• Anonym (Småbarnsmamma)

    Chefen tar inte hänsyn till att jag har småbarn

    Behöver bara ventilera lite och kanske höra om fler har det likadant.


    Jag jobbar inom vården (ska inte säga exakt var, men det är skiftjobb med mycket kvällar och helger). Jag har två små barn hemma, den yngsta är bara 2 år, och jag har försökt prata med min chef om att få lite mer "normala" tider ? eller åtminstone slippa varenda helgkväll. Men det känns som att det bara går in genom ena örat och ut genom det andra.


    Jag har sagt att jag gärna tar fler tidiga pass och till och med extra vardagar om jag kan få vara ledig vissa helger, men nej. ?Alla måste ta sitt ansvar? får jag bara höra. Men det känns inte riktigt rättvist när vissa kollegor utan barn kan byta bort sina kvällar hur som helst, medan jag inte får något gehör alls.


    Det blir så himla tufft hemma. Partnern jobbar också oregelbundet, så ibland går det veckor när vi knappt ses ordentligt. Barnen frågar varför jag alltid ska jobba på kvällarna. Det gör ont i hjärtat. 


    Är det någon som har lyckats få chefen att visa lite mer förståelse för familjelivet? Hur gjorde ni?
    Börjar faktiskt fundera på att byta jobb helt, men samtidigt trivs jag med själva arbetet och kollegorna. Det är tiderna som knäcker mig.


    /Trött småbarnsförälder som bara vill få ihop livspusslet

  • Svar på tråden Chefen tar inte hänsyn till att jag har småbarn
  • Anonym (Ninni)
    Anonym (?) skrev 2025-10-16 07:57:02 följande:
    I den mån det går och utan att det påverkar verksamheten. Några exempel som tas upp i direktiven är flexibla arbetstider, möjlighet till att vabba/vara föräldraledig, om övertid är ett krav och möjligheten till att jobba hemma. 

    Har man valt ett jobb med skift inom vården är det ju väldigt svårt att lösa de flesta av dessa. Det finns många fina dokument som inte fungerar mot den typen av yrken där man måste vara på plats hela sitt pass och arbetet måste rulla på dygnet runt. Det fungerar ju inte heller om det drabbar någon annan negativt, typ att de utan barn ska ta alla obekväma pass.
    Så är det absolut. Men om jag förstod TS rätt fanns det kolkegor som fick byta pass, nen TS tillåts inte göra det. 
  • Nordinni

    Kan förstå att det känns orättvist. Bara för att vissa inte har barn så har dom fortfarande rätt att ha en fritid. 
    Om tiderna inte passar så får du byta jobb. Kanske låter elakt men det är den hårda sanningen. Du har eget ansvar att se till att familjelivet fungerar. 

  • Anonym (?)
    Anonym (Ninni) skrev 2025-10-16 08:04:45 följande:
    Så är det absolut. Men om jag förstod TS rätt fanns det kolkegor som fick byta pass, nen TS tillåts inte göra det. 
    Om det är så att kollegorna inte bytt sinsemellan utan fått ett bättre grundschema efter sina önskemål så är det givetvis fel. TS har inte svarat på den frågan, trots att jag och flera andra frågat. Ibland kan ju saker upplevas orättvisa fast de kanske inte är det.
  • Anonym (?)
    Kvittning skrev 2025-10-16 07:57:33 följande:

    Som några andra har skrivit, utgå från grundschemat och ta fram statistik om det är så att ditt schema är sämre än andras. Självklart ska du inte ha ett sämre schema. Men du ska inte hänvisa till dina barn för att få ett bättre, du ska hänvisa till rättvisa. Jag är själv förälder, mina barn är tonåringar nu, och upplever att många småbarnsföräldrar jag har nu är extremt dåliga kollegor tyvärr (inte alla, men om jag jämför med bara för 15 år sedan så var kanske 25% av de jag jobbade med som hade barn själviska som kollegor pga barnen, nu upplever jag att det är typ 75%)

    Jag förstår det också som att andra byter pass med varandra men att du har svårt att göra det? Kan det vara så att de upplever att du frågar om att byta till bättre tider för dig ibland men att du säger nej om de frågar dig om motsvarande? För passbyten funkar ju bara om båda parter känner att det är ett givande och ett tagande, att man ställer upp för en kollegas skitpass för att man vet att denne kommer göra samma tillbaka. 


    Det här! Spot on!
  • Anonym (T)

    Varför byter du inte till antingen bara natt eller dagtid med varannan helg på samma arbetsplats?

  • Goneril

    Från ett annat perspektiv, Bank och Finans, små enheter,  specialister: "Vabbandet" var ett stort bekymmer. Självklart förstår jag att småbarnsföräldrar måste stanna hemma med snoriga barn, men likfullt  blir det stora problem, särskilt i februari under den värsta influensan.                                                                                                                                                                         I min bransch löser man problemen och klagar inte hos "Facket". Ersättare var ändå svårt att hitta. Vem fick då rodda verksamheten så kunderna blev nöjda? Jag som chef och min andreman, till långt fram på kvällarna. Nåväl, vi blev i någon mån kompenserade så vi klagade inte alltför mycket. Det som störde mig när jag var aktiv var att de kvinnliga medarbetarna inte kunde dela vabbandet med sina män. Nej, det gick inte, männen hade nått positioner med hög lön och då skulle familjen förlora på att de stannade hemma. Detta tilldrog sig för över ett decennium sen; det kanske är bättre nu när män och kvinnor är mer jämställda lönemässigt.

  • Anonym (Fundersam)

    Intressant.  Jag upplever att TS inte svarat på om det kan vara så att den upplevda orättvisan beror på att kollegor själva löser så de kan byta pass med andra kollegor. 

    Som chef och schemaansvarig brukar man sällan ha orsak lägga sig i, ifall kollegor själva löser med byten av pass, utan krångel. Bara de meddelar chefen.

    Är det så att nån, tex TS, möjligen ber chefen att få byta eller ändra nåt, och inte själv anstränger sig att försöka lösa det med kollegor, så tappar chefen snabbt allt intresse av att ständigt hjälpa henne byta pass. Då blir det ett kategoriskt nej... om den anställde inte själv löser med bytet, såklart. 

    Många tycks ha en övertro på vad en chef ska kunna ordna åt dom, och anpassa efter dom, utan att chefen riskerar bli utarbetad dessutom. 

  • Anonym (Fundersam)

    Ja du har verkligen en poäng. 
    Det är väldigt vanligt nuförtiden också, tyvärr. Att man inte delar jämnt på vabbandet, utan kvinnan alltid tar ut vab,  aldrig mannen. Så på arbetsplatser med många kvinnor i den åldern, med småbarn, så blir det lätt en ohållbar situation... 

    Nån måste alltid täcka upp, eller jobba hårdare och längre. De som inte har barn då... 


    Goneril skrev 2025-10-16 10:20:49 följande:

    Från ett annat perspektiv, Bank och Finans, små enheter,  specialister: "Vabbandet" var ett stort bekymmer. Självklart förstår jag att småbarnsföräldrar måste stanna hemma med snoriga barn, men likfullt  blir det stora problem, särskilt i februari under den värsta influensan.                                                                                                                                                                         I min bransch löser man problemen och klagar inte hos "Facket". Ersättare var ändå svårt att hitta. Vem fick då rodda verksamheten så kunderna blev nöjda? Jag som chef och min andreman, till långt fram på kvällarna. Nåväl, vi blev i någon mån kompenserade så vi klagade inte alltför mycket. Det som störde mig när jag var aktiv var att de kvinnliga medarbetarna inte kunde dela vabbandet med sina män. Nej, det gick inte, männen hade nått positioner med hög lön och då skulle familjen förlora på att de stannade hemma. Detta tilldrog sig för över ett decennium sen; det kanske är bättre nu när män och kvinnor är mer jämställda lönemässigt.


  • Anonym (Marie)
    Anonym (Småbarnsmamma) skrev 2025-10-15 14:25:42 följande:

    Jag förstår hur du menar, och jag vet att skiftjobb innebär obekväma tider, det är ju liksom en del av paketet. Men det jag reagerar på är att det inte finns någon flexibilitet alls. Jag ber inte om att aldrig jobba kvällar eller helger, men just nu känns det som att jag får ta betydligt fler än flera andra, trots att jag försökt hitta lösningar.


    Om de sämre arbetspassen är orättvist fördelade så är det det du ska fokusera på. Det har ingenting att göra med att du har barn.

    Börja med att kontakta ditt fackförbund och kolla upp exakt vilka rättigheter du har, och ta det sedan därifrån. Det brukar vara lättare att få gehör från chefen när hen märker att man är påläst.
Svar på tråden Chefen tar inte hänsyn till att jag har småbarn