• Tom Araya

    Genusfråga - ska man välja själv vilket kön man tillhör?

    Genusfråga - ska man välja själv vilket kön man tillhör?

    Något som är mycket på tapeten nu är att man själv ska få avgöra vilket kön man tillhör och att även ett tredje kön som varken är man eller kvinna ska införas som valmöjlighet.

    Jag känner en del folk som jobbar på skola/förskola och där har detta tydligen börjat få genomslag, barnen ska inte längre delas upp, räknas eller benämnas som pojke eller flicka, utan det ska vara könsneutralt.

    Jag vill gärna att vi funderar vidare på detta och diskuterar såväl praktiska som faktorer av etisk/värderingsmässig art.

    En tanke som slår mig är att om en flicka känner sig obekväm med att identifiera sig som flicka, vad beror det på då? Är det så enkelt att låta flickan istället identifiera sig som pojke eller obestämt kön? Om det beror på att flickan från hem, skola, arbete, vänner och samhället har fått uppfattningen att innebörden av att vara flicka/kvinna är en begränsad bild av dagens verklighet i Sverige som hon inte vill identifiera sig med, så borde man väl i så fall fokusera på att förändra den bilden (och även fortsätta utvecklingen av samhället till större jämställdhet) istället för att bara köpa rakt av att det biologiska könet känns obekvämt eller svårt att identifiera sig med!? För att vara tjej/kvinna i dagens Sverige innebär ju trots allt en mängd valmöjligheter som inte begränsas av könet, till skillnad mot hur det var förr eller hur det kan vara i vissa andra länder och kulturer världen över.

    Andra detaljer att fundera över är hur man löser saker praktiskt.
    Ett barn eller vuxen som inte vill identifiera sig med det kön de är födda med, vilket omklädningsrum ska de använda? Ska hen spela fotboll med pojk-/herrlaget eller flick-/damlaget? Ska personen i olika slags register och statistik registreras som man eller kvinna? Är man mamma- eller pappaledig?
    Hur blir det med jämställdhetsarbete om vi helt slutar att förutsätta att personer födda som kvinna eller man (och inte genomgått könskorrigering) identifierar sig som det könet de är födda till?
    Ska en person med penis (född som biologisk pojke) som våldtar en kvinna registreras som kvinna i brottsregister för att personen tycker sig vara kvinna?
    Ska en person som är född till kvinna, blir gravid och föder ett barn kunna registreras som pappa till barnet för att personen vill identifiera sig som man?
    Är en biologiskt sett man och en kvinna i ett förhållande att betrakta som homosexuella om den ena identifierar sig som motsatt kön?
    Om någon bestämt att det på en plats, befattning, arbetsplats e.t.c. behövs fler män eller kvinnor, ska man då kunna dra nytta av det genom att bara säga att man identifierar sig som det kön man inriktar sig på?
    Ska man sluta betrakta sina barn som pojke/flicka även när man ser till behoven av integritet på normalt sett könsuppdelat vis i familjen och hemmet?
    Samtliga ovanstående frågor, fast byt ut nämnda kön till ett tredje, obestämt kön...

    Många frågor, det finns säker fler.
    Fritt fram för dina kommentarer, svar, funderingar och fler frågor i ämnet.

  • Svar på tråden Genusfråga - ska man välja själv vilket kön man tillhör?
  • Palestrina
    Tom Araya skrev 2017-04-01 18:42:00 följande:
    Jag missade att ta med en detalj och det är avgenusifieringen som pågår och som likväl kan få som påföljd att man glömmer ta diskussionen om gamla förlegade könsroller och jämställdhet.
    Det tror jag inte! Det är som regel de som ogillar förlegade könsroller och som har ett starkt intresse för jämställdhet, som också gillar att fundera på genus och sitt förhållningssätt till det.

    Jag kan inte heller påstå att jag ser några tecken på någon "avgenusifiering" som pågår, utan de flesta barn jag möter gör kön på ett rätt så tydligt sätt, så antingen har "avgenusifieringen" ingen särskilt stark effekt, eller också är den bara en myt (jag lutar åt det senare).
  • Tom Araya
    Palestrina skrev 2017-04-03 00:20:14 följande:
    Det tror jag inte! Det är som regel de som ogillar förlegade könsroller och som har ett starkt intresse för jämställdhet, som också gillar att fundera på genus och sitt förhållningssätt till det.

    Jag kan inte heller påstå att jag ser några tecken på någon "avgenusifiering" som pågår, utan de flesta barn jag möter gör kön på ett rätt så tydligt sätt, så antingen har "avgenusifieringen" ingen särskilt stark effekt, eller också är den bara en myt (jag lutar åt det senare).
    Jag beskrev ett verkligt fall som man kan anta är på väg ut på bredd i och med att det är inom kommunal verksamhet.
  • Palestrina
    Tom Araya skrev 2017-04-03 10:52:50 följande:
    Jag beskrev ett verkligt fall som man kan anta är på väg ut på bredd i och med att det är inom kommunal verksamhet.
    Att inte automatiskt dela in barnen i grupper enligt kön, eller att inte i tid och otid kalla barnen för "pojkar" eller "flickor", tycker inte jag är detsamma som att avgenusifiera barnen. Däremot kan man kanske beskriva det som att avgenusifiera sitt eget bemötande av barnen och det kan jag bara se som positivt.
  • Tom Araya
    Palestrina skrev 2017-04-03 10:57:06 följande:
    Att inte automatiskt dela in barnen i grupper enligt kön, eller att inte i tid och otid kalla barnen för "pojkar" eller "flickor", tycker inte jag är detsamma som att avgenusifiera barnen. Däremot kan man kanske beskriva det som att avgenusifiera sitt eget bemötande av barnen och det kan jag bara se som positivt.
    När man systematiskt slutar använda könspronomen börjar det för mig likna avgenusifiering. På vilket annat sätt skulle sådan kunna ske?
  • Palestrina
    Tom Araya skrev 2017-04-03 11:01:01 följande:
    När man systematiskt slutar använda könspronomen börjar det för mig likna avgenusifiering. På vilket annat sätt skulle sådan kunna ske?
    Vem har systematiskt slutat använda könspronomen? Det låter som en nidbild.
  • Haskel

    Jag vill påstå att hela denna diskussion egentligen är en ickefråga/ickeproblem. Det är snarast ett "problem" som är skapat av "extremfeminismen". Att "kön enbart en social konstruktion".
    Den kan liknas vid allt snack om "förtryckta svarta människor". Att man inte fick säga negerboll, sjunga svenska nationalsången etc etc etc.

    Jag har pratat med några, och även träffat några transgenderpersoner. De flesta tycks anse att saken är självklar. Nämligen att de är födda i ett kön, som känns fel. Men att biologin inte går att ändra på. De är ju inte dumma, och tror att någon tvingat dem att födas i fel kön. Dessa har gillat att det finns två kön. De ville bara byta, eller vara lite både ock. Inte ens de vill ha ett "hen", enligt min erfarenhet. De som inte velat operera sig har bytt om där de ska enligt deras biologiska kön etc. De jag har pratat med, har även varit stolta över den de är. Alltså att de varit födda i ett kön och sedan bytt, eller lever som ett annat. Jag har inte upplevt att de känner sig förtryckta.
    Frågan är alltså bara påhittad för att lättkränkta extremfeminister vill ha total jämställdhet, genom att ta bort den "förtryckande" mansnormen.

  • Tom Araya
    Palestrina skrev 2017-04-03 11:25:51 följande:
    Vem har systematiskt slutat använda könspronomen? Det låter som en nidbild.
    Återigen...beskrivet fall.
  • Palestrina
    Haskel skrev 2017-04-03 12:11:11 följande:

    Jag vill påstå att hela denna diskussion egentligen är en ickefråga/ickeproblem. Det är snarast ett "problem" som är skapat av "extremfeminismen". Att "kön enbart en social konstruktion".
    Den kan liknas vid allt snack om "förtryckta svarta människor". Att man inte fick säga negerboll, sjunga svenska nationalsången etc etc etc.

    Jag har pratat med några, och även träffat några transgenderpersoner. De flesta tycks anse att saken är självklar. Nämligen att de är födda i ett kön, som känns fel. Men att biologin inte går att ändra på. De är ju inte dumma, och tror att någon tvingat dem att födas i fel kön. Dessa har gillat att det finns två kön. De ville bara byta, eller vara lite både ock. Inte ens de vill ha ett "hen", enligt min erfarenhet. De som inte velat operera sig har bytt om där de ska enligt deras biologiska kön etc. De jag har pratat med, har även varit stolta över den de är. Alltså att de varit födda i ett kön och sedan bytt, eller lever som ett annat. Jag har inte upplevt att de känner sig förtryckta.
    Frågan är alltså bara påhittad för att lättkränkta extremfeminister vill ha total jämställdhet, genom att ta bort den "förtryckande" mansnormen.


    Eller också är bilden av extremfeminismen som bara vill använda "hen" och avskaffa alla kön ett fantasifoster av antifeminister? Jag är feminist och har aldrig i verkligheten stött på den bild som målas upp, annat än i internetdiskussioner som hypotetiskt exempel eller hotfullt framtidsscenario.
  • Palestrina
    Tom Araya skrev 2017-04-03 12:17:36 följande:
    Återigen...beskrivet fall.
    Menar du det du skriver i inledningen, "Jag känner en del folk som jobbar på skola/förskola och där har detta tydligen börjat få genomslag, barnen ska inte längre delas upp, räknas eller benämnas som pojke eller flicka, utan det ska vara könsneutralt"? Betyder det i praktiken att dina bekanta benämner alla barn som "hen" menar du? På riktigt?
  • Tom Araya
    Haskel skrev 2017-04-03 12:11:11 följande:

    Jag vill påstå att hela denna diskussion egentligen är en ickefråga/ickeproblem. Det är snarast ett "problem" som är skapat av "extremfeminismen". Att "kön enbart en social konstruktion".
    Den kan liknas vid allt snack om "förtryckta svarta människor". Att man inte fick säga negerboll, sjunga svenska nationalsången etc etc etc.

    Jag har pratat med några, och även träffat några transgenderpersoner. De flesta tycks anse att saken är självklar. Nämligen att de är födda i ett kön, som känns fel. Men att biologin inte går att ändra på. De är ju inte dumma, och tror att någon tvingat dem att födas i fel kön. Dessa har gillat att det finns två kön. De ville bara byta, eller vara lite både ock. Inte ens de vill ha ett "hen", enligt min erfarenhet. De som inte velat operera sig har bytt om där de ska enligt deras biologiska kön etc. De jag har pratat med, har även varit stolta över den de är. Alltså att de varit födda i ett kön och sedan bytt, eller lever som ett annat. Jag har inte upplevt att de känner sig förtryckta.
    Frågan är alltså bara påhittad för att lättkränkta extremfeminister vill ha total jämställdhet, genom att ta bort den "förtryckande" mansnormen.


    Mycket intressant och debatterbart inlägg (skall inte tolkas som ett ifrågasättande av mig).
Svar på tråden Genusfråga - ska man välja själv vilket kön man tillhör?