• Anonym (Sofie)

    Sambolagen, bostadsrätt

    Min sambo köpte en bostadsrätt (värde 2 milj) som vi gemensamt flyttade in i, han står för lånen och har betalt allt själv. Jag har varit hemma med barnen. Vi har gemensamma barn. Nu ska jag flytta, läste att enligt sambolagen har jag rätt till halva värdet av hans bostad, blir han skyldig mig att betala 1 miljon då? Har jag fattat rätt? Hur går det till? Får han gå till banken och ta ytterligare lån? Vad gör jag om han vägrar? Tror ju inte han kommer bli så glad.

  • Svar på tråden Sambolagen, bostadsrätt
  • Anonym (Tack)
    Anonym (Juni) skrev 2020-08-17 11:15:40 följande:

    Jaha? Men ärligt talat är det enda rimliga i den här situationen att vuxna människor tar eget ansvar att läsa lagstiftningen och ta den i beaktning när man gör stora beslut som att flytta ihop med någon eller köpa lägenhet. Att gnälla om vilket "håll" lagen går är bara larvigt. 


    Jag hade önskat att detta var något som faktiskt ingick i skolan att lära sig. Det gjorde det tyvärr inte för mig som är född 93.

    Jag anser som du absolut att man kan ta eget ansvar. Men det förutsätter ju att man kan föreställa sig att ett samboskap faktiskt medför lika vid bodelning, vilket som sagt många i min närhet absolut inte varit medvetna om och också finner orimligt.

    Hade det som sagt varit så att man blev upplyst om detta (standardbrev som går ut till alla som skriver två personer på samma adress?) så hade lagen kunnat vara rimlig eftersom man då får en ärlig chans att skriva bort den
  • Anonym (Inez)
    Anonym (Tack) skrev 2020-08-17 07:19:28 följande:

    Nej jag har inte tagit ut några föräldradagar. Dok kommer jag göra det men anser absolut inte att detta går att jämföra med sambolagstiftningen.

    Jag har betalat min beskärda del skatt för att betala min föräldraförsäkring. Att då inte utnyttja denna skulle vara oroligt dumt. Sambolagstifnincen är inte något som mina skattepengar konternuerligt går till på samma sätt. Jag hoppas du kan förstå skillnaden här.

    Jag har heller inte skrivit att jag inte skulle utnyttja sambolagen för att det är förminskande för mig. Jag har skrivit att jag om jag inte skrivit samboavtal för att reglera bort detta, vilket jag garanterat hade gjort, inte skulle utnyttja detta eftesom de eventuella snedfördelningarna som folk här anses skulle behöva kompenseras för efter eventuell separation (föräldraledighet och vabb) eftersom detta skulle kompenserats redan sedan tidigare. Att då utnyttja sambolagen skulle helt enkelt enbart handla om girighet och är inget jag skulle göra.

    Att jag skriver att det är ok att de väljer mig framför en man med samma meriter handlar ju enbart om att vi då uppenbarligen är likvärdiga. Då är det lika rätt oavsett vem av oss de väljer. Om de då har färre kvinnor anställda och ser någon form av mervärde i att då välja mig som kvinna så visst. Detta anser jag inte är kvotering.

    Men att anställa mig framför någon med bättre meriter anser jag skulle vara totalt felaktigt.

    Svar på din fråga. Om det tydligt framfkom, vilket det med största sannolikhet inte skulle göra, att de valt mig framför någon med bättre meriter enbart för att jag är kvinna så ja, då skulle jag med största sannolikhet tacka nej till tjänsten.


    Du tänker inte särskilt logiskt, antingen vill du väl ta del av lagstiftning som är framtagen med kvinnor som första fokus eller inte. Föräldraledighetslagen är en av de lagar som mycket tydligt haft fokus på just kvinnor. Bl.a valde man från början att inte ha längre föräldraledighet än 6 månader för att inte försvåra för kvinnor på arbetsmarknaden. Vänder du dig emot lagstiftning som framställer dig som en svagare part för att du är kvinna så är föräldraledighetslagen definitivt något du skall undvika. Så, nu vet du och kan undvika att nyttja den, för dig, förminskande lagen.

    Men, på samma sätt som du resonerar om att du minsann betalt skatt och skall ha tillbaka av dina skattepengar kan ju den som kanske gått ner i tjänst för att familjelivet skall fungera och där partnern inte velat jobba mindre säga att hen skall ha det sambolagen ger hen rätt till. Jag ser ingen skillnad i ditt resonemang gentemot en sådan person.

    Visst är det kvotering att välja en person med lika meriter bara på grund av vilket kön hen har. Kvoten kvinnor på arbetsplatsen var mindre och därför valde de dig. Det blir ju ett slags kvotering och du bör då alltså tacka nej.

    Du och din man ärju f.ö. typexemplet på hur män, som anonym (vänster är ett skällsord) skriver, inte får dela föräldraskapet jämlikt. Alla som varit föräldralediga för att sedan jobba när partnern är hemma, alternativt som efterträder partnern som haft den första delen av föräldraledigheten vet hur stor skillnad det är på att vara hemma mycket tillsammans och att vara den som har ansvaret när partnern gått till jobbet. Om det är ert första barn har din man kanske inte förstått vad han försakar, eller så vill han inte prioritera relationen med barnet så som du uppenbarligen vill, men det ger definitivt en djupare relation av vara primäromsorgsgivare mot att vara den som förvärvsarbetar.

    Men om vi förändrar föräldraledighetslagstiftningen så att hälften av tiden låses till vardera föräldern kommer vi ju runt det problemet, och då kan ju dessutom även du ta del av föräldradagar utan att behöva känna dig förminskad pga ditt kön.
  • Anonym (Tack)
    Anonym (Inez) skrev 2020-08-17 12:10:56 följande:

    Du tänker inte särskilt logiskt, antingen vill du väl ta del av lagstiftning som är framtagen med kvinnor som första fokus eller inte. Föräldraledighetslagen är en av de lagar som mycket tydligt haft fokus på just kvinnor. Bl.a valde man från början att inte ha längre föräldraledighet än 6 månader för att inte försvåra för kvinnor på arbetsmarknaden. Vänder du dig emot lagstiftning som framställer dig som en svagare part för att du är kvinna så är föräldraledighetslagen definitivt något du skall undvika. Så, nu vet du och kan undvika att nyttja den, för dig, förminskande lagen.

    Men, på samma sätt som du resonerar om att du minsann betalt skatt och skall ha tillbaka av dina skattepengar kan ju den som kanske gått ner i tjänst för att familjelivet skall fungera och där partnern inte velat jobba mindre säga att hen skall ha det sambolagen ger hen rätt till. Jag ser ingen skillnad i ditt resonemang gentemot en sådan person.

    Visst är det kvotering att välja en person med lika meriter bara på grund av vilket kön hen har. Kvoten kvinnor på arbetsplatsen var mindre och därför valde de dig. Det blir ju ett slags kvotering och du bör då alltså tacka nej.

    Du och din man ärju f.ö. typexemplet på hur män, som anonym (vänster är ett skällsord) skriver, inte får dela föräldraskapet jämlikt. Alla som varit föräldralediga för att sedan jobba när partnern är hemma, alternativt som efterträder partnern som haft den första delen av föräldraledigheten vet hur stor skillnad det är på att vara hemma mycket tillsammans och att vara den som har ansvaret när partnern gått till jobbet. Om det är ert första barn har din man kanske inte förstått vad han försakar, eller så vill han inte prioritera relationen med barnet så som du uppenbarligen vill, men det ger definitivt en djupare relation av vara primäromsorgsgivare mot att vara den som förvärvsarbetar.

    Men om vi förändrar föräldraledighetslagstiftningen så att hälften av tiden låses till vardera föräldern kommer vi ju runt det problemet, och då kan ju dessutom även du ta del av föräldradagar utan att behöva känna dig förminskad pga ditt kön.


    Jag har tagit denna diskussion så många gånger och orkar inte ta den en gång till. Så jag ger upp här. Vi kommer inte lyckas övertyga varandra.

    Det jag dock vill säga är att jag tidigare i tråden klargjort att min man och barnets pappa arbetar halvtid och skift. Han är hemma väldigt mycket av barnets vakna tid. Så pass att jag skulle kunnat arbeta 80% om jag velat så att komma med påhopp om att min man missar barnets uppväxt är helt taget ur luften.
  • Embla twopointoh
    Anonym (Tack) skrev 2020-08-17 07:02:36 följande:
    Det stora problemet här att jag som kvinna inte ser mig som svag. Jag är inte den svaga i samhället enbart för att jag är kvinna. Jag har precis samma möjligheter att studera och göra karriär och få en bra lön som en man har. Vill jag inte stanna hemma med barn så måste jag inte det bara för att jag är kvinna. Av denna anledning anser jag inte att jah behöver skyddad av orsaken att jag skulle tillhöra de svaga i samhället
    Du är alldeles för fixerad vid kön. Du anses inte vara svag för att du är kvinna, utan för att du är den mest ekonomiskt förfördelade parten på grund av att du är hemma.
  • Anonym (Tack)
    Embla twopointoh skrev 2020-08-17 13:09:03 följande:

    Du är alldeles för fixerad vid kön. Du anses inte vara svag för att du är kvinna, utan för att du är den mest ekonomiskt förfördelade parten på grund av att du är hemma.


    Jag anser mig inte förfördelad. Jag går inte minus mer än min man gällande nuvarande inklmst och pension. Visst, kanske påverkar 5 uteblivna år min framtida inkomst, men jag får också mervärde i att vara hemma med mitt barn. En stor fördel för mig. Jag kan välja att arbeta om jag vill, om jag skulle se det mer värt än att vara hemma med barnet. För mig är det inte det och det skulle vara en större förlust att behöva arbeta de få år barnet kan vara hemma än den ekonomiska förlust det eventuellt skapar.
  • Anonym (Tack)
    Embla twopointoh skrev 2020-08-17 13:09:03 följande:

    Du är alldeles för fixerad vid kön. Du anses inte vara svag för att du är kvinna, utan för att du är den mest ekonomiskt förfördelade parten på grund av att du är hemma.


    Jag anser väl snarar att alla andra här är fixerade vid kön. Tror du det blivit ramaskri om en pappa tagit 8 månader av föräldraledighet och mamman 4? Troligtvis inte. Det är iaf min erfarenhet.
  • Embla twopointoh
    Anonym (Tack) skrev 2020-08-17 13:14:05 följande:
    Jag anser mig inte förfördelad. Jag går inte minus mer än min man gällande nuvarande inklmst och pension. Visst, kanske påverkar 5 uteblivna år min framtida inkomst, men jag får också mervärde i att vara hemma med mitt barn. En stor fördel för mig. Jag kan välja att arbeta om jag vill, om jag skulle se det mer värt än att vara hemma med barnet. För mig är det inte det och det skulle vara en större förlust att behöva arbeta de få år barnet kan vara hemma än den ekonomiska förlust det eventuellt skapar.
    Du kanske inte går minus mer än din man, men ofta är det så att den som stannar hemma gör så. Du kan inte ta din individuella situation och tro att det är så för alla, eller ens för de flesta. Lagen kom till för att skydda den förfördelade parten, alldeles oavsett hur du som individ känner och har det.
    Anonym (Tack) skrev 2020-08-17 13:15:20 följande:
    Jag anser väl snarar att alla andra här är fixerade vid kön. Tror du det blivit ramaskri om en pappa tagit 8 månader av föräldraledighet och mamman 4? Troligtvis inte. Det är iaf min erfarenhet.
    Det är du som gång på gång uttrycker att du är nedvärderad av lagen för att du är kvinna, trots att lagen är oberoende av kön.

    Min erfarenhet är att det är lika vanligt att folk tycker att pappan i ditt exempel stjäl dagar från mamman, som att det finns de som tycker att mamman stjäl dagar från pappan om de hade gjort det omvända. Hur man än gör är det alltid någon som tycker man gör fel.

    Personligen struntar jag i hur andra föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten, hushållssysslorna o.s.v. Vuxna människor vet säkert bäst själva vad som passar just deras situation.

  • Anonym (E.)
    Anonym (Juni) skrev 2020-08-17 11:15:40 följande:
    Jaha? Men ärligt talat är det enda rimliga i den här situationen att vuxna människor tar eget ansvar att läsa lagstiftningen och ta den i beaktning när man gör stora beslut som att flytta ihop med någon eller köpa lägenhet. Att gnälla om vilket "håll" lagen går är bara larvigt. 
    Upplysningen är tyvärr dålig om detta, och jag tycker fortfarande att det strider mot det allmänna rättsmedvetandet, att en person som äger en bostad och har betalt för hela bostaden, ska behöva sälja bostaden och lämna över halva beloppet till någon annan. UTAN att papper skrivits på detta innan.

    Det borde vara tvärtom, att default är att var och en äger sitt, och tar med sig det när man går isär. Och OM båda mot förmodan önskar, att den andra ska ha ut pengar ifrån något som han eller hon inte äger, och inte har betalat till - så ska det skrivas papper för det syftet. 

    OBS detta menar jag ska gälla samboförhållanden. Äktenskap är något annat, det VET alla vad det är, och att det kommer att innebära bodelning om man skiljer sig - ingen vuxen människa kan ha undgått det. Dessutom skriver man på ett papper att man accepterar de villkoren, när man skriver under äktenskapskontraktet i kyrkan eller i stadshuset. Det är ett medvetet val.

    Ett samboförhållande, kan vara något som man bara glider in i. Att man senare skaffar en större lägenhet för att bo i båda två, ändrar inte att själva förhållandet är något man bara glidit in i, utan att tänka så mycket på vad det innebär juridiskt. 
  • Anonym (E.)

    En annan sak som är märklig förresten.Vid dödsfall får en sambo inte ut hälften av lägenhetens värde, om det är den avlidne parten som äger bostaden och har betalat för den. Detta är mycket hårt reglerat - man kontrollerar var köpeskillingen kom ifrån från början, och det "samboänkan" inte har betalat in, kan hon heller inte få ut. Utan allting ärvs i första hand av mannens barn, i andra hand av hans föräldrar, och i tredje hand av hans syskon.

    Varför ska det vara annorlunda, om parterna går isär i livet?

  • Miss Skywalker
    Anonym (E.) skrev 2020-08-17 15:22:57 följande:
    Upplysningen är tyvärr dålig om detta, och jag tycker fortfarande att det strider mot det allmänna rättsmedvetandet, att en person som äger en bostad och har betalt för hela bostaden, ska behöva sälja bostaden och lämna över halva beloppet till någon annan. UTAN att papper skrivits på detta innan.

    Det borde vara tvärtom, att default är att var och en äger sitt, och tar med sig det när man går isär. Och OM båda mot förmodan önskar, att den andra ska ha ut pengar ifrån något som han eller hon inte äger, och inte har betalat till - så ska det skrivas papper för det syftet. 

    OBS detta menar jag ska gälla samboförhållanden. Äktenskap är något annat, det VET alla vad det är, och att det kommer att innebära bodelning om man skiljer sig - ingen vuxen människa kan ha undgått det. Dessutom skriver man på ett papper att man accepterar de villkoren, när man skriver under äktenskapskontraktet i kyrkan eller i stadshuset. Det är ett medvetet val.

    Ett samboförhållande, kan vara något som man bara glider in i. Att man senare skaffar en större lägenhet för att bo i båda två, ändrar inte att själva förhållandet är något man bara glidit in i, utan att tänka så mycket på vad det innebär juridiskt. 
    2020 är det ganska vanligt med samboförhållanden och att man inte gifter sig. Därav sambolagen. Man äger sitt, det är när man skaffar något gemensamt det är bådas. Inga konstigheter. Konstigare är det att ett förhållande skulle vara något man ?bara glidit in i?. Som att flytta ihop utan att gifta sig inte också skulle vara ett medvetet val..
Svar på tråden Sambolagen, bostadsrätt