Ifrågasätta beslut, barn

Vem säger att din sambo tycker att alla beslut du tagit i ditt liv före henne är bra och vettiga? 

Visste hon ens att barnet skulle födas med funktionshinder, och hur vet du att detta så tvärsäkert är ärvt från fadern och hans leverne? Hade det varit mindre dåligt beslut om barnet fötts utan sin diagnos?
 
Du väljer aktivt situationen, att leva med henne och hennes "utvecklingsstörda unge". Förvalta den relationen du kan få med barnet istället för att låta så nedsättande som du faktiskt gör i din första post (ja, jag har läst dina andra och ser att du formulerar dig väldigt annorlunda där. Men första posten låter verkligen otrevlig gentemot den människa och hennes barn du faktiskt aktivt väljer att leva med. Ditt beslut, som din mamma eller bästa polare tycker är helt galet?).

Och Goneril,
Nej man tvingar inte människor till abort oavsett deras livssituation och hur dum du än tycker den är. Sunkigt. 

Aldrig sagt att hon visste att ungen skulle bli utvecklingsstörd.
Det jag ifrågasatt är hennes beslut att behålla barnet när hon vet vilken olämplig idiot fadern är.
Det är historia. Går inte att ändra det hon gjorde, hon gjorde sitt val. Men det jag undrar är hur folk flest hade resonerat i den situationen hon va i. Hade ni behållt barnet givet de förutsättningarna eller inte?

Aldrig sagt att hon visste att ungen skulle bli utvecklingsstörd.
Det jag ifrågasatt är hennes beslut att behålla barnet när hon vet vilken olämplig idiot fadern är.
Det är historia. Går inte att ändra det hon gjorde, hon gjorde sitt val. Men det jag undrar är hur folk flest hade resonerat i den situationen hon va i. Hade ni behållt barnet givet de förutsättningarna eller inte?

Nu är själva frågan att jag inte förstår varför någon kan välja att inte göra abort när personen vet att blivande pappan kommer va en frånvarande far och väldigt dålig förebild.
Är själv av uppfattningen att ett barn förtjänar två bra föräldrar.
Den diskussionen jag är ute efter. Är det rimligt att behålla ett barn när man vet med sig att ungen inte kommer få en far som är värd namnet.
När hon "gnäller" om barnets far så kan jag inte låta bli att tänka att det, åtminstone delvis, är självförvållat. Visst är det barnets fars fel, men hon visste redan innan att han är en idiot.

Nu är själva frågan att jag inte förstår varför någon kan välja att inte göra abort när personen vet att blivande pappan kommer va en frånvarande far och väldigt dålig förebild.
Är själv av uppfattningen att ett barn förtjänar två bra föräldrar.
Den diskussionen jag är ute efter. Är det rimligt att behålla ett barn när man vet med sig att ungen inte kommer få en far som är värd namnet.
När hon "gnäller" om barnets far så kan jag inte låta bli att tänka att det, åtminstone delvis, är självförvållat. Visst är det barnets fars fel, men hon visste redan innan att han är en idiot.

Nu är själva frågan att jag inte förstår varför någon kan välja att inte göra abort när personen vet att blivande pappan kommer va en frånvarande far och väldigt dålig förebild.
Är själv av uppfattningen att ett barn förtjänar två bra föräldrar.
Den diskussionen jag är ute efter. Är det rimligt att behålla ett barn när man vet med sig att ungen inte kommer få en far som är värd namnet.
När hon "gnäller" om barnets far så kan jag inte låta bli att tänka att det, åtminstone delvis, är självförvållat. Visst är det barnets fars fel, men hon visste redan innan att han är en idiot.

Nu är själva frågan att jag inte förstår varför någon kan välja att inte göra abort när personen vet att blivande pappan kommer va en frånvarande far och väldigt dålig förebild.
Är själv av uppfattningen att ett barn förtjänar två bra föräldrar.
Den diskussionen jag är ute efter. Är det rimligt att behålla ett barn när man vet med sig att ungen inte kommer få en far som är värd namnet.
När hon "gnäller" om barnets far så kan jag inte låta bli att tänka att det, åtminstone delvis, är självförvållat. Visst är det barnets fars fel, men hon visste redan innan att han är en idiot.

Hon passar mig perfekt. Nu. Älskar den hon är idag.
Och jag var väl medveten om hela situationen när vi valde att bli sambos.
Det betyder inte att jag har full förståelse för alla val hon gjort.
Alltså valet att få/behålla ett barn när hon vet att fadern är högst olämplig.

Säg såhär då. Skit i mitt case. Hur hade ni resonerat om ni va i en liknande situation?
Att ni av en olyckshändelse väntar barn med någon ni vet kommer bli en (extremt) dålig förälder?

Har du ett annat ord för varierad kombination av genom så varsågod och berätta om det ordet :D 
Försök att ha två tankar i huvudet samtidigt :)
Jag ifrågasätter inte barnet. Jag ifrågasätter min sambos val att ge barnet en urusel far. Inget jag tänkte på speciellt mycket i starten men när man ser hur ledsen barnet blir när kompisar berättar om sina pappor, ja då blir det mer och mer tydligt att det mer va ett egoistiskt val av barnets mor.

Alla gör misstag, jag dömer inte henne som person för det, men jag kan inte tycka att det va ett bra val av henne. Helt enkelt för att ett barn förtjänar en bra, trygg familj.