Jag har kommit till en punkt i livet där jag inser att jag aldrig kommer att få ha sex eller hitta en flickvän. Jag har försökt hela livet man har insett att min asperger och utseende gör att det är omöjligt, jag har blivit för långt upp i åren nu också.
Vad tycker ni om en man som mig som köper sex? Som verkligen försökt vara en bra människa men inte lyckas få till det? Som mår sjukt dåligt av att aldrig få uppleva närhet? Jag vill också känna hur det känns.
Den lag som finns är sexköpslagen. Du straffas om du köper sex. Du straffas inte om du säljer sex. Varför det är så kan du fundera på.
I den bästa av världar hur skulle det vara då? En kommunal callgirl verksamhet för alla män som inte tar någon som helst ansvar för sin situation utan bara är en bekväm gnällig jävel? En meny att välja ifrån. Säker kan man söka bidrag för det också. Eller kanske ett högkostnadsskydd så det blir gratis när du betalat en maxsumma. Bedömt efter inkomst kanske. Det vore väl något? Har du någonsin ägnat en tanke åt kvinnas som ska ha sex med dig? Behöver hon ge sitt samtycke eller ska hon bara ställa upp? Vad gör det med den kvinnan på sikt?
Din värld och optimala situation gissar jag ser rätt annorlunda ut jämfört med en hel massa. Din kvinnosyn och rättvisetänkande är faktiskt obehagligt.
Alla som kan ha sex tar inte ansvar. Därför finns straffskalor för det.
Du bara babblar. En mening i taget. Hur skulle det vara om du inte duckade för kärnan. I den bästa av världar, hur har du det då? Du bemödade dig inte att kommentera det. Var det liiiite för nära din tes? Vad får dig att tro och tycka att du ska ha en villig kvinna serverad på silverfat? Vad har du att erbjuda/tillföra. Ditt ansvar för situationen? Fattar du vad samtycke innebär i praktiken?