• Anonym (Mamma)

    Autism-utredning

    Hej, jag skulle vilja ha lite tips & råd av någon som gått igenom samma sak..

    Vi har ett barn på 8 år. Mötet idag med rektor, lärare, hjälpläraren (som finns till alla på hela skolan), skolsköterskan, fritidsläraren, skolpsykolog gick bra, de sa samma sak som vi här hemma; autistiska drag, och en remiss ska skickas vidare till BUP för att kolla vilken grad.

    Hur gör dem det? Hur bestämmer de vilken grad, osv?

    Barnet har alltid tyckt om att vara ensam, försvinner i sin lilla värld. Saknar empati, allt ska göras på barnets sätt annars blir det gap, skrik & gråt...
    Väldigt duktig i skolan, lärde sig läsa som 4-åring, älskar siffror & bokstäver, är 2-språkig, duktig på teckenspråk och engelska som de lär sig i skolan.

    Det som barnet gillar/är intresserad av lär barnet sig snabbt, till skillnad från ''mindre roliga'' saker... Idrott i skolan är lite svårt, motoriken är inte den bästa, men har blivit mycket bättre sedan 1:a klass, enligt lärarna.

    /Mamma.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2018-01-09 10:07
    Jag har en följdfråga; vi anar att han kanske har något mer än autism, ADHD.
    Men jag känner mig lite tveksam till det, min sambo har trott det i flera år.

    Sonen är ju väldigt duktig i skolan, lugn och koncentrerad. Men när han kommer hem, då kan han spåra ur totalt!
    Han kan bli galen på sin lillasyster som bara vill säga godmorgon, som ett exempel.
    När vi inte pratar med eller om honom tror han det ändå och blir arg och gapar.

    Råd?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2018-03-11 15:09
    Hej! Nu har vi fått tid till första besöket på BUP i slutet av Mars..

  • Svar på tråden Autism-utredning
  • Malla1
    Anonym (Mamma) skrev 2018-02-05 06:25:47 följande:

    Hej! Hur lång utredning har ni haft? Blir så chockad över att man kan få vänta flera år... Hur funkar dottern i skolan och med kompisar?


    Vi gick hos bup 1.5 år men själva utredning tog bara 5 månader. Hon funkar inte alls i skolan, lärarna får inte in henne på lektionerna och hon gör bara det hon själv vill göra. Kompisar har hon några få, som är lite "svagare" så hon kan styra över dom
  • Anonym (Barn med adhd +misstänkt autism)

    [quote=78435505][quote-nick]Anonym (Mamma) skrev 2018-02-05 06:22:11 följande:[/quote-nick]

    Vad jobbigt att man ska behöva vänta så länge.... Bor ni i en stor stad, eller är det såna väntetider i reg4l, liksom?

    [/

    Ca 75000 men är bara ett större sjukhus på länet som utreder barn i flera kommuner. Vet inte om det är lika illa på andra ställen. Här kan man väl skynda på det lite om man har extremt stora problem och söker hjälp från BUP, men det har vi valt att inte göra.

    Det värsta med våran yngsta som vi misstänker har autism att han får såna utbrott och det är så svårt att lugna ner honom. Igår kväll vaknade han efter att ha sovit ett tag och bara gallskrek när pappa försökte trösta. Jag försökte prata telefon med brorsan, som jag inte pratar med så ofta, men det gick inte. Min man bad om avlösning efter en stund så då gick jag till honom och då blev han ganska snabbt lugn. Går som inte nå honom när han blir sådär. Han kan då inte säga heller att han vill att jag ska komma. Han bara skriker. Ibland gnäller han också istället för att prata. Annars pratar han jättebra, men just att kunna kommunicera vad han vill förmedla är svårt emellanåt.

  • Anonym (Elisabeth)
    Anonym (Mamma) skrev 2018-02-05 06:30:38 följande:

    Vi har funderat på Aspergers, men tydligen ger de inte den diagnosen längre.. Utan de utreder om man har en autistisk störning, och om man har det så bestämmer BUP vilken grad, och det är det vi väntar på nu.


    Ja det var två och ett halvt år sedan mitt barn fick diagnosen, så kanske har de slutat helt med den nu. Gissar dock att utredningen går till på ett liknande sätt, även om kriterierna kanske inte är samma i detalj.
  • Anonym (Mamma)

    Håller helt med, jag vet flera i sonens ålder som har ADHD men är helt olika till sättet. ????

    Både jag och min sambo tycker att våran son är väldigt lik sin ena kompis till sättet. Hon har både autism och ADHD, men vet inte vilken grad. Men något som skiljer dem är att kompisen kommer fram och tröstar vår dotter om hon varit ledsen eller gjort sig illa. Det gör inte våran son... Han frågar aldrig sin syster hur det gick eller vad som hände eftersom hon är ledsen. Det tycker jag är hjärtskärande för dottern är väldigt omtänksam och frågar alltid honom... Men hon får liksom inget tillbaka..


    Anonym (ååå) skrev 2018-02-05 08:05:50 följande:

    Precis.

    Mina båda barn fick vänta ca 1 år var på sina utredningar. De är väldigt olika i sina personligheter så ibland blir man förvånad över att somliga kan ha en diagnos. Min ena son är otroligt tydlig (fick diagnos enligt gamla systemet, dvs en aspergerdiagnos), min andra son fick enligt nya, och en svag diagnos, men ändå var vissa saker mkt tydliga, så vi tyckte det var bra att få det på papper, så att han kan förstå sig själv lite bättre.

    Ingen av barnen misstänktes dock ha autism innan de kom in i tonåren och puberteten så i efterhand kan jag se att det nog hade gynnat barnen om det hade märkts tidigare (det fanns tidiga tecken när man ser tillbaka, men varken vi föräldrar eller dagis/skolpersonal trodde att det skulle handla om något speciellt, det gick ju så bra för barnen). Dock är båda mina barn särbegåvade, dvs de är så intelligenta så de är uppåt mensanivå, och då blir det ofta så att man hanterar och klarar av eventuella hinder pga autismen, mycket högre upp i ålder än barn som är mer normalbegåvade.

    När mina barn var små fanns inte begreppet särbegåvning även om vi givetvis insåg hur snabbtänkta de var osv. Inte kunde jag då ana att nu, när de nästan är myndiga, skulle ha haft en så extremt jobbig högstadietid bakom sig, där allt bara kraschade. Det är lite som att skolan hade klarat att hjälpa dem bättre om de inte hade varit så himla smarta, utan bara haft autism.

    Lite OT, men ändå, tycker det är bra att lyfta att barn kan vara så extremt olika, tom om de på papperet har samma diagnos. 


  • Anonym (Mamma)

    Så hon vill gärna bestämma vad de ska leka? Så är sonen också.. Inte med alla utan vissa, det beror på lite vem kompisen är tycker jag... och om de är här eller där. När han är hemma hos en kompis och vi frågat hur det gått får vi alltid höra att han är så lugn och snäll... Är de här kan han bli sur om han t.ex inte får börja i ett spel - eftersom jag och pappan tycker att gästerna kan börja och sedan kan man turas om..


    Malla1 skrev 2018-02-05 15:47:50 följande:

    Vi gick hos bup 1.5 år men själva utredning tog bara 5 månader. Hon funkar inte alls i skolan, lärarna får inte in henne på lektionerna och hon gör bara det hon själv vill göra. Kompisar har hon några få, som är lite "svagare" så hon kan styra över dom


  • Anonym (Mamma)

    Brukar ni ha någon typ av "timeout"?


    Anonym (Barn med adhd +misstänkt autism) skrev 2018-02-05 17:59:37 följande:

    Ca 75000 men är bara ett större sjukhus på länet som utreder barn i flera kommuner. Vet inte om det är lika illa på andra ställen. Här kan man väl skynda på det lite om man har extremt stora problem och söker hjälp från BUP, men det har vi valt att inte göra.

    Det värsta med våran yngsta som vi misstänker har autism att han får såna utbrott och det är så svårt att lugna ner honom. Igår kväll vaknade han efter att ha sovit ett tag och bara gallskrek när pappa försökte trösta. Jag försökte prata telefon med brorsan, som jag inte pratar med så ofta, men det gick inte. Min man bad om avlösning efter en stund så då gick jag till honom och då blev han ganska snabbt lugn. Går som inte nå honom när han blir sådär. Han kan då inte säga heller att han vill att jag ska komma. Han bara skriker. Ibland gnäller han också istället för att prata. Annars pratar han jättebra, men just att kunna kommunicera vad han vill förmedla är svårt emellanåt.


  • Anonym (Mamma)

    Ja, det går säkert till på samma sätt... Nu vet jag inte hur det går till riktigt på BUP, mer än vad jag läst, men hittills har vi fått en himla massa papper att kryssa i...


    Anonym (Elisabeth) skrev 2018-02-05 18:44:37 följande:

    Ja det var två och ett halvt år sedan mitt barn fick diagnosen, så kanske har de slutat helt med den nu. Gissar dock att utredningen går till på ett liknande sätt, även om kriterierna kanske inte är samma i detalj.


  • Hararochkaniner

    Hej. När vår son fick diagnosen för ca 3 år sedan så talade de om mild, medel eller svår autsm. Jag är osäker på hur det ser ut nu för tiden då de vill skrota diagnosen aspergers och istället kalla den högfungerande autism. 

    Att han skäller ut lillasyster efter skolan känns mer som att han låter överhettad efter skolgång. Jag tycker du ska vänta med att ge ditt barn en ytterligare diagnos tills du ser. Ifall barnet får en adhd diagnos så kanske de propsar på medecinering och jag tycker inte amfetamin är lämplig för autister.

    Lycka till

  • Anonym (Mamma)

    Jag tror han är väldigt trött efter alla intryck och behöver lägga sig och vila/slappna av... Och lillasyster är så glad att han är hemma och hon har längtat efter att leka.. Ja, det är inte lätt för någon av oss...

    Självklart vill jag ju inte att han ska många diagnoser. Men vi är lite förberedda på det om det visar sig vara så.


    Hararochkaniner skrev 2018-02-06 07:21:15 följande:

    Hej. När vår son fick diagnosen för ca 3 år sedan så talade de om mild, medel eller svår autsm. Jag är osäker på hur det ser ut nu för tiden då de vill skrota diagnosen aspergers och istället kalla den högfungerande autism. 

    Att han skäller ut lillasyster efter skolan känns mer som att han låter överhettad efter skolgång. Jag tycker du ska vänta med att ge ditt barn en ytterligare diagnos tills du ser. Ifall barnet får en adhd diagnos så kanske de propsar på medecinering och jag tycker inte amfetamin är lämplig för autister.

    Lycka till


  • Hararochkaniner
    Anonym (Mamma) skrev 2018-02-06 10:58:16 följande:

    Jag tror han är väldigt trött efter alla intryck och behöver lägga sig och vila/slappna av... Och lillasyster är så glad att han är hemma och hon har längtat efter att leka.. Ja, det är inte lätt för någon av oss...

    Självklart vill jag ju inte att han ska många diagnoser. Men vi är lite förberedda på det om det visar sig vara så.


    Ni kanske kan prova att förklara för lillasyster att han behöver lite tid att vila sig innan han träffar någon, och övertala med honom att han går direkt till sitt rum och stänger dörren, lägger sig på sängen, släcker ljuset och tar på sig hörselkåpor med eller utan ljud. Jag har själv aspergers så det brukar hjälpa mig. Efter någon halvtimme-timme står jag ut med att umgås igen.
Svar på tråden Autism-utredning