Kära dagbok - skriv hur din dag varit

De senaste dagarna har varit fruktansvärda. Och det kommer att kunna dröja ett par veckor till innan det blir bättre. Just när man börjar hamna på rätt köl...

Kära dagbok,

bara jobbat en kvart extra den här veckan, och tagit det lite lugnare rent allmänt. Heja mig!

I tisdags var det testning hos kund. Hade två tekniker med mig och skickade faktiskt hem dem i firmabilen för att i lugn och ro hinna avsluta pappersarbetet med kunden, så fick jag själv en timme tåg i godan ro med ett ex av Gods & Gårdar. Otroligt vad sällan jag köper magasin nu, det blir nästan bara just på resa/semester. Men inte helt bortkastat, en reklam var för laddstolpar med gammaldags gjutjärnsexteriör, som kunde passa till vårt gamla hus. Maken tände direkt på looken och det är inget som vi hade tänkt på fanns ens.

Igår gjorde jag verkstans pensionär på dåligt humlör, för att han tyvärr måste åka på ett kundbesök och köra ett par timmar på tisdag. Han ska inte ens jobba utan mest glo på en annan kille men vi bär ansvaret för vad killen hittar på. Varför går inte folk bara i pension om de går på övertid och bara jämrar sig över helt normala arbetsuppgifter? Ge plats åt ungdomarna snälla...

Det är flera herrar i vår verkstad som har en jävla massa åsikter om var och när de ska jobba, och chefen är pappig och tyvärr lite för snäll ibland, han har ett hjärta av guld. Det kan väl vara att man är en stjärna på att montera, men det blir besvärligt med duktiga montörer som i princip vägrar resa när man har kunder i hela världen.

Mitt företag tar t.ex. inga projekt i mellanöstern för ingen vill jobba där, även om vi har möjliga samarbetsföretag som vill kombinera våra erbjudanden och säger att det ligger guld på marken där. Men okej, jag hade säkert varit förbannad i ett helt år straight om jag skulle ha att göra med folk som automatiskt tror att kvinnor i gruppen är en medföljande fru som ska skickas på shopping. Då hade nån fått ett verktyg i skallen.

Idag avslutade jag en rapport på 15 sidor och närmare 25 sidor bilagor från testkörningar och dishade över det till kunden kl 17.30. Känns alltid gött att sätta punkt för veckan med en leverans. Och under över alla under så kom våra PLC-kort och en ASi-gateway idag, så det finns hopp för nästa vecka trots halvledarbristen. Men jag misstänker att Inköp har vridit om kulorna dubbla varv motsols på XXX för att få oss prioriterade.

Och på måndag ska jag ta över ett nytt projekt från en kollega som håller på att drunkna i jobb, så då blir det att ta på löparskorna igen. 

//Auspex

Kära dagbok

Idag har jag skrivit brev till tyska väninna A. Vi har känt varandra ända sedan vi träffades på en sommarkurs i Cambridge när vi var helt unga. Under de första åren träffades vi även IRL flera gånger - hon hälsade på mig i Stockholm, jag hälsade på henne i Sydtyskland, och vid ett tillfälle sammanstrålade vi i London och gjorde nöjeslivet där! På senare år har det inte blivit någon fysisk träff, men vi är glada åt att ha varandra. Vi har i alla år kunnat berätta allt för varandra.

...men nu har jag för första gången en hemlighet som jag inte kan berätta för henne, och det är detta om min crush. För han är ju också tysk och arbetar i samma bransch som hennes man - är framgångsrik och känd i yrket - så det är troligt att mannen känner honom... Jag tror inte att min väninna skulle prata med sin man och säga hans namn, men om hon skulle lämna ett brev liggande och han skulle snoka... nä, bäst att inte göra det. 

Jag är så barnslig! Jag blir så glad när jag får en lajk eller en kommentar av min crush på Facebook, så ibland skriver jag om ämnen som intresserar honom (men egentligen inte mig) bara därför. Igår la jag ut ett roligt meme om elbilar, men det nappade han inte på. Idag la jag ut ett roligt meme om begagnade bilar - får se om han nappar på det!

  

Ännu en stilla helg har det varit.

Kära dagbok,

Ska jag köpa det? Ska jag verkligen det? 

Joo...om inte budet går för högt så...3 timmar kvar...

Kära dagbok

Deklarerade idag, och är nöjd med mig själv för att jag fick det gjort så här pass långt före deadline! Jag har en komplicerad deklaration nuförtiden. Kommer ihåg när jag bara ögnade igenom den färdiga uppställningen hastigt, och skrev under. 

...men när jag ser beloppet jag betalade till Svenska Kyrkan, så blir jag sur på mig själv för att jag inte gick ur tidigare. (Jag gick ur i oktober, så för i år kommer jag inte att behöva betala något mer.) SvK är inte längre en kyrka som jag ser det, det finns inget heligt kvar. Den har blivit en organisation med allmänna vänsterliberala WOKE-värderingar, och något sådant vill jag inte vara med och stödja.

...men ändå var det så svårt att gå ur, att jag drog på beslutet i många år. Kyrkan har ju varit en viktig del av vår historia i tusen år. Och alla viktiga förändringar i livet, har så att säga markerats i kyrkans regi: jag är döpt, konfirmerad och vigd i Svenska Kyrkan, mina föräldrar är begravda där, och mina barn är döpta där. Dock valde båda att inte konfirmera sig, och då kände jag också lite, att mitt band till kyrkan började lösas upp. 

Nåja, jag får väl intala mig att det där beloppet på skattsedeln går till de bra sakerna med Svenska kyrkan. Barnverksamhet, träffpunkter för äldre och ensamma...

Kära dagbok,

näpp, det blidde inget köp. Kanske en annan gång.

Idag var det dags för underlag till fakturering och prepp projektredovisning, så väldigt skönt att få det gjort i lugn och ro för en gångs skull.

Konsulter på plats, robotarna börjar morna sig och sträcka på verktygen, en hel del verkade falla på plats idag även om vi löste huvudsäkringen i vårt skepp en gång- ooops! 

Snackade lite skit med Sales. Sales deppar över omöjlig kund (TM) som kräver skarp offert på tre grisblinkar utan att inse komplexiteten. Verkar vara roligt projekt annars, jag hade gärna tagit det om vi får det.

Och så företagsfika. Som jag aldrig kan äta. Att vara multiallergiker är en ständigt pågående diskriminering även om jag försöker tänka att jag verkligen inte behöver de där extra kalorierna. Men det är lite deppigt ändå, för jag älskar att fika.

Men allt gick bra utom sista fem minuterna när en av mina tekniker kom ångande i 190 knutar och sa att en motor ballat ur på en maskin som vi rätt nyligen installerat. Så det är vad han gör imorron. Attan också, det där borde inte ha hänt. 

Det kan väl räcka med att allt som blinkar och rör på sig är försenat, ska det nu börja bli kvalitetsproblem också när det väl dyker upp? 

Kära dagbok

Jag ska snart bo på ett hotell i Tyskland. Nej, inte i den staden där min crush bor... men å andra sidan inte så väldigt långt ifrån den heller. Och jag har skrivit på Facebook att jag ska dit... 

Men det var inte det jag skulle diskutera nu, utan en helt annan sak. Jag tänkte att jag för en gångs skull, skulle kosta på mig ett riktigt bra hotell. Jag har inte bott på ett riktigt bra hotell sedan jag var gift för länge sedan. Så jag valde ett som marknadsförde sig som "ett fyrstjärnigt hotell med femstjärnig service".

Bland annat har de en ruta man kan fylla i när man skickar sin bokning, avseende speciella önskemål, och de lovar att uppfylla önskemålet bara det är i deras makt, typ. När hotell har så, brukar folk fylla i allt möjligt tokigt, bara för att testa hur hotellet klarar av det. Och hotellen brukar alltid klara av önskemålet, även om det ibland får bli på ett skämtsamt sätt, när gästen har önskat något helt omöjligt. (Typ om gästen har önskat att hennes idol ska bo på hotellrummet med henne, så hittar hon ett porträtt av idolen på sängbordet.)

Jag testade det, och skrev att jag ville ha ett skohorn med långt skaft. Detta p.g.a. att jag verkligen behöver ett skohorn med långt skaft om jag ska använda mina promenadskor med snörning, som är bra att ha när man ska gå mycket. Jag har nämligen p.g.a kvarstående bäckenfoglossning svårt att böja mig och använda ett litet skohorn. 

Jag fick tillbaka det här svaret:

Det känns lite, som att jag lika gärna kan boka om till ett tvåstjärnig hotell, eller..? Det kommer inte att bli någon skillnad. 

Kära dagbok,

en riktig bra och slö dag idag. Sovmorron till 9, frukost, lite städ av badrum och lite hänga tvätt bara, och sen iväg till köpcentrat för att försöka röra på benen (då det är så kallt och blåsigt ute).

Fixat ett par ärenden, hittat en lila tröja till påsk, druckit en latte långsamt medan jag spanade på omgivningen och deras varierande stilar. Det blir lite komiskt med de som ser ut att klä upp sig för att åka och shoppa, och lika komiskt med de som verkligen inte bryr sig alls och kommer in "med gödsel under tofflorna" som farmor hade sagt.

Själv hör jag nog mest till den förra kategorin och tycker det är lätt pinsamt om jag har med mig maken och han ser ut som en obäddad säng. Men men, det är inte han som har 700 ex-kollegor i stan, det är liksom svårt för mig att gå nånstans utan att träffa på någon av dem. Men han får väl vara som han är.

Så småningom hittade jag hem igen, vi satt framför datorn ett slag och enades om att skicka ut save-the-date för gemensam födelsedagsfest i oktober. Äntligen något mer att se fram emot!

Kära dagbok

Det måste alltid vara någonting! Det har flutit på så bra med den översättningsbyrå, som numera är min huvudsakliga arbetsgivare. Men nu har den nya kvasten där hittat på ett nytt system för utdelning av uppdragen. De mailas ut till flera översättare, som har befunnits lämpliga för respektive uppdrag - och den som svarar först får uppdraget.

Detta gynnar ju unga människor som praktiskt taget BOR i sina mobiler. Det gör inte jag. Jag har hittills bara kollat mailen några gånger om dagen - mer bråttom är det sällan, och ÄR det det kan folk ringa också. Har redan missat två uppdrag p.g.a. detta, ett igår och ett idag. De gick båda åt på ca 40-45 minuter.

Har aktiverat notifikationer för e-mailen, men det kommer att bli störande. Kanske går att dela upp emailen på något sätt, så att de som kommer från arbetsgivaren kommer in i en särskild inbox, och jag får notifikationer enbart från den..? Måste kolla upp det. 

...men detta var verkligen inte bra. Jag fattar inte hur dom tänker..? För att vara lite skrytsam, så är översättare ofta intelligenta och intellektuella människor. Det passar dem inte att hänga över mobilen och vänta på ett jobberbjudande, så att de kan hugga först. Det kanske passar unga människor som arbetar som cykelbud eller butiksbiträden utan att ha en riktig anställning... men nä, de kan inte må bra av det heller i längden! :o