Anonym (Lägg av bara)

Wed 15 Nov 2023 17:59

210 svar

Kan folk bara sluta tycka synd om sig själva?

Jag har läst en hel del trådar/artiklar/anonyma insändare och så vidare skrivna av kvinnor och män som känner sig ensamma. Inte ensam som i att man nödvändigtvis behöver en partner, utan att man överlag saknar umgänge.

Jag har lagt märke till att dessa personer ofta tycker synd om sig själv (inte alla men många). De tycker så synd om sig själva. Istället för att ta tag i problemet skriver de trådar på internet, för att folk ska berätta hur synd det är om dem.

Man kommer inte få fler kompisar eller hitta annat umgänge om man låser in sig i sin bostad och är rädd för mänsklig kontakt. Det funkar inte så. Om man nu så gärna vill träffa människor så får man faktiskt lyfta på arslet och se till att det händer något. Man tar egna initiativ. Man börjar höra av sig till folk, man söker helt nya kontakter om de gamla kontakterna inte längre är intresserade. Man kastar sig ut i världen och släpper rädslan, man provar och ger sig in i alla möjliga situationer. Annars händer ingenting.

Istället för att vänta på att andra ska komma fram och börja prata och ta kontakt så kan man ju prova att själv göra det. Vet man inte vad man ska säga så finns det bra tips om man bara googlar.

Om man nu har gjort allt i världen och ändå inte lyckas knyta nya kontakter, om man fortfarande är helt ensam, då kanske man måste inse att problemet ligger hos en själv - man är sannolikt inte en så fantastisk människa som man tror om nu alla människor tar avstånd från en..

Kan folk bara sluta tycka synd om sig själva?

Anonym (100)

Thu 16 Nov 2023 11:35

#41

Anonym (100) skrev 2023-11-16 11:26:23 följande:

Så tänker många och det är därför de mår dåligt. För de blir negativa så fort något går dem emot.

Därför jag säger att omständigheterna nästan är irrelevanta. Det är hur man tänker som avgör hur man mår.

Väljer man att se det negativa eller positiva?

Oavsett hur mörkt det är finns det alltid ett ljus. Oavsett hur ljust det är finns det alltid ett mörker.

Och Har man den inställningen får man även liknande människor runt sig och bättre omständigheter. Det hänger ihop.

Negativa människor som klagar flyr alla som pesten för ingen orkar med dem. Sedan klagar de på omständigheter som de själva skapat.

Anonym (Caspians secret)

Thu 16 Nov 2023 11:38

#42

Anonym (100) skrev 2023-11-16 11:26:23 följande:

Så tänker många och det är därför de mår dåligt. För de blir negativa så fort något går dem emot.

Därför jag säger att omständigheterna nästan är irrelevanta. Det är hur man tänker som avgör hur man mår.

Väljer man att se det negativa eller positiva?

Oavsett hur mörkt det är finns det alltid ett ljus. Oavsett hur ljust det är finns det alltid ett mörker.

Alltså, jag säger inte emot att det alltid finns ljus, men omständigheterna är inte irrelevanta för hur en människa utvecklas. Det är därför man kan göra skillnad för en annan människa, på gott och på ont.

En person som blir utsatt blir mindre utsatt om stöd finns än om andra tar utsattheten som intäkt för att behandla denna person ännu sämre.

Men sedan finns ju då också de här självbästa drängarna som ser en utsträckt hand som kontaminerad om den är öppen med välvilja, men lite härligt fräck om den örfilar upp den svage i sin väg.

Drängarna skulle aldrig tillstå sitt behov av medkänsla och det lämnar dem ensamma med sitt, som de vill ha det.

Anonym (Caspians secret)

Thu 16 Nov 2023 11:41

#43

Jag håller med om att negativa människor som bara klagar orkar ingen med i längden, och det är därför det största lidandet sker i tystnad. Däremot hör vi människor tjuta i högan sky över det oviktiga, och en del av dem gör det gärna i grupp.

Anonym (100)

Thu 16 Nov 2023 13:02

#44

Anonym (Caspians secret) skrev 2023-11-16 11:38:20 följande:

Alltså, jag säger inte emot att det alltid finns ljus, men omständigheterna är inte irrelevanta för hur en människa utvecklas. Det är därför man kan göra skillnad för en annan människa, på gott och på ont.

En person som blir utsatt blir mindre utsatt om stöd finns än om andra tar utsattheten som intäkt för att behandla denna person ännu sämre.

Men sedan finns ju då också de här självbästa drängarna som ser en utsträckt hand som kontaminerad om den är öppen med välvilja, men lite härligt fräck om den örfilar upp den svage i sin väg.

Drängarna skulle aldrig tillstå sitt behov av medkänsla och det lämnar dem ensamma med sitt, som de vill ha det.

Det är inte irrelevant för hur man utvecklas. Det stämmer. Men man kan göra det irrelevant för hur man mår.

Rejält mörka tider kan till och med vara positivt för måendet. Det är svårare för en person som alltid levt i ljus att hantera motgångar. Det är något man behöver lära sig.

Anonym (Caspians secret)

Thu 16 Nov 2023 13:40

#45

Anonym (100) skrev 2023-11-16 13:02:24 följande:

Det är inte irrelevant för hur man utvecklas. Det stämmer. Men man kan göra det irrelevant för hur man mår.

Rejält mörka tider kan till och med vara positivt för måendet. Det är svårare för en person som alltid levt i ljus att hantera motgångar. Det är något man behöver lära sig.

Man behöver lära sig att hantera motgångar, men jag är övertygad om att trygga förhållanden där det inte blir så farligt att få motgångar ger en mycket bättre grund än långa bistra tider.

Man får erfarenheter under bistra tider som man i bästa fall kan använda till något som kommer en själv och andra till gagn.

Anonym (Gryning)

Thu 16 Nov 2023 13:52

#46

Anonym (Lägg av bara) skrev 2023-11-15 17:59:51 följande:

Kan folk bara sluta tycka synd om sig själva?

Jag har läst en hel del trådar/artiklar/anonyma insändare och så vidare skrivna av kvinnor och män som känner sig ensamma. Inte ensam som i att man nödvändigtvis behöver en partner, utan att man överlag saknar umgänge.

Jag har lagt märke till att dessa personer ofta tycker synd om sig själv (inte alla men många). De tycker så synd om sig själva. Istället för att ta tag i problemet skriver de trådar på internet, för att folk ska berätta hur synd det är om dem.

Man kommer inte få fler kompisar eller hitta annat umgänge om man låser in sig i sin bostad och är rädd för mänsklig kontakt. Det funkar inte så. Om man nu så gärna vill träffa människor så får man faktiskt lyfta på arslet och se till att det händer något. Man tar egna initiativ. Man börjar höra av sig till folk, man söker helt nya kontakter om de gamla kontakterna inte längre är intresserade. Man kastar sig ut i världen och släpper rädslan, man provar och ger sig in i alla möjliga situationer. Annars händer ingenting.

Istället för att vänta på att andra ska komma fram och börja prata och ta kontakt så kan man ju prova att själv göra det. Vet man inte vad man ska säga så finns det bra tips om man bara googlar.

Om man nu har gjort allt i världen och ändå inte lyckas knyta nya kontakter, om man fortfarande är helt ensam, då kanske man måste inse att problemet ligger hos en själv - man är sannolikt inte en så fantastisk människa som man tror om nu alla människor tar avstånd från en..

Kan folk bara sluta tycka synd om sig själva?

Jag har funderat över det också. Tror det handlar om barnuppfostran. En del föräldrar verkar tro att det är skadligt för barn att bli upprörda och tillgodoser direkt barnets vilja, hur absurt det än är. Dvs föräldern är rädd för skrik och vill göra det lätt för sig själv. Vilket också innebär en risk för narcissistisk personlighet hos barnet.

Det i sin tur skapar en vuxen som är van vid att få sina behov tillgodosedda av andra. Får den inte det så går denne tillbaka till barnstadiet, blir upprörd och offret. För det har den lärt sig fungerar ju.

Anonym (Caspians secret)

Thu 16 Nov 2023 14:54

#47

Anonym (Gryning) skrev 2023-11-16 13:52:08 följande:

Jag har funderat över det också. Tror det handlar om barnuppfostran. En del föräldrar verkar tro att det är skadligt för barn att bli upprörda och tillgodoser direkt barnets vilja, hur absurt det än är. Dvs föräldern är rädd för skrik och vill göra det lätt för sig själv. Vilket också innebär en risk för narcissistisk personlighet hos barnet.

Det i sin tur skapar en vuxen som är van vid att få sina behov tillgodosedda av andra. Får den inte det så går denne tillbaka till barnstadiet, blir upprörd och offret. För det har den lärt sig fungerar ju.

Narcissister brukar inte vara så ensamma? De klarar ofta inte det. De brukar tvärtom vara experter på att få nya kontakter, med smicker och charm, och en narcissist skulle heller aldrig öppet tillstå att det finns saker i livet den inte är nöjd med. Däremot kan den visa på många andra sätt att den inte är nöjd om den tycker synd om sig själv.

Sedan finns det förstås dolda narcissister, inåtvända typer som inte gör så mycket väsen av sig men ändå är väldigt missnöjda med tillvaron.

Anonym (Fullt upp?)

Thu 16 Nov 2023 15:00

#48

Ensamhet kan bero på så mycket olika saker och vad vi alla har för förutsättningar. Det kan vara fysiska sjukdomar, liksom psykisk ohälsa, såsom depressioner med mera. När man mår riktigt dåligt har man inte ork och kraft att ta kontakt och ge sig ut bland människor. Men om man aldrig varit där själv, förstår man inte.
Sedan finns det faktiskt människor som andra är rädda för och har komplex inför. Det finns människor som kan vara otroligt avundsjuka, elaka och sådana människor går det inte att vara med.
Det är bara att gratulera alla som har kraft och ork att odla bra relationer och att det fungerar. Att vårda relationer är ett givande och ett tagande. Annars fungerar det inte.

Anonym (Gryning)

Thu 16 Nov 2023 15:13

#49

Anonym (Caspians secret) skrev 2023-11-16 14:54:03 följande:

Narcissister brukar inte vara så ensamma? De klarar ofta inte det. De brukar tvärtom vara experter på att få nya kontakter, med smicker och charm, och en narcissist skulle heller aldrig öppet tillstå att det finns saker i livet den inte är nöjd med. Däremot kan den visa på många andra sätt att den inte är nöjd om den tycker synd om sig själv.

Sedan finns det förstås dolda narcissister, inåtvända typer som inte gör så mycket väsen av sig men ändå är väldigt missnöjda med tillvaron.

Ja, covert narcissism. Tror att majoriteten av folk med offermentalitet innehar detta. Sen finns det naturligtvis riktiga offer också. Någon som har blivit misshandlad eller utnyttjad.

They may appear shy, introverted, or insecure on the surface, but their underlying narcissistic tendencies can manifest through passive-aggressive behaviors, victim mentality, and manipulation tactics.

https://www.thebehavioralscientist.com/glossary/covert-narcissist

Anonym (Caspians secret)

Thu 16 Nov 2023 17:13

#50

Till Fullt upp, du skrev:

"Ensamhet kan bero på så mycket olika saker och vad vi alla har för förutsättningar. Det kan vara fysiska sjukdomar, liksom psykisk ohälsa, såsom depressioner med mera. När man mår riktigt dåligt har man inte ork och kraft att ta kontakt och ge sig ut bland människor. Men om man aldrig varit där själv, förstår man inte."

Jag håller med om att om man inte varit där själv kan det vara svårt att förstå. Samtidigt är det inte ovanligt att människor som mår såhär snabbt börjar agera utifrån så kallad sjukdomsvinst, och exempelvis förväntar sig anpassning från andra, vilket leder till risk för att människor drar sig undan och lämnar någon åt sin ensamhet.

"Sedan finns det faktiskt människor som andra är rädda för och har komplex inför. Det finns människor som kan vara otroligt avundsjuka, elaka och sådana människor går det inte att vara med."

Jag är inte riktigt med på hur du menar, men är man rädd för någon eller känner sig underlägsen så är det svårt att få en jämlik relation. Det kan hända i en del föräldra-barnrelationer.

Avundsjuka och elakhet är inte attraktivt. En brasklapp för att människor på FL säger att det är avundsjuka och elakhet i de mest märkliga av situationer, men jag utgår ifrån att du menar relationer utanför de dysfunktionella och mångåriga relationer en del användare utvecklat till varandras nick här.

"Det är bara att gratulera alla som har kraft och ork att odla bra relationer och att det fungerar. Att vårda relationer är ett givande och ett tagande. Annars fungerar det inte."

Amen. Mycket bra uttryckt.

Kan folk bara sluta tycka synd om sig själva?

INNEHÅLL