Varför tog man bort diagnosen ADD?

Då har du nog misförstått. Personen som skrev om föräldrarutbildning skrev att i de utbildningar där ADD och ADHD är sammanlagt handlar, enligt hennes erfarenhet, för mycket om hyperaktiviteten, vilket de med ADD inte har, och att det borde handlar mer om det som alla har gemensamt. Ingenstans har personen skrivit att ADD är motsatsen till ADHD.

Och jo, du har gnällt en del över att de med ADHD får högre löneförhöjningar.
Att det är dålig ledarskap när man behandlar sina anställda så att flera säger upp sig och/eller blir utbrända, är ingen som säger emot. Men vad har det med eventuell npf att göra?
Att man anser de som presterar mer som mer värdefulla medarbetare är bara logisk, i alla fall om det handlar om ett vinstdrivande företag och inte en statlig myndighet.

Sedan låter det väldigt konstigt att de av dina kollegor som har ADHD presterar så mycket bättre än alla andra. Är det ett yrke som drar till sig just personer med ADHD och som är inom ett oområde där många har lätt att hyperfokusera? För annars skulle de inte prestera så mycket bättre bara för att de har mer energi. De skulle ju, precis som du, har svårt att koncentrera sig på sina uppgifter, svårt att hålla fokus, agera impulsiv och däremed slarva en del och/eller inte bli klart med sina uppgifter. Gentemot de flesta neurotypiska skulle de alltså ha en nackdel.
Vad är det för bransch du jobbar i?

Det måste ju inte vara en remiss, med de skulle ju kunna rekommendera till TS att hon söker sig till psykiatrin för att göra en utredning. Känns lite konstigt att ingen genom alla år av utredningar har gjort det.

TS själv verkar inte har varit angelägen om att få en utredning.

I det man ser utanpå en människa skiljer sig ADHD och ADD mycket.

Inre svårigheter med att bibehålla uppmärksamheten  är densamma. Om en uppgift är stimulerande kan det gå bättre att upprätthålla uppmärksamheten. 

Klassiska arbetsområden är brevbärare, tidigare även aktiemäklare i direkt handel (numera tror jag att digitala algoritmer sköter en del av det), restauranganställd ( både i köket och serveringen), alla jobb som kräver att kroppen är igång utan att det blir jättemonotont (dvs inte löpande band), lärare , speciellt idrottslärare (eftersom de är aktiva under hela lektionen), försäljare o. s. v. 

Ingen berättar väl om eventuella diagnoser för sin chef, eller va? 

Det här är pudels kärna. Många verkar tro att man på något sätt blir särbehandlad med diagnos, men saken är att en arbetsgivare har samma förväntningar på alla, hur många diagnoser du än kan visa upp.

Vida skillnader är lika utbredd bland de utan diagnos, och det blir ingen skillnad för arbetsgivaren om du kommer med ett papper. 

Min dotter och jag har ADD. Förra våren gick jag en föräldrautbildning för tonåringar med ADD, genom ADHD center. Jag är oerhört glad att det var en separat kurs och blev mållös av att alma föräldrar beskrev sina barn på precis samma sätt som jag beskriver mitt.

Somnar ofta när hon kommer hem från skolan för att hon är helt utmattad av de sociala kontakterna, imploderar istället för att explodera et.c. Hon har varit det typiska "barnet i hörnet" som är för snäll för att ens ha kommit i fråga för någon utredning, utom när lärare blev irriterade på henne för att hon inte kunde fokusera utan dagdrömde och ritade på lektionerna. Ibland gick hon i väg upp emot fyra gånger per dag för att gråta eftersom hon var så trött. Efter ungefär fyra års tjat blev hon utredd. Jag fick min diagnos vid cirka 46 års ålder.

Jag tycker också att det är synd att ADD bakas in och i mitt tycke underordnas ADHD därför att varenda gång ADHD tas upp i media så är det den hyperaktiva varianten som det talas om, precis som de hyperaktiva barnen blir mest sedda redan på förskolan. 

adhd är ingen sjukdom ens..

Ja precis. 

Allt fokus för adhd hamnar på hyperaktiviteten och add försvinner helt. 

Om de nu ska vara samma diagnos så skulle det vara bättre att ADD var huvuddiagnosen och att man fokuserade på det som faktiskt är gemensamt och att det sedan är ett tillägg att man har hyperaktivitet också. 

ADD (som det hette i tidigare upplaga av diagnosmanualen) är inte en underkategori. Det är helt enkelt en variant av ADHD som finns som antingen:

Huvudsakligen hyperaktiv, huvudsakligen ouppmärksam eller kombinerad form.

Det hela kompliceras av en kombination av många faktorer...bland annat det stora symtom/funktionsöverlappet mellan olika diagnoser. Bland annat ADD (för att nu använda det gamla namnet) förväxlas inte sällan med autism. Företagen som utreder NPF har vuxit som svampar genom åren och alla tävlar om resurser och ur ett vinstperspektiv finns det alltför många och starka incitament till att dessa utredningar måste göras snabbt och därför ofta tolkas by the book och helt enligt statistiska gränsdragningar "Jahaaaa, du fick bara 64 T-poäng på BRIEF-2) när din lärare skattade dig. Ja då har du inte någon NPF eftersom dina svårigheter inte syns i två olika miljöer" eller "Patienten bedöms inte ha autism eftersom de inte nådde upp till cut-off på ADOS"

Däremot förstår de flesta insatta idag vad man menar om en person säger sig ha ADD. Hade någon kommit till mig och sagt det hade jag för det första inte brytt mig om att "rätta" dem utan bara tagit till mig av vad de helt enkelt förmedlar med den informationen. Om det sedan av någon anledning hade varit så att jag på något vis behövde prata om ADD så hade jag kallat det vid det namn det har idag och sedan förklarat kort själva namnbytesgrejen så att de framåt skulle veta och lättare kunna hitta information om de själva sökte det.

Jag tänker såhär. Precis som autismspektrumstörningen är just ett spektra så är ju nu även adhd har ju nu ett spectra från hyper på adhd-sidan till add-sidan. 

Det är i alla fall min tolkning av det. 

Tänker också så att om någon säger så, så får du säga att jo, men adhd är ju individuellt och min yttrar sig såhär.