• Anonym (Maja)

    Min 11-åring gillar inte min nya man

    Hej

    Min nya och jag har varit ihop i 3 år nu och är gifta.

    Min 11-åring har svårt för honom. Inte så att det märks så mkt i vardagen men hon gnäller över det till hennes pappa..

    Nu vill hon inte bo hos oss säger hon.

    Vi har för mkt regler.

    Vi har (och speciellt min man) ansträngt sig på alla vis för att hon ska bli nöjd. Men han får bara kalla handen.

    Själv tycker jag det inte är en giltig orsak till att inte vilja bo - att man inte tycker om någon.

    Så ser inte livet ut. Att man kan fly bort så fort nåt inte passar.

    Men en del inom mig säger också att jag inte kan tvinga?

    Det värsta är att hon drar med sig sin lillasyster i detta så att hon nu också bara vill bo hos pappa.

    Vad ska vi göra?

    Jag har sagt till min man nu att han helt enkelt får dämpasig lite. Både i sina försök att nå fram och att han inte får säga till henne saker (städa/plocka/osv/osv/)

    Men VAD gör man när ens barn inte riktigt gillar den nya konstellationen??

    /ledsen mamma

  • Svar på tråden Min 11-åring gillar inte min nya man
  • Anonym (Jess)
    Miss Skywalker skrev 2017-05-25 20:17:54 följande:
    Inte undra på att psykologer pratar om den söndercurlade generationen som inte klarar någonting..
    Ja det är helt sjukt! Någonting har definitivt hänt, dagens föräldrar är nästan lite smårädda för sina barn.
  • rocking
    Anonym (Maja) skrev 2017-05-24 17:24:32 följande:

    Hej

    Min nya och jag har varit ihop i 3 år nu och är gifta.

    Min 11-åring har svårt för honom. Inte så att det märks så mkt i vardagen men hon gnäller över det till hennes pappa..

    Nu vill hon inte bo hos oss säger hon.

    Vi har för mkt regler.

    Vi har (och speciellt min man) ansträngt sig på alla vis för att hon ska bli nöjd. Men han får bara kalla handen.

    Själv tycker jag det inte är en giltig orsak till att inte vilja bo - att man inte tycker om någon.

    Så ser inte livet ut. Att man kan fly bort så fort nåt inte passar.

    Men en del inom mig säger också att jag inte kan tvinga?

    Det värsta är att hon drar med sig sin lillasyster i detta så att hon nu också bara vill bo hos pappa.

    Vad ska vi göra?

    Jag har sagt till min man nu att han helt enkelt får dämpasig lite. Både i sina försök att nå fram och att han inte får säga till henne saker (städa/plocka/osv/osv/)

    Men VAD gör man när ens barn inte riktigt gillar den nya konstellationen??

    /ledsen mamma


    Om det inte är en giltig anledning att inte tycka om de som man bor ihop med, varför i hela världen separerade ni? Ni kan ju bo ihop och inte tycka om varandra... Eller gäller andra regler för barn? Har svårt för föräldrar som sätter sig själv före sina barn.
  • Anonym (Mm...)
    Miss Skywalker skrev 2017-05-25 20:13:16 följande:

    Komiskt att folk drar en massa sorgliga historier och utgår från att det är så synd om barnet när ts skriver i ts att de och speciellt han verkligen har ansträngt sig för att hon ska trivas och tom slutat med regler..


    Ja och ÄNDÅ vill dottern inte bo där. Det måste finnas en anledning. Barnet är 11 år (!).
  • Anonym (warstars)

    Ni har varit ihop i 3 år.... och du har upptäckt nu att din 11 åring (som borde varit i 8 årsåldern när ni träffades) inte gillar honom?

    Hur har han hanterat de passerade 3 åren? Har han hållits gömd tills nu?

    Jag fattar inte grejen... sorry

  • Anonym (Jess)
    Anonym (Mm...) skrev 2017-05-25 22:10:16 följande:
    Ja och ÄNDÅ vill dottern inte bo där. Det måste finnas en anledning. Barnet är 11 år (!).
    Den mest logiska orsaken måste vara att TS man är peddo eller potentiell seriemördare?

    Nej men allvarligt talat så borde TS tala med sin dotter. Fast kanske först och främst föra en dialog med barnens pappa. Vad är det som sägs där egentligen? Mer konkreta saker än att dom stackars barnen måste plocka undan saker. Ingen som ens har tänkt tanken på att han kan sitta och projicera över sina egna negativa tankar om TS nya liv? Barn är nämligen duktiga på att snappa upp sånt.
  • KlunsSmurfen
    Miss Skywalker skrev 2017-05-25 20:13:16 följande:

    Komiskt att folk drar en massa sorgliga historier och utgår från att det är så synd om barnet när ts skriver i ts att de och speciellt han verkligen har ansträngt sig för att hon ska trivas och tom slutat med regler..


    De har inte slutat med regler, det är mamma som får säga till.

    Den elaka FL mobben har sågat TS argument och inställning, även några av de som själva har fått det att fungera ifråga sätter hennes inställning.

    Själv tycker jag det inte är en giltig orsak till att inte vilja bo - att man inte tycker om någon

    I viss mån kan man undvika folk man inte gillar men om man t.ex inte gillar sin svärfar/svägerska/systerdotter osv så är det människor som liksom tillhör familjen och man kan inte bara sluta umgås med sin släkt för att man "inte tycker om" nån.


    och den vanliga offerkoftan.

    Haha så du skulle fråga dina barn om lov först innan du blev kär i nån.


    Men det handlar som vanligt inte om att barnen ska bestämma över kärlekslivet.

    Det hade kanske varit lite smartare att fråga hur hon ska få dottern att acceptera sambon och hur de ska få det att fungera som en familj.
    Ett vanligt misstag föräldrar gör även de som inte är dåliga är att "missa" saker som Venenu­m skrev, att engagera sej i barnen och kombinera något positivt med uppfostran förutom när det är något roligt på tv och då är det lätt hänt att de börjar protestera mot det mesta när de närmar sej 10-12.
    Är mammas sambo lika får de ännu svårare att acceptera när han säger till.
    Ju bättre sammanhållning och ju mer barnen ser upp till de vuxna ju lättare har de för att acceptera regler.

    Det är den vuxna som får vara den vuxna och ta ansvaret för att det ska fungera, barnet kommer knappast att göra det först.
    Som barnvakt brukar jag vara lite hårdare och mer konsekvent än vad föräldrarna själva brukar vara, trotts att det kan bli mycket protester och gnäll blir jag ändå accepterad, antagligen för att jag också är något positivt för ungarna.

    Är FL mobben och psykologer som varnar för söndercurlade ungar ett standard argument i såna här trådar?


  • KlunsSmurfen

    Barn föredrar sammanhållning och intresse från föräldrarna före slappa regler.

  • Anonym (Mm...)
    Anonym (Jess) skrev 2017-05-25 23:54:34 följande:

    Den mest logiska orsaken måste vara att TS man är peddo eller potentiell seriemördare?

    Nej men allvarligt talat så borde TS tala med sin dotter. Fast kanske först och främst föra en dialog med barnens pappa. Vad är det som sägs där egentligen? Mer konkreta saker än att dom stackars barnen måste plocka undan saker. Ingen som ens har tänkt tanken på att han kan sitta och projicera över sina egna negativa tankar om TS nya liv? Barn är nämligen duktiga på att snappa upp sånt.


    Nej men du vet det finns andra saker som barn kan råka illa ut av. Det behöver inte vara så extremt för att det enligt er, vuxna människor, ska vara en godkänd anledning. Kränkningar, otillräckligt med bekräftelse, skäll, klagomål mer än beröm, dömande blickar, utanförskap, en känsla av "de vill egentligen inte ha mig här, är till besvär" = dålig självkänsla.. men också vanvård, missbruk, glåpord, slag. Vi vet ju egentligen ingenting. Det vi vet är att det finns en 11åring som inte vill bo hos sin mamma längre och skyller på reglerna. Även ett syskon som "hakar på". Mamman tycker inte att de ska dra så fort de inte passar.. något är det. Jag gissar på något av det jag skrev.
  • Anonym (Mm...)
    Anonym (Jess) skrev 2017-05-25 23:54:34 följande:

    Den mest logiska orsaken måste vara att TS man är peddo eller potentiell seriemördare?

    Nej men allvarligt talat så borde TS tala med sin dotter. Fast kanske först och främst föra en dialog med barnens pappa. Vad är det som sägs där egentligen? Mer konkreta saker än att dom stackars barnen måste plocka undan saker. Ingen som ens har tänkt tanken på att han kan sitta och projicera över sina egna negativa tankar om TS nya liv? Barn är nämligen duktiga på att snappa upp sånt.


    Något som dessutom är fascinerande med samhället är följande; när ett barn inte vill bo med sin pappa så skriker alla att han MÅSTE ju utsätta barnet för något hemskt som gör att dom inte vill dit, alternativt att det finns en av omgivningen stämplad elak styvmamma som hatar sina bonusar...

    När ett barn inte vill bo med sin mamma.. då beror detta fortfarande på pappan, då heter det att han projicerar sitt olyckliga liv han fick när kvinnan och mamman i hans liv valde att lämna och gå vidare. Buhu.. klart pappan då förvandlas till en bitter projicerande manipulerande idiot mot sina barn- för att straffa mamman!!

    Och så undrar vi också i dagens "jämställdhetssamhälle" varför det är så lätt som kvinna i vårdnadstvister idag att kunna hävda misshandel och övergrepp från sin fd partner och på så sätt vinna vårdnaden :) OT men ändå, fundera på det en stund.

    Mor är inte alltid rar.
  • Anonym (Förståelse)

    Jag har varit i samma situation som din dotter och min uppväxt har speglats mycket av det faktum att mammas nya man var en väldigt speciell människa, som jag alltid haft svårt för. Det är för förfärligt jobbigt, och jag tycker att du ska försöka ha lite förståelse för din dotter. Ni kanske kan umgås utanför hemmet, så hon slipper träffa honom så mycket. 

Svar på tråden Min 11-åring gillar inte min nya man