhet) istället för att bara köpa rakt av att det biologiska könet känns obekvämt eller svårt att identifiera sig med!? För att vara tjej/kvinna i dagens Sverige innebär ju trots allt en mängd valmöjligheter som inte begränsas av könet, till skillnad mot hur det var förr eller hur det kan vara i vissa andra länder och kulturer världen över.

    Andra detaljer att fundera över är hur man löser saker praktiskt.
    Ett barn eller vuxen som inte vill identifiera sig med det kön de är födda med, vilket omklädningsrum ska de använda? Ska hen spela fotboll med pojk-/herrlaget eller flick-/damlaget? Ska personen i olika slags register och statistik registreras som man eller kvinna? Är man mamma- eller pappaledig?
    Hur blir det med jämställdhetsarbete om vi helt slutar att förutsätta att personer födda som kvinna eller man (och inte genomgått könskorrigering) identifierar sig som det könet de är födda till?
    Ska en person med penis (född som biologisk pojke) som våldtar en kvinna registreras som kvinna i brottsregister för att personen tycker sig vara kvinna?
    Ska en person som är född till kvinna, blir gravid och föder ett barn kunna registreras som pappa till barnet för att personen vill identifiera sig som man?
    Är en biologiskt sett man och en kvinna i ett förhållande att betrakta som homosexuella om den ena identifierar sig som motsatt kön?
    Om någon bestämt att det på en plats, befattning, arbetsplats e.t.c. behövs fler män eller kvinnor, ska man då kunna dra nytta av det genom att bara säga att man identifierar sig som det kön man inriktar sig på?
    Ska man sluta betrakta sina barn som pojke/flicka även när man ser till behoven av integritet på normalt sett könsuppdelat vis i familjen och hemmet?
    Samtliga ovanstående frågor, fast byt ut nämnda kön till ett tredje, obestämt kön...

    Många frågor, det finns säker fler.
    Fritt fram för dina kommentarer, svar, funderingar och fler frågor i ämnet.

  • Svar på tråden Genusfråga - ska man välja själv vilket kön man tillhör?
  • AniieeHär
    Alexi skrev 2017-03-31 07:28:21 följande:
    Hur menar du att det går till? Att den inre biologin inte stämmer överens?
    Jag vet inte om jag ska svara "Ja" på de här två frågorna, eller om jag ska hålla föredrag i biologi (obs, skämt.... mindre föredrag räcker nog). Vilket hade du tänkt dig?
  • Tom Araya
    AniieeHär skrev 2017-03-31 14:52:07 följande:

    Lite svårciterat, här (eller så är jag bara lat, ven vet =P) men, ska försöka svara på lite frågor. Förutsatt att jag inte svälter ihjäl under tiden..... fan vad jag är hungrig.....

    Anywho....


    Tack för att du tog dig tid och svarade....många intressanta svar.
    AniieeHär skrev 2017-03-31 14:52:07 följande:

    Om det fanns könsneutrala omklädningsrum där du går och simmar, tränar el.dyl. som du nyttjar, känner du dig då bekväm att dela det med vuxna vars fysiska utseende tyder på motsatt kön till dig? Ja. Jag förutsätter dessutom att det i sånna omklädningsrum finns bås, precis som det gör i könskodade omklädningsrum, som man kan välja om man skulle känna sig obekväm.


    Jo, det förstår jag, men jag tänkte nog sammanhang och platser där det är snudd på oundvikligt att man ser varandra mer eller mindre nakna. Offentliga duschar finns ju som är flera helt öppna brevid varandra eller i bås med en sida öppen och i bastun finns ju heller inga bås. Jag har i alla fall inte kunnat gå på badhus eller idrottat utan att se folk nakna i samband med omklädning, dusch och bastu, likaså att andra sett mig naken.
    Det kanske är så just för dig att du då undviker sådana platser och tillfällen, men jag försöker ju se detta ur ett större perspektiv.

  • Fnollet

    Något annat jag funderar på angående att inte använda benämningen kvinna/man utifrån könsorgan utan bara använda namnet för de olika könsorganen, är att det måste kunna få bakslag i de yngre åldrarna gällande ämnet. Rimligtvis borde de börja göra egna logiska slutsatser för att förstå när man har penis, samt slida, vilket skulle kunna bli att de associerar kvinnliga bröst med att de har slida och livmoder. De som då egentligen har livmoder men inga synbart stora bröst kommer då kanske hamna i "peniskategorin" eller "ingetkategorin". Då kanske de fysiska attributerna får ännu större inverkan i bedömmandet av vem som kan bära bebis eller ej (för det är ett hett ämne bland små barn, och jag får konstant frågor om jag har bebis i magen) och skapa identitetskris bland de äldre barnen som inte har fysiskt synliga "könsdrag" förutom när de är nakna. Jag vet ju självklart inte om detta ens skulle hända, men det är inte omöjligt heller.

    Nu vet ju barnen att man kan vara kvinna utan att se ut som "barbie", och vara man utan att se ut som "actionman", likväl att man faktiskt kan vara båda utan att det syns på en. Fler titlar än man och kvinna tycker jag låter jättebra, och att ens utseende inte ska definiera vem man är inuti, men vad ska dessa titlar heta pch hur många ska det finnas? Alltså inte angående sexuell läggning, utan vilket kön man har helt enkelt. T ex, mamma, pappa och ?, kvinna, man och ?, osv. Ska även hen bli samlingsnamnet för alla "icke" hon/han, eller ska det finnas fler? Även, hur ser/ska possessiva pronomen se ut för "hen"? Är det "hens"?

  • AniieeHär
    Tom Araya skrev 2017-03-31 15:07:36 följande:
    .
    AniieeHär skrev 2017-03-31 14:52:07 följande:

    Om det fanns könsneutrala omklädningsrum där du går och simmar, tränar el.dyl. som du nyttjar, känner du dig då bekväm att dela det med vuxna vars fysiska utseende tyder på motsatt kön till dig? Ja. Jag förutsätter dessutom att det i sånna omklädningsrum finns bås, precis som det gör i könskodade omklädningsrum, som man kan välja om man skulle känna sig obekväm.


    Jo, det förstår jag, men jag tänkte nog sammanhang och platser där det är snudd på oundvikligt att man ser varandra mer eller mindre nakna. Offentliga duschar finns ju som är flera helt öppna brevid varandra eller i bås med en sida öppen och i bastun finns ju heller inga bås. Jag har i alla fall inte kunnat gå på badhus eller idrottat utan att se folk nakna i samband med omklädning, dusch och bastu, likaså att andra sett mig naken.
    Det kanske är så just för dig att du då undviker sådana platser och tillfällen, men jag försöker ju se detta ur ett större perspektiv.

    Ja, förlåt. Det blev lite luddigt där.

    Jag menar att jag personligen inte alls är obekväm med att vara naken eller att andra är det. Jag personligen skiter i vilket. Men samtidigt så förutsätter jag att det FINNS bås att ta till OM man känner sig obekväm.

    I våran simhall (kommunal sådan) finns det liksom både öppnare omklädningsrum som man får samsas i OCH privata bås. I samma stora, könskodade omklädningsrum alltså. Och jag bara förutsätter att alla större inrättningar har så, och att de absolut skulle ha så om det var könsneutrala omklädningsrum. För även om det bara är damer på damernas och herrarpå herrarnas kanske man känner sig obekväm att visa sig naken av någon anledning. Vet inte om det blev tydligare.....
  • Fnollet
    AniieeHär skrev 2017-03-31 15:00:19 följande:

    Jag önskar inte så mycket mer än acceptans. Det räcker väldigt långt. Vad gäller köknstermer så tycker jag att det räcker med 3 på "officiell/myndighets"nivå, även om det kan behövas fler på "gräsrotsnivå" så att säga. Även om jag själv ogillar ordet "hen" så är väl det ok att ta till som tredje ord, varesig "hen" (personen) är könlös eller flerkönad eller bara helt jäkla obrydd =)

    Det jag absolut INTE vill är att ta ifrån andra DERAS könsidentiteter eler ord, bara för att de råkar falla i den binära cis-normen. Det vore ju fullständigt barockt att kräva förståelse och acceptans av andra utan att själv visa prov på detsamma.


    Tack Aniiee för ditt svar :)

    Finns det något annat ord du hellre skulle vilja ha än just "hen"?

    Sen undrar jag (och du behöver inte svara om du inte vill) ifall du som barn i skolan kategoriserades som flicka eller pojke, eller om du har fått vara den du är utan att behöva falla i någon av kategorierna? Även undrar jag eftersom jag är lärare, hur du tycker man ska bemöta transgender barn inom skolan? Ska det vara något som lärare och elever ska veta om och diskutera öppet om, eller blir det jobbigt med för mycket fokus på barnet? Hur hade du velat bli bemött som en 7åring?

    Min mammas klasskamrat föddes med två kön, och föräldrarna gjorde en könskorrigering på hen som liten till att bli en pojke (mer än 50 år sedan), och hen kände under hela sin uppväxt att hen inte passade in. När hen blev myndig bestämde sig hen att operera sig till en kvinna istället, och då fann man att HON (för hon är ju en kvinna nu) hade fungerande livmoder med ägg och allt sådant. Där hade det varit bättre att vänta tills barnet själv kan välja vad den vill vara, istället för att bestämma åt den :/
  • Tom Araya
    Palestrina skrev 2017-03-31 14:55:45 följande:
    Tom Araya skrev 2017-03-31 14:13:35 följande:
    Om en person som känner sig obekväm med den könstillhörighet de är födda till bemöts med att det är okej att beteckna sig som ett annat kön, vart hittar man då motivationen till både förklara och driva utvecklingen till att pojkar och flickor på många sätt har och ska ha samma möjligheter?
    Jag säger inte att man på något sätt ska förbjuda eller hindra någon till könsidentitetsfunderingar, men fokus på problemen med jämställdhet kan tappas om det biologiska könet görs helt oväsentligt.

    Jag måste nog säga att jag inte riktigt förstår din agenda eller vad det är du föreslår eller argumenterar för i den här tråden. Men jag föreställer mig att för oss som inte vet vad det innebär att vara transsexuell är det antagligen svårt att förstå hur djupt det kan kännas för någon som upplever sig vara i fel könskategori. Och du och jag kan antagligen inte helt förstå varandra heller, då vi har så olika perspektiv på frågan. Som jag förstår dig ser du det som att barnen är födda till en viss "könstillhörighet", men från mitt perspektiv är det vi vuxna som kategoriserar barnen vid födseln och ibland blir det fel, även om det oftast blir rätt.

    Jag kan nog känna ibland att det känns "obekvämt" i min egen könskategori, eller att normen skaver, men min identitet som flicka eller kvinna har jag ändå aldrig tvivlat på. Så jag tror att det går betydligt djupare än så hos dem som vill definiera sig själva och jag tänker bara inte försvåra det arbetet, som antagligen är svårt nog som det är, för någon.
    Med född könstillhörighet avser jag att personen i fråga biologiskt helt rakt igenom är pojke eller flicka, ingen som helst tvivel finns om det rent fysiskt.

    Vad jag menar är att jag spekulerar i en potentiell risk för att man kan komma att tappa motiven till jämställdhetsutvecklingen och i den hur man hanterar frågan bland barn, om alternativet läggs fram att istället beteckna sig själv som det andra könet. Det är inte så att jag har några moraliska invändningar mot att folk känner sig obekväma med sin könsidentitet och vill byta den, utan mer om hur samhället hanterar situationen som uppstår på bästa sätt utan att tappa viktiga frågor.
  • Simon 681

    I största möjliga mån bör saker vara könsneutrala och det behövs inte göras någon stor sak alls av barns kön innan pubertet, utan barn skall i största möjliga mån behandlas likvärdigt.


    Man behöver vara försiktig när det gäller transsexualitet när det gäller barn. Med nolltolerans mot kränkningar och genom att inte bry sig så mycket vilken sorts kläder/leksaker barn gillar kommer man långt.


    Man bör inte anta att en person i nioårssåldern kan bestämma sin könstillhörighet själv och exempelvis börja med hormonbehandlingar innan vuxen ålder. Om man inte kan lista ut vilket parti som företräder en bäst förrän man är 18 och om man inte kan hantera att köpa vin själv till fredagsmiddagen förrän man är 20 så kan man givetvis inte ta ett beslut med så pass permanenta följder innan en viss ålder.

    Länk http://www.livescience.com/50755-transgender-kids-hormone-blocker-puberty.html


    How do we see the new masculinity in its most ideal form? In one word - Freedom.
  • Palestrina
    Tom Araya skrev 2017-03-31 16:35:47 följande:
    Med född könstillhörighet avser jag att personen i fråga biologiskt helt rakt igenom är pojke eller flicka, ingen som helst tvivel finns om det rent fysiskt.

    Vad jag menar är att jag spekulerar i en potentiell risk för att man kan komma att tappa motiven till jämställdhetsutvecklingen och i den hur man hanterar frågan bland barn, om alternativet läggs fram att istället beteckna sig själv som det andra könet. Det är inte så att jag har några moraliska invändningar mot att folk känner sig obekväma med sin könsidentitet och vill byta den, utan mer om hur samhället hanterar situationen som uppstår på bästa sätt utan att tappa viktiga frågor.
    Om "alternativet läggs fram"? Menar du alternativet att själv välja kön? Jag kan inte föreställa mig att ens den ivrigaste genuspedagogen aktivt erbjuder barnen ett sådant alternativ, utan det måste självklart komma från barnen själva, något annat vore helt orimligt. Jag är inte heller orolig för att man ska tappa motiven till jämställdhetsutvecklingen bara för att man är öppen för att det finns barn vars könsidentitet är en annan än deras tillskrivna kön.
  • Tom Araya
    Palestrina skrev 2017-04-01 16:47:46 följande:
    Om "alternativet läggs fram"? Menar du alternativet att själv välja kön? Jag kan inte föreställa mig att ens den ivrigaste genuspedagogen aktivt erbjuder barnen ett sådant alternativ, utan det måste självklart komma från barnen själva, något annat vore helt orimligt. Jag är inte heller orolig för att man ska tappa motiven till jämställdhetsutvecklingen bara för att man är öppen för att det finns barn vars könsidentitet är en annan än deras tillskrivna kön.
    Jag missade att ta med en detalj och det är avgenusifieringen som pågår och som likväl kan få som påföljd att man glömmer ta diskussionen om gamla förlegade könsroller och jämställdhet.
  • AniieeHär
    Fnollet skrev 2017-03-31 15:59:02 följande:
    Tack Aniiee för ditt svar :)

    Finns det något annat ord du hellre skulle vilja ha än just "hen"?

    Sen undrar jag (och du behöver inte svara om du inte vill) ifall du som barn i skolan kategoriserades som flicka eller pojke, eller om du har fått vara den du är utan att behöva falla i någon av kategorierna? Även undrar jag eftersom jag är lärare, hur du tycker man ska bemöta transgender barn inom skolan? Ska det vara något som lärare och elever ska veta om och diskutera öppet om, eller blir det jobbigt med för mycket fokus på barnet? Hur hade du velat bli bemött som en 7åring?

    Min mammas klasskamrat föddes med två kön, och föräldrarna gjorde en könskorrigering på hen som liten till att bli en pojke (mer än 50 år sedan), och hen kände under hela sin uppväxt att hen inte passade in. När hen blev myndig bestämde sig hen att operera sig till en kvinna istället, och då fann man att HON (för hon är ju en kvinna nu) hade fungerande livmoder med ägg och allt sådant. Där hade det varit bättre att vänta tills barnet själv kan välja vad den vill vara, istället för att bestämma åt den :/
    Sorry, sent svar.

    Nej, jag kommer väl inte på något annat ord än hen egentligen. Det handlar väl om associationer. Jag personligen hade haft lättare för ordet om det stavades hän med ä istället. Som på finska. I mina kretsar använder vi ordet "xie", men det skulle nog inte gå hem på svenska.

    Jag var nog mer sedd som flicka i lågstadiet (det enda jag gick i Sverige). Som en typsik pojkflicka, kanske. Men jag känner, och det kanske bara är min känsla och kanske bara där vi bodde, att det var mycket MINDRE fokus på vad som var pojkigt och vad som var flickigt på den tiden, i alla fall i de åldrarna. Barn var barn, liksom, och inte så mycket "pojkar" och "flickor". Men det kanske bara var så i det området. Och är lite så fortfarande..... min brorsdotter har samma lärare som vi hade =P Hursomhaver.... Sen när jag var lite äldre och annan skola annat land och framför allt helt annan kultur i "ämnet" så blev det lite mer konflikter "uppifrån", lärare och skolregler och sånt, men socialt har jag väl alltid mer glidit mellan grupper. Men det kan ju ha mer med tonårstiden att göra ....

    Till lärare är mitt råd alltid att tänka i första hand att eleverna är barn/ungdomar, och individer, inte kön. Lättare sagt än gjort, jag vet. Men nej, ta inte upp det om inte eleven själv vill det. Låt ungen styra det. De allra flesta barn vill bara bli bemötta som människor, och om man som lärare eller vad man nu är börjar prata om.... vad det än är egentligen, trans, diabetes, dyslexi, så är det lätt att råka göra barnet till en alien, även om det inte är meningen. Även långt upp i åldrarna. Gäller att vara väldigt försiktig.

    Historer liknande din mammas klasskamrat var "väldigt" vanliga förr. De senaste kanske 2 årtiondena är de som turr var allt ovanligare. Det är vanligare nu att helt enkelt vänta och låta barnet själv välja själv efter ett antal år om en korrigering ska göras och till vad. Tur det, tycker jag.
Svar på tråden Genusfråga - ska man välja själv vilket kön man tillhör?