• Anonym (Läsning)

    Kan en lärare ge för mycket böcker?

    Jag har nu fått feed-back av rektorn precis innan skolavslutningen. Föräldrarna tycker att jag ger för mycket böcker att läsa, det är elever i årskurs 9e. Dom har fått två böcker att läsa på 300 sidor som är mer åt det populärvetenskapliga hållet. 


    Det är böcker som beskriver området på ett kortfattat sätt men som ger eleverna en historisk kontext på ämnet. 


    Föräldrarna anser att ämnet inte borde ha någon litteratur alls. Att det är orimligt att eleverna ska läsa 600 sidor. Jag köper att det är att ta in att ge eleverna 600 sidor ren fakta. Det är det inte, det är inte ens böcker som dom ska memorera utan förstå helheten. 

    Böckerna handlar om människor och deras familjer, typ som att läsa Anne Frank eller något. 


    Föräldrarna menar även att språket är för avancerat, att ord som rationell är för svårt för en 15 åring. 


    Är denna kritik verkligen rimlig?

  • Svar på tråden Kan en lärare ge för mycket böcker?
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-13 08:25:08 följande:
    Är du medveten om att dom praktiska ämnena kräver massa teori? Eleverna ska ägna sig åt jämställdhet och konsumtionsfrågor, resonera kring arbetsfördelningen i hemmet. 
    Det är väldigt synd att man förstört de praktiska ämnena på det sättet. De borde få vara en paus från det teoretiska istället för att bli en ytterligare börda i en redan pressad situation. 
  • Anonym (X)
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-13 08:41:19 följande:

    Du ska titta på innehållet vi ska undervisa i. Vi ska gå igenom jämställdhetsarbetet i hemmet. Könsfördelningen, hur gör du detta på ett bra sätt utan att uppfattas som politisk? Varför är hygienen viktig i hemmet, vi ska liksom lära eleverna att våttorka golv. Tittar man historiskt på hur vi i början på 1900 talet hade stora svårigheter med ofräscha råvaror, bristande hygien i hemmen så människor faktiskt dog. Vi ska lära eleverna att göra medvetna konsumtionsval. Vad är ett sådant val. 


    Hur påverkar ens konsumtion miljön. När jag tar det i en historisk kontext behöver ingen bråka om att man blir kränkt att vi försöker försöker förespråka att alla ska bli veganer eller att vi vill att alla ska känna skam inför att konsumera mejerier. 

    Har flera personer i mitt nätverk av hem och konsumentkunskapslärare som fått mycket skit från föräldrar över att dom pratat om jämställdhet och typ gett uppgifter att studera sina föräldrars arbetsfördelning i hemmet och typ kompisars arbetsfördelning i hemmet. Där kan du prata om ett jäkla liv. 


    När jag går in historiskt och vi läser om hur det såg ut i Sverige i början på 1900 talet och olika generationer så kan vi jämföra, vi kan se en skillnad i samhällsutvecklingen. Det handlar ju inte om att peka ut folk utan vi gör saker utifrån samhällsutvecklingens kontext. Mina elever tycker detta är jätteintressant, men ingen blir heller kränkt. När dom kanske jämför med sina egna föräldrar mellan deras arbetsfördelning i hemmet blir det inte en kränkning av att typ pappa gör ingenting utan nu blir det en diskussion om jämförelsen mellan typ 30 talet, 60 talet, 90 talet och så vidare. 


    Var i betygskriterierna återfinns det?
  • Anonym (Läsning)
    Anonym (verkligen?) skrev 2025-06-13 09:30:24 följande:
    Det är väldigt synd att man förstört de praktiska ämnena på det sättet. De borde få vara en paus från det teoretiska istället för att bli en ytterligare börda i en redan pressad situation. 
    Det är så i alla praktiska ämnen. Om en elev inte klarar teorin sån kan den inte få ett betyg. En person som enbart lagar god mat och är duktig på det kan inte få högsta betyg. Det ska vara medvetna val på tallriken, man ska kunna argumentera för detta och mycket annat. Matlagningen är bara en liten del och på vissa skolor har man inte ens möjlighet att laga mat i ämnet Utan ämnet blir helt teoretiskt. Men jag följer enbart kursmålen. 
  • Anonym (Läsning)
    Anonym (X) skrev 2025-06-13 09:37:01 följande:
    Var i betygskriterierna återfinns det?
    Du måste ju läsa kursmålen och det blir ju lite märkligt när folk utanför skolans värld ska sitta och tolka vad vi ska göra på lektionerna och att föräldrar ska gå in och säga vad deras barn ska ha i betyg utifrån att ha läst läroplanen. Föräldrar som klagat anser att vi enbart ska laga mat. 
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (X) skrev 2025-06-13 09:37:01 följande:
    Var i betygskriterierna återfinns det?
    En hel del av det TS skriver ingår i ämnet, men det står ju inget om hur mycket de olika delarna ska beröras.

    Detta är för åk 7-9
    Mat och matlagning
    - Matlagning för olika behov och sammanhang.
    - Livsmedels egenskaper och användningsområden.
    - Metoder för matlagning, däribland bakning.
    - Att planera, organisera och reflektera över arbetet.
    - Skapande av enkla måltider, till exempel utifrån säsong och rester.
    - Instruktioner och recept. Hur de kan läsas och följas samt begrepp för matlagning.
    - Smak, doft, konsistens och textur i samband med matlagning.
    - Redskap och teknisk utrustning samt hur de används på ett säkert och funktionellt sätt vid matlagning.
    - Hygien och livsmedelssäkerhet i samband med hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
    Privatekonomi och konsumtion
    - Ungas privatekonomi. Relationen mellan inkomst, sparande och konsumtion. Hur man kan planera sin ekonomi.
    - Planering, genomförande och rutiner vid inköp.
    - Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar.
    - Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval.
    - Reklam i olika former, även dolda reklambudskap.
    - Konsumenters rättigheter och skyldigheter. Garanti, reklamation, ångerrätt, öppet köp och köp från privatperson samt skillnad mellan köp i butik och på internet.
    - Jämförelse av olika produkters pris och kvalitet. Rimlighetsbedömning av pris och mängd.
    Levnadsvanor
    - Sammansättning av varierade och balanserade måltider och anpassning till individuella behov.
    - Måltidens betydelse för gemenskap. Olika mattraditioner.
    - Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.
    - Resurshushållning. Ställningstaganden vid val och användning av livsmedel och andra varor. Hur produktion, transport och återvinning av livsmedel och andra varor påverkar hälsa, ekonomi och miljö.
    - Rutiner och metoder för rengöring och tvätt

    Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
    Eleven planerar och tillagar måltider och hanterar andra praktiska uppgifter som förekommer i ett hem på ett fungerande sätt.

    Eleven beskriver på ett utvecklat sätt hur man kan hantera frågor som rör privatekonomi och konsumtion.

    Eleven kommunicerar på ett utvecklat sätt om hur val och handlingar som förekommer i ett hem kan påverka hälsa, ekonomi och miljö
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-13 09:37:30 följande:
    Det är så i alla praktiska ämnen. Om en elev inte klarar teorin sån kan den inte få ett betyg. En person som enbart lagar god mat och är duktig på det kan inte få högsta betyg. Det ska vara medvetna val på tallriken, man ska kunna argumentera för detta och mycket annat. Matlagningen är bara en liten del och på vissa skolor har man inte ens möjlighet att laga mat i ämnet Utan ämnet blir helt teoretiskt. Men jag följer enbart kursmålen. 
    Jag vet det, och jag tycker att det är fel. 
    Just hemkunskap ska såklart innehålla teoretiska delar, som privatekonomi osv. Och även de andra praktiska ämnena ska innehålla en del teori. 

    Men det som mina barn fått ägna sig åt i de praktiska ämnena: sy en väska, skriv sedan en mindre avhandling om hur du sytt väskan. Då tar det teoretiska överhand och i princip dödar skaparlusten och kreativiteten.  
  • Jemp
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-13 09:22:37 följande:

    Hur tycker du jag ska prata om hygien, matens påverkan på miljön och jämställdhetsarbetet och arbetsfördelningen i hemmet utan att eleverna börjar ta något personligt? Där samtalen inte blir för privata, där det inte väcker skuld och skam och motstånd utan att man bara ser det strikt teoretiskt.

    Har som sagt kollegor som blivit hårt kritiserade när dom tagit upp att havre är bättre än ris utifrån miljöaspekten, att bönor och linser är ett bättre val för protein än kött och så har det blivit kaos. 


    När jag lägger upp det så väver jag inte allt i ett sammanhang. Vi pratar om dom olika familjerna vi läst upp och då neutralt kan prata om hur vi tycker en viss sak ser ut idag. Utifrån ett sammanhang så har ju alla det bättre. Ingen förälder behöver ringa och bli arg för att vi pratar om arbetsfördelningen i hemmet. När mina elever jämför arbetsfördelningen i hemmet så är det inte en jämförelse med varandra utan vi pratar om strukturella skillnader som är utifrån att leva på 2020-talet.  


    Vi jämför det med familjerna vi läst om från 1920-1940-1960 och så. 


    När vi ser det utifrån historia så blir det ingen smutskastning om att män och pappor är lata och att dom inte gör någonting... när jag började som lärare och inte undervisade på det sättet jag gör idag så blev samtalen hos tjejerna väldigt polariserande och killarna i gruppen blev avskräckta. 


    Så det handlar om att förstå vad vid arbetar med. Varför är sakerna viktiga och att bjuda in till samtal som blir givande. 

    Mitt ämne kan ju annars bli väldigt personligt också, ett utpekande. Några föräldrar äter en diet enbart på kött exempelvis. Där dom äter rå lever och inälvsmat för att få i sig C vitamin. Detta har det ju också blivit bråk om tidigare när vi pratat om att göra medvetna val utifrån miljön. Det blir personligt när jag pratat allmänt om det. 

    När det blir allmänt och det blir personligt så blir det ju även ett motstånd. När det blir motstånd så sparkar ju folk bakut och tar ändå inte till sig informationen som sakligt och neutralt utan det är politisk propaganda och jag är miljöpartist, vilket jag visserligen inte är. Inte heller vegan?

    Sedan har inte rektorn något problem med mitt sätt att undervisa på, rektorn har problem med att ett fåtal föräldrar klagat. 


    Du skriver ju att rektorn tar upp det som feedback till dig. En vettig chef värderar ju givetvis informationen själv först.

    Jag är inte lärare. Skulle förvisso kunna skriva en hundrasidig uppsats om just det där med att kommunicera kring hållbarhetsfrågor, men jag föreslår att du ber dina kollegor om hjälp snarare än familjeliv. 
  • Anonym (Em)
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-11 22:58:45 följande:
    Kan en lärare ge för mycket böcker?

    Jag har nu fått feed-back av rektorn precis innan skolavslutningen. Föräldrarna tycker att jag ger för mycket böcker att läsa, det är elever i årskurs 9e. Dom har fått två böcker att läsa på 300 sidor som är mer åt det populärvetenskapliga hållet. 


    Det är böcker som beskriver området på ett kortfattat sätt men som ger eleverna en historisk kontext på ämnet. 


    Föräldrarna anser att ämnet inte borde ha någon litteratur alls. Att det är orimligt att eleverna ska läsa 600 sidor. Jag köper att det är att ta in att ge eleverna 600 sidor ren fakta. Det är det inte, det är inte ens böcker som dom ska memorera utan förstå helheten. 

    Böckerna handlar om människor och deras familjer, typ som att läsa Anne Frank eller något. 


    Föräldrarna menar även att språket är för avancerat, att ord som rationell är för svårt för en 15 åring. 


    Är denna kritik verkligen rimlig?


    Vet inte hur lång tid det förväntas ta att läsa dessa 600 sidor. Men tycker att den förväntade studietiden utanför skolan blir för mycket ibland. En högstadieelev har redan många schemalagda skoltimmar och ofta intressen utanför skolan som tar tid. Tar ju känslor och kraft att hantera själva puberteten och sitt sociala liv också. Så överdriv inte läxorna i den åldern, tycker jag. Du kan ju sammanfatta böckerna och förmedla kunskapen den vägen.
  • Anonym (X)
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-13 09:41:34 följande:
    Du måste ju läsa kursmålen och det blir ju lite märkligt när folk utanför skolans värld ska sitta och tolka vad vi ska göra på lektionerna och att föräldrar ska gå in och säga vad deras barn ska ha i betyg utifrån att ha läst läroplanen. Föräldrar som klagat anser att vi enbart ska laga mat. 
    Var i betygskriterierna står det att eleverna behöver resonera kring jämställdhet?
  • Anonym (Läsning)
    Anonym (X) skrev 2025-06-13 15:07:44 följande:
    Var i betygskriterierna står det att eleverna behöver resonera kring jämställdhet?
    Du får nog läsa om vad innehållet är. Handlar ju även om att resonera kring miljöaspekter, att servera vegetarisk mat m.m

    Att ta det utifrån en historisk kontext så blir det oavsett inte lika laddat. Att göra medvetna val. Det kan väcka skuld och skam. Typ att man köper kött från Polen hemma. Sådana saker ska man också kunna resonera kring. Men jag sätter det i ett sammanhang så att man inte ens börjar prata om sin egna familj. 
Svar på tråden Kan en lärare ge för mycket böcker?