• Anonym (Läsning)

    Kan en lärare ge för mycket böcker?

    Jag har nu fått feed-back av rektorn precis innan skolavslutningen. Föräldrarna tycker att jag ger för mycket böcker att läsa, det är elever i årskurs 9e. Dom har fått två böcker att läsa på 300 sidor som är mer åt det populärvetenskapliga hållet. 


    Det är böcker som beskriver området på ett kortfattat sätt men som ger eleverna en historisk kontext på ämnet. 


    Föräldrarna anser att ämnet inte borde ha någon litteratur alls. Att det är orimligt att eleverna ska läsa 600 sidor. Jag köper att det är att ta in att ge eleverna 600 sidor ren fakta. Det är det inte, det är inte ens böcker som dom ska memorera utan förstå helheten. 

    Böckerna handlar om människor och deras familjer, typ som att läsa Anne Frank eller något. 


    Föräldrarna menar även att språket är för avancerat, att ord som rationell är för svårt för en 15 åring. 


    Är denna kritik verkligen rimlig?

  • Svar på tråden Kan en lärare ge för mycket böcker?
  • Anonym (M)
    Anonym (A) skrev 2025-06-13 07:34:56 följande:

    Det allra viktigaste jag fick med mig från hemkunskapen var ett antal recept på rätter vi tillagade, som jag fortsatte med hemma och även efter jag flyttat hemifrån.
    Jag minns också ett vettigt projekt där vi fick i hemuppgift att planera inköp av föremål/möbler vid flytt till en tom lägenhet, med specifik budget.
    Historisk kontext hade jag klarat mig utan i ett ämne med begränsat utrymme i schemat.

    Självklart kan man även i bild, musik, gymnastik och slöjd lägga på lite litteraturstudier och djupgående diskussioner med hemläxa, men tveksamt om det är viktigt för att bli en vettig vuxen. Man kan inte grotta ner sig i allt. Däremot vore det bra med en lista på lämplig litteratur för de som är extra intresserade, och gärna några låneexemplar.

    Det finns en hel del vettigt att läsa om läxfri skola.


    Idag får de inte ens en egen bok, det gick vi. Datorer är viktigare uppenbarligen tycker skolans värld (inte alla lärare dock).  Min åk 9 elev har inte fått ett enda recept med sig. Ett par rätter har han lagat med ursprung från hemkunskapen, men då har han fått googla. 

    Läxfri skola. Jag förstår det i lågstadiet (de som egentligen är mest motiverade för läxor). Därefter är det inte alls bra. Visst,  skolan behöver koordinera läxor så inte alla ligger på samma dag typ. Men att få de som har haft läxfri skola att inse att man behöver lägga ner tid och plugga till prov - nej det är inget lätt man gör direkt. De förstår inte varför de behöver repetera inför prov osv. 

    Att ha småläxor och planera att göra dem är viktigt från start. Det handlar inte om att räkna 15 sidor matte hemma varje fredag. Det kan vara att ett ämne ber dem läsa 15 sidors skönlitterär bok för ett ämne. 

    Jag har försökt lära ut olika sorters studieteknik till mina barn. Helt ointressant,  vi har ju inga läxor. Gymnasiet kommer bli tufft på den punkten.

    Jag gillar inte läxorna skolor alls, däremot koordination mellan lärarna och läxorna!
    Anonym (verkligen?) skrev 2025-06-13 09:54:04 följande:
    Jag vet det, och jag tycker att det är fel. 
    Just hemkunskap ska såklart innehålla teoretiska delar, som privatekonomi osv. Och även de andra praktiska ämnena ska innehålla en del teori. 

    Men det som mina barn fått ägna sig åt i de praktiska ämnena: sy en väska, skriv sedan en mindre avhandling om hur du sytt väskan. Då tar det teoretiska överhand och i princip dödar skaparlusten och kreativiteten.  
    Det är ju ändå så med det mesta, från de minsta till de största i skolvärlden. Jag känner personer som gick förskollärarelinjen på 90-talet. De hade obligatorisk gitarrumdervisning, teater med mera. Barnen var på förskolan  för att utvecklas och leka, skapa och,  ja, vara barn. 

    De som utexamineras idag förntas i princip att ha en 40 min mattelektion med treåringar. Försök att få dem att sitta stilla... Detta fortsätter sedan uppåt i åldrarna. Alla praktiska ämnen har teori. Ibland till förbannelse. Man önskar att de bara fått laga mat, måla, sy, slöjd och musicera och lära sig praktiska saker. Men så är inte svenska skolan uppbyggd längre, tyvärr. 
  • Tow2Mater
    Anonym (verkligen?) skrev 2025-06-13 09:51:36 följande:
    Eleven beskriver på ett utvecklat sätt hur man kan hantera frågor som rör privatekonomi och konsumtion.

    Eleven kommunicerar på ett utvecklat sätt om hur val och handlingar som förekommer i ett hem kan påverka hälsa, ekonomi och miljö
    Vad är skillnaden mellan beskriva och kommunicera i dessa krriteriebeskrivningar?
  • Anonym (Läsning)
    Fiona M skrev 2025-06-13 16:31:52 följande:

    Vilka böcker är det?


    Skulle det göra någon skillnad? 
  • Anonym (Jdtulnvgogogoclcxfn)
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-12 01:47:30 följande:

    Jag jämför ju även med böcker jag läste i 7an och 8an också, läser samma typ av böcker av samma författare bland annat fortfarande och jag speedar inte. Det handlar mer om vad eleverna lägger sin fritid på. Min man och jag delar på böckerna och jag får mycket från min svärmor Och sedan handlar min man på second hand också. 


    Men jag läser allt möjligt, har en lista på böcker som snart kommer ut också. 


    Det är faktiskt inte din ensak vad eleverna lägger sin fritid på. 

    Ett alternativ är att ni har högläsning av böckerna och diskuterar det nu just har läst direkt på lektionen. 

    Nästa tillfälle kan ni diskutera det ni har läst och jämföra med tidigare kapitel osv.
  • Anonym (verkligen?)
    Tow2Mater skrev 2025-06-13 20:25:52 följande:
    Vad är skillnaden mellan beskriva och kommunicera i dessa krriteriebeskrivningar?
    Det är en intressant fråga. Och troligen knyter den an till kritiken av betygen då de anses rättsosäkra. För att citera Henrekson som utrett betygen:

    ? Dagens betygssystem är bland det mest demoraliserande som finns i Sverige.

    Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande.

    Jag tycker även att det är emotionellt väldigt stötande.

    Förutom betygsinflationen och den bristande likvärdigheten i betygssättningen är det dessutom oklart vad det egentligen är som betygsätts, säger Magnus Henrekson.
  • Goneril

    Läsning. Här talas om betygssystem, hur allt ska mätas och naturligtvis hur viktig läsningen är för att ta sig igenom studier och att uppnå resultat, detta är ingenting som ifrågasätts. Det jag vänder mig emot är att det lustbetonade med läsningen faller bort, det verkar här som om läsningen är en tråkig pliktuppfyllelse och ingenting roligt att se fram emot, en vinkling som jag protesterar emot å det livligaste.                                                                                                                 Böcker måste finnas därhemma, klassiker såväl som ungdomslitteratur, kanske deckare också om de är välskrivna. Vi som hjälpte till hemma, på landet, 60-tal, längtade till kvällen då vi kunde fortsätta att läsa de påbörjade böckerna. Hur skulle det gå för huvudpersonerna? Ja, jag vet, skärmtid, skärmtid. Nu tror jag inte att den förväntan inför en boks innehåll, till exempel Mästerdetektiven eller en rysk klassiker, kan mäta sig med skärmens dragningskraft. Synd om barn och ungdomar som inte får uppleva spänningen och samtidigt få en duvning i grammatik och öka sitt ordförråd!                                                                                                                                                                                       Tidigare åldrar: Det finns ingen särskild "läskod" som ska knäckas. Att lära sig läsa är ett mödosamt arbete, den ena bokstaven läggs till den andra, långsamt ljudande genom alfabetet. Jag i likhet med många klasskamrater som började skolan på 50- och 60-talen kunde läsa vid 5. Vissa ord förstod man inte men då fanns farmor och farfar där, generationsboende.                                                                                                             Slutligen: Ett stort hot mot läsning, för nöjes skull såväl som läxor, är trångboddhet. Den är även ett hot mot hälsa och välbefinnande rent allmänt. Jag har alltid haft eget rum, en plats att dra mig undan till. Här i rikets andra stad intervjuades en gosse om läxläsning och han svarade då: "Hur tror du att jag ska kunna läsa när vi bor åtta personer i en tvåa"? Nej, det är omöjligt, det förstår ju var och en. Där finns mycket av problemställningen inför den bristande integrationen.                                                                                                           Ungdomar måste få lugn och ro för läsning. Biblioteken har därvid en viktig uppgift, likaså borde läxläsning  erbjudas i skolorna efter avslutade lektioner. Om inte ungdomar fångas upp i tid blir det aktörer med kriminell bakgrund som gör det, att inte våra politiker fattar detta? Varför byggs inte fler rymliga bostäder? Kvinnor ska heller inte föda barn efter barn och därmed hålla sig undan från språkinlärning och förvärvsarbete. 

  • Anonym (verkligen?)
    Goneril skrev 2025-06-16 10:14:34 följande:

    Läsning. Här talas om betygssystem, hur allt ska mätas och naturligtvis hur viktig läsningen är för att ta sig igenom studier och att uppnå resultat, detta är ingenting som ifrågasätts. Det jag vänder mig emot är att det lustbetonade med läsningen faller bort, det verkar här som om läsningen är en tråkig pliktuppfyllelse och ingenting roligt att se fram emot, en vinkling som jag protesterar emot å det livligaste.                                                                                                                 Böcker måste finnas därhemma, klassiker såväl som ungdomslitteratur, kanske deckare också om de är välskrivna. Vi som hjälpte till hemma, på landet, 60-tal, längtade till kvällen då vi kunde fortsätta att läsa de påbörjade böckerna. Hur skulle det gå för huvudpersonerna? Ja, jag vet, skärmtid, skärmtid. Nu tror jag inte att den förväntan inför en boks innehåll, till exempel Mästerdetektiven eller en rysk klassiker, kan mäta sig med skärmens dragningskraft. Synd om barn och ungdomar som inte får uppleva spänningen och samtidigt få en duvning i grammatik och öka sitt ordförråd!                                                                                                                                                                                       Tidigare åldrar: Det finns ingen särskild "läskod" som ska knäckas. Att lära sig läsa är ett mödosamt arbete, den ena bokstaven läggs till den andra, långsamt ljudande genom alfabetet. Jag i likhet med många klasskamrater som började skolan på 50- och 60-talen kunde läsa vid 5. Vissa ord förstod man inte men då fanns farmor och farfar där, generationsboende.                                                                                                             Slutligen: Ett stort hot mot läsning, för nöjes skull såväl som läxor, är trångboddhet. Den är även ett hot mot hälsa och välbefinnande rent allmänt. Jag har alltid haft eget rum, en plats att dra mig undan till. Här i rikets andra stad intervjuades en gosse om läxläsning och han svarade då: "Hur tror du att jag ska kunna läsa när vi bor åtta personer i en tvåa"? Nej, det är omöjligt, det förstår ju var och en. Där finns mycket av problemställningen inför den bristande integrationen.                                                                                                           Ungdomar måste få lugn och ro för läsning. Biblioteken har därvid en viktig uppgift, likaså borde läxläsning  erbjudas i skolorna efter avslutade lektioner. Om inte ungdomar fångas upp i tid blir det aktörer med kriminell bakgrund som gör det, att inte våra politiker fattar detta? Varför byggs inte fler rymliga bostäder? Kvinnor ska heller inte föda barn efter barn och därmed hålla sig undan från språkinlärning och förvärvsarbete. 


    Och inget detta kommer man att uppnå genom ytterligare krav på läsning från ämnen där de böckerna är lite mindre nödvändiga. 
  • Anonym (Anna)

    Det är orimligt mycket,  med tanke på att de har andra ämnen. Speciellt om dessa sidor var under ett år, för ett ämne som vanligtvis inte har litteratur. Utdrag är ok. Men inte 600 sidor. 15-åringar läser knappt idag, vilket gör det svårsmält.

    Får jag fråga om du har autism? Känner nämligen till en kärare som har det och som inte kan avgöra vad som blir för mycket då han verkar vilja att hans elever ska vara lika intresserade av vissa saker.

  • Anonym (Läsning)
    Anonym (Anna) skrev 2025-06-16 14:05:42 följande:

    Det är orimligt mycket,  med tanke på att de har andra ämnen. Speciellt om dessa sidor var under ett år, för ett ämne som vanligtvis inte har litteratur. Utdrag är ok. Men inte 600 sidor. 15-åringar läser knappt idag, vilket gör det svårsmält.

    Får jag fråga om du har autism? Känner nämligen till en kärare som har det och som inte kan avgöra vad som blir för mycket då han verkar vilja att hans elever ska vara lika intresserade av vissa saker.


    Har ingen autism? frågan är väl vad vi lär barnen om vi inte kräver att dom läser mer? Hur ska vi bygga upp deras läsförmåga när du själv säger att dom knappt läser idag. Vi har problem på universiteten med elever som inte orkar läsa kurslitteraturen där heller. Vad anser du lösningen ska vara. För det här handlar inte att alla ska vara lika intresserade av samma sak som än själv. Alla lärare ska pracka på eleverna saker dom inte kanske har samma intresse för. Det gör inte en lärare till autistisk. Mina elever tycker det vi gör är kul, dom får bra betyg. Der som det klagas över är att eleverna behövt anstränga sig. Men det blir inte roligare sen när man kommer till gymnasiet och plötsligt då får betydligt mer litteratur? när jag gick i gymnasiet så kunde jag i små ämnen i exempelvis historia läsa tre böcker på 1200 sidor sammanlagt. Det var inget jag valt själv utan i historian skulle vi läsa om typ en specifik konflikt i världen. Det behövde vi då läsa massor om
    då utöver allt annat vi läste Och då var det böcker på universitetsnivå? I vilken ålder ska barnen utmanas, är det bra med ett stort glapp sen och i vilken ålder ska glappet komma. Du kan fundera på det istället för autism. 
Svar på tråden Kan en lärare ge för mycket böcker?