• Anonym (...)

    Ni som förlåtit otrohet!

    Har ni fått ångra det? Dvs har det upprepats? Eller har vederbörande kammat till sig och hållit sitt löfte om trohet efter att ha fått en andra chans..?

  • Svar på tråden Ni som förlåtit otrohet!
  • Anonym (Konstant)
    Anonym (Tt) skrev 2018-01-30 16:37:50 följande:

    Du saknar ju empati och moralisk kompass. Shit. Om du inte tror på monogami-vad fan gjorde du då på ett bröllop? Hur kan du fortsätta ha varit gift i 12 år utan att vara ärlig och säga att det inte är bra för honom att vara gift med dig då du inte tror på monogami och ser sex med andra som din rättighet och enbart positivt för er båda? Hoppas nån berättar för din man.


    Jag gifte mig för att jag älska honom och det var det juridiskt korrekta när vi köpte hus och skaffa barn. Jag var trogen i 9år utan snedsteg. Att det blev så här är väl för att jag är ego. Jag blev attraherad och förälskad i kollegan. Jag kände att jag har rätt att få vara nykär och lycklig, det är ju mitt liv och det skadar ingen annan. Så länge han inget vet så får han vara ta del av min glädje. Han och barnen är ju min sanna kärlek och det viktiga i livet. Ett nöjda ligg är bara för stunden. På vilket sätt skulle han må bättre av att hans kärlek lämnar honom, splittra familjen , flytta från vårt fina hus och hem. För ett ligg han inte vet om?
  • Anonym (Undrar)
    Anonym (Konstant) skrev 2018-01-30 18:04:54 följande:

    Ja, jag var nykär och attraherad. Men efter ett år la sig förälskelsen. Då blev det mer bara ett nöje att ligga och ha lite skoj ihop. När han ville ta det hela till en ny nivå så backa jag. Jag hade inte för avsikt att splittra min familj. Jag älskar min man med, därför valde jag honom.


    Så du har inga känslor kvar den här andra mannen?
  • tjooo67
    Anonym (Konstant) skrev 2018-01-30 18:13:53 följande:

    Jag gifte mig för att jag älska honom och det var det juridiskt korrekta när vi köpte hus och skaffa barn. Jag var trogen i 9år utan snedsteg. Att det blev så här är väl för att jag är ego. Jag blev attraherad och förälskad i kollegan. Jag kände att jag har rätt att få vara nykär och lycklig, det är ju mitt liv och det skadar ingen annan. Så länge han inget vet så får han vara ta del av min glädje. Han och barnen är ju min sanna kärlek och det viktiga i livet. Ett nöjda ligg är bara för stunden. På vilket sätt skulle han må bättre av att hans kärlek lämnar honom, splittra familjen , flytta från vårt fina hus och hem. För ett ligg han inte vet om?


    Jag har inga åsikter om vad hur du väljer att leva ditt liv, men är du säker på att den här kollegan skadades av ditt handlande? Du skriver att han ville att ni skulle ta det vidare. Uppenbarligen är nån sårad här.
  • Anonym (Tt)
    Anonym (Konstant) skrev 2018-01-30 18:13:53 följande:

    Jag gifte mig för att jag älska honom och det var det juridiskt korrekta när vi köpte hus och skaffa barn. Jag var trogen i 9år utan snedsteg. Att det blev så här är väl för att jag är ego. Jag blev attraherad och förälskad i kollegan. Jag kände att jag har rätt att få vara nykär och lycklig, det är ju mitt liv och det skadar ingen annan. Så länge han inget vet så får han vara ta del av min glädje. Han och barnen är ju min sanna kärlek och det viktiga i livet. Ett nöjda ligg är bara för stunden. På vilket sätt skulle han må bättre av att hans kärlek lämnar honom, splittra familjen , flytta från vårt fina hus och hem. För ett ligg han inte vet om?


    Nej. Du har inte rätt när du är juridiskt och moraliskt gift med din man. Det finns ingen högre form av monogami än just giftermål. Det är din plikt att berätta för din man vad du gjort och att du sett det som din rättighet att ha affärer bakom hans rygg så fort du känner för det. Utan att berätta också.
  • Anonym (Konstant)
    Anonym (Undrar) skrev 2018-01-30 18:15:16 följande:

    Så du har inga känslor kvar den här andra mannen?


    Jo det har jag. Men inte tillräckligt för att leva ihop med. Men när jag tänker på våra stunder så ler jag inombords, för de fina och roliga stunder vi haft ihop.
  • Anonym (Undrar)
    Anonym (Konstant) skrev 2018-01-30 18:25:08 följande:

    Jo det har jag. Men inte tillräckligt för att leva ihop med. Men när jag tänker på våra stunder så ler jag inombords, för de fina och roliga stunder vi haft ihop.


    Och det är det jag finner sorgligt. Jag skiljer på känslor och känslor. Jag skulle inte stanna och tänka på nån annan.

    Nu är ju min situation helt annorlunda, otroheten är känd i mitt äktenskap. Jag funderar på om jag ska stanna eller inte.

    Tack för dina ärliga svar! De har hjälpt mig mer än du tror.
  • Anonym (Konstant)
    tjooo67 skrev 2018-01-30 18:21:40 följande:

    Jag har inga åsikter om vad hur du väljer att leva ditt liv, men är du säker på att den här kollegan skadades av ditt handlande? Du skriver att han ville att ni skulle ta det vidare. Uppenbarligen är nån sårad här.


    Båda var vi gifta och hade barn. Vi var överens om att det skulle förbli så. Sen insåg han att han ville ha mig för sig själv. Men vi prata igenom det och jag peppa honom att söka sig vidare så att han kunde få sitt avslut. Vilket han gjorde och vi har avslutat vår intima relation och båda lever vidare i sina relationer. Vi samtalar ibland och vi har känslor för varandra men vi har också ett ansvar för våra barn.
  • Anonym (Konstant)
    Anonym (Undrar) skrev 2018-01-30 18:29:54 följande:

    Och det är det jag finner sorgligt. Jag skiljer på känslor och känslor. Jag skulle inte stanna och tänka på nån annan.

    Nu är ju min situation helt annorlunda, otroheten är känd i mitt äktenskap. Jag funderar på om jag ska stanna eller inte.

    Tack för dina ärliga svar! De har hjälpt mig mer än du tror.


    Jag älska honom, men jag såg även att vi var olika på många plan. Vilket fick mig att inse att jag inte kan leva med honom. Vi hade olika mål och syn på livet, han sakna ambitioner, han är nöjd med att saker bara funkar att man bara överlever. Medans jag har en hunger på att uppleva livet, njuta av livets goda, utvecklas. Och därför kunde jag inte ta steget. Om jag hade älskar hela paketet och kunnat se ett liv ihop med honom så hade jag satsat. Så tänk på helheten
  • Anonym (Konstant)
    Anonym (Tt) skrev 2018-01-30 18:25:04 följande:

    Nej. Du har inte rätt när du är juridiskt och moraliskt gift med din man. Det finns ingen högre form av monogami än just giftermål. Det är din plikt att berätta för din man vad du gjort och att du sett det som din rättighet att ha affärer bakom hans rygg så fort du känner för det. Utan att berätta också.


    Jag ser inte vart han eller jag skulle gynnas av det. Han skulle må dåligt och jag skulle behöva ursäkta det hela. Idag är han lyckligt omedveten och jag har gjort mitt val att vara med honom. Ibland kan jag känna att det var bra att vänstra för att värdera vår relation än mer. Han skulle bli förkrossad av sanningen. Ibland är det bättre att inget veta.
Svar på tråden Ni som förlåtit otrohet!