Drar igång en tråd för oss som försöker bli gravida och har BIM i augusti 2025!
Här kan vi diskutera allt kring bebisverkstaden och ge varandra stöttning och pepp där det behövs.
Jag är 30 år och har nyligen gått igenom ett MA som tyvärr upptäcktes i vecka 14. Nu är mensen på banan igen, så hoppas på att kroppen är redo för ett nytt försök.
BIM-lista i kommentarerna, kopiera och klistra in med ditt användarnamn och BIM dag!
Nu kör vi - och håller tummarna för en massa plus!🌸
Hej kommer in från juli gruppen där det tyvärr inte blev något för mig denna cykel heller 💛
BIM-lista
1/8 Lorainza
3/8 lovve123
5/8 Juliflicka
6/8 hemliganatta
6/8 Elisand
8/8 Lorem
10/8 Skorpan
11/8 Hejasommaren
11/8 Miniblomma
13/8 Annpor
14/8 estersigne
23/8 Vallmo93
Hej!
Hoppar in här efter ytterligare ett misslyckat bebisförsök i juli. Är på CD4 idag och om ägglossningen är regelbunden som den brukar vara borde jag ha äl runt 14/8 och bim 28/8 ungefär.
Denna cykel har både jag och sambon börjat med lite extra vitamintillskott för första gången. Selen, zink, magnesium och d-vitamin. Jag testar även q10 och inlsitol. Kanske kan det hjälpa till lite på traven, eller så är det inget mirakelmedel utan bara hokuspokus. Eller så ställer det bara till det. Vem vet.. Hoppas kan man ju åtminstone.
Vi är båda 35 år och har stora barn sedan tidigare men inget gemensamt. Känns som försök 400 nu ungefär men skam den som ger sig. 1 ma och ett tidigt mf i bagaget i år. Kanske får vi äntligen ett plus till den månad vårt ma skulle kommit till världen (slutet av augusti/början av september).
Hoppas på ett plusregn nu i augusti, majbebisar är BÄST! (Har en sedan innan så talar från erfarenhet.)
BIM-lista
1/8 Lorainza
3/8 lovve123
5/8 Juliflicka
6/8 hemliganatta
6/8 Elisand
8/8 Lorem
10/8 Skorpan
11/8 Hejasommaren
11/8 Miniblomma
13/8 Annpor
14/8 estersigne
23/8 Vallmo93
28/8 - Nanathalie
Hej Miniblomma,
En abort är för de flesta tungt oavsett anledning. Finns säkert många här som delar din erfarenhet, kanske har du någon vän som gjort abort som du kan prata med?
Tycker också det är intressant det här med ?produktionssex?. Jag kan känna igen mig i en del du beskriver, min kille har tyckt att det känns läskigt med barn sen vi träffades men det har blivit bättre ju mer vi pratat om det samt att fler av hans vänner har fått barn och nu är det till och med han som säger ?jag vill ha en sån? när vi ser en bebis, så mysigt!
Med det sagt så har vi landat i att jag har koll och han lever på som vanligt, jag testade säga till honom en gång att jag var nära ÄL och även om han blev taggad av tanken på att det kunde bli en bebis så blev pressen för stor. Jag hade känt samma om pressen låg på mig att komma om jag ska vara ärlig. Det är bara andra cykeln vi försöker så försöker att inte få för mycket tunnelseende för bebisberkstaden men det är svårt hahah
Ja, jag har kompisar som jag kan prata med, även om de inte själva gjort abort, vilket är guld värt. Ensamheten jag känner över det är nog mest att det bara är jag sörjer aborten. Vännerna är såklart ledsna för min skull, men det känns jobbigt att det för sambon är en axelryckning och inte en förlust. Han har ju inte heller varit sprängfylld av hormoner och det har nog inte känts helt på riktigt för honom, även om han var med genom hela processen och såg den lille pojken när han kom ut? Själv går man och undrar hur han hade varit som person och tänker på att han varit några månader gammal nu.
Känner verkligen igen mig i det du skriver! Det känns som att allas killar bara från början varit taggade på barn och det har inte varit några diskussioner, medan man själv bara hoppats att han ska börja tycka att barn är lite gulliga ändå - så man blir ju så himla glad när de där kommentarerna kommer!
Och det där med att känna pressen blir så tydligt när man sätter sig i killens skor, som du säger! Att inte få tunnelseende känns helt omöjligt hur mycket man än försöker ibland dock, haha. Jag är bara på äl + 6 och kommer på mig själv att kolla vilket datum det är flera gånger om dagen som om det skulle göra att jag kommer närmre bim. Det gör inte saken lättare att vi ska vara bortresta med familj veckan fram till bim, så jag kan inte heller testa tidigt denna gång, utan får helt enkelt invänta mensen för att få svar. Jag måste helt enkelt lära mig att leva mer som vanligt, så jag inte blir helt tokig!
Min man är väldigt ledsen över att jag inte blivit gravid ännu och sörjer fortfarande missfallet vi fick för 5 år sedan ibland och speciellt nu när det är såhär tydligt att vi båda vill ha barn och försökt en längre tid. Det har påverkat honom till att vilja vara mer delaktig i processen och veta när jag har äl osv. Vilket jag tycker är jätteskönt. I början var han också med, men sen upplevde jag att han inte ville prata så mycket om det och då kändes det så oerhört ensamt (typ då jag började hänga här på FL för att få utlopp för det lite). Där vi är i processen nu skulle jag nog inte klara det om vi inte kunde vara öppna med varandra om var i cykeln jag är osv, då hade det varit för jobbigt och kämpigt ensamt. Så det hade jag nog inte gått med på. För några cykler sen sa min man efter ett sex att vårt sexliv är ju dött och jag höll med. Men vi sa att det får lov att vara det just nu. Det är en kort period i förhoppningsvis en hel livstid tillsammans. Men nu har jag sagt att vi ska skaffa ett inseminationskit till nästa cykel och skilja på sexen lite mer och testa för jag tycker det känns obehagligt med våra kärlekslösa sextillfällen haha. Och att han vid ett tillfälle förra cykeln för första gången fick prestationsångest och inte kunde komma, har hört att det går lättare för vissa då att inte behöva komma i kvinnan liksom.
För mig är det värt att offra känslan av ett spontant sexliv lite för känslan av att vi gör det här tillsammans. När jag blev gravid oplanerat för 5 år sedan kände jag mig så oerhört ensam först i själva graviditeten (min man var inte glad direkt över det även om det inte var tal om abort), och sen när gick igenom uteblivet missfall i den graviditeten och jag kände mig så ensam i sorgen också. (Var ju under corona så bara jag hade fått va med på ultraljud och sett hjärtat slå osv innan så han kände ingen koppling typ alls till barnet först, började sörja det mycket senare än mig). Den känslan av ensamhet i ett förhållande vill jag undvika, för det tärde mer på vår relation än att saker känns lite tråkigt i sexlivet nu. Dessutom är jag beredd på att när jag väl blir gravid (hoppas!!) så kommer det kännas lite likadant vad gäller ensamheten då i början eftersom partnern inte känner av det som händer i ens kropp osv. Då vill jag inte uppleva det på förhand liksom.
Har såklart full förståelse för att man gör som det passar i ens relation och från person till person, men jag kan själv känna mig lite sur på att det känns så ojämlikt redan i processen. Det är jag som ska hålla koll på allt (naturligt när det gäller min kropp såklart men) och försöka preppa så mycket för att kunna bära liv då tycker jag han kan offra sin känsla av att allt är som vanligt osv. för det.
Vad fint att ni har varandra i det hela, oavsett ❤️ Det känns också som en väldigt bra idé med ett sådant hemmakit!
Männen har det ju förspänt på många sätt i den här processen hela vägen fram till barnet kommer ut och även efter (med amning och fysisk påverkan av förlossning), men trots det tror jag faktiskt inte att jag personligen hade valt att skifta rollerna om jag kunnat. Hade jag varit i mannens skor tror jag att jag hade varit väldigt avundsjuk och känt mig för ?utanför?, haha. Tänk så fantastiskt att KÄNNA att man har ett liv därinne och inte bara stå på utsidan och försöka föreställa sig det! Även om det på många sätt är fruktansvärt på sina håll att låna ut sin kropp också. Sedan vill man såklart stå tillsammans, oavsett. Väldigt ojämlikt är det tyvärr som sagt alltid dock!
Hoppas på ett plus för er snart! Tänk vad skönt att BARA ha sex för att man är sugen och inte för att det är rätt tid i cykeln!
Min man är också helt involverad i processen runt barnförsökandet. Vi har ju hållt på ett tag och jag hade aldrig klarat av att låtsas som ingenting och vara i det helt ensam. Så han får veta precis när det är ägglossning och vi har tagit alla gravtester ihop så vi kan deppa eller fira ihop.
Vi är också i ett stadie där det verkligen är produktionssex och inte alltid så kul alla gånger, så vi är också lite överrens om att det är okej att det inte är så fantastisk även om det såklart är rätt trist att det är så. Jag är ändå väldigt glad att vi båda längtar och sörjer ihop även om sexlivet inte blir så värst spännande.
Har visst försvunnit från listan, lägger till igen...
Närmar sig BIM för min del, blir spännande att testa om ett par dagar 
Tredje gången gillt?
BIM-lista
Bim 19 augusti.
Tredje försöket, andra barnet. Det tog flera år för oss att få första barnet. Skulle få påbörja IVF när vi tillsut plussade veckan innan vi skulle dit. Inga MA i bagaget.
Har tidigare två försök (juni och juli) trackat ägglossningen och fått positiva tester. Men har då legat från positiva testdagagen och 2-3 dagar fram i tiden. Ej lyckats ha sex dagarna innan ÄL pga praktiska anledningar, ex varit bortresta osv. Denna cykel kommer vi försöka få till det även innan ett förhoppningsvis positivt ägglossningstest. så vi ökar chanserna lite tänker jag. Jag äter även inositol sedan 3 månader tillbaka. Hade svårt innan vårt första barn att få positiva ägglossningstester men nu sedan jag började tracka detta barnförsök så fick jag positiva tester två månader i rad. Sen om det är inositolen som bidragit eller andra orsaker må så vara. Är glad att jag fått positiva ÄL-tester.
Håller tummarna för alla <3
Glömde skriva att jag även provar Bisolvon-metoden denna månad..
Bim 19 augusti.
Tredje försöket, andra barnet. Det tog flera år för oss att få första barnet. Skulle få påbörja IVF när vi tillsut plussade veckan innan vi skulle dit. Inga MA i bagaget.
Har tidigare två försök (juni och juli) trackat ägglossningen och fått positiva tester. Men har då legat från positiva testdagagen och 2-3 dagar fram i tiden. Ej lyckats ha sex dagarna innan ÄL pga praktiska anledningar, ex varit bortresta osv. Denna cykel kommer vi försöka få till det även innan ett förhoppningsvis positivt ägglossningstest. så vi ökar chanserna lite tänker jag. Jag äter även inositol sedan 3 månader tillbaka. Hade svårt innan vårt första barn att få positiva ägglossningstester men nu sedan jag började tracka detta barnförsök så fick jag positiva tester två månader i rad. Sen om det är inositolen som bidragit eller andra orsaker må så vara. Är glad att jag fått positiva ÄL-tester.
Håller tummarna för alla <3
Hoppar in jag med. Är i England utan maken mitt i det fertila fönstret. Testar med clear blue advance och har inte fått fast smiley än, bara blink. men kändes som om min ägglossning var idag för jag fick den typiska smärtan jag får då. Jag har jättekort lh stegring och ett ägg som släpper inom 12 timmar efter så lite svårt för mig att testa. Tack och lov för tempning :) hoppas det stämde med ägglossning idag för igår hans det med ett skjut, och i morse åkte jag till London. Det är andra cykeln efter MA upptäckt i maj. Tredje om man räknar med den cykeln som började med cytotec. Så bara att hoppas.
BIM-lista
BIM-lista